Det finns brist på arbetskraft inom städbranschen. För att råda bot på den ska man därför slopa behövningsprövningen av arbetskraft och göra det lättare att anställa utomeuropeisk arbetskraft. Så här låter arbetsgivarens budskap. Men beror problemet på att lönen är så låg att man inte klarar sig på den?
”Då ansökningarna om fortsatt tillstånd behandlas märker vi ofta att det utlovade timantalet av en orsak eller annan inte har uppfyllts. Inkomsten är helt enkelt inte den som arbetsgivaren har uppgett. Ibland nås inte ens minimiutkomsten”, berättar Sinikka Hyyppä, chef för arbetstillståndsenheten vid Vanda arbets- och näringsbyrå.
Enligt Hyyppä fick till och med 40 procent av dem som ansökte om fortsatt tillstånd avslag mellan januari och augusti ifjol. Orsaken var för låg utkomst i största delen av fallen, vilket ofta beror på att personen får för få timmar och ibland är till och med underavlönad. I andra regioner i Finland är andelen avslag mindre, men där behandlas mycket färre tillstånd.
I lagen om utkomstskydd för arbetslösa är minimilönen fastställd till 1 071 euro. Om utkomsten ät lägre, så förordar inte arbets- och näringsbyrån fortsatt tillstånd, vilket polisen ofta följer i sitt beslut om tillstånd. Då måste arbetstagaren återvända till hemlandet, om personen inte lyckas i besvärsprocessen. Arbetsgivaren betalar inte och arbetstagaren lider.
I februari kommer man att bestämma om riktlinjerna på regional nivå för prövning av tillgången på arbetskraft vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Under de senaste åren har man ansett att det finns tillgång på arbetslös arbetskraft i städbranschen och att man därför inte beviljar utomeuropeisk arbetskraft arbetstillstånd. Arbetsgivarna vill dock se en förändring i detta.
I Nyland har det de senaste åren funnits cirka 1 000 arbetslösa inom städbranschen, och siffran har stigit en aning under recessionen.
Läs mer i tidningen Pam 1/2012 som utkommer den 20.1.
