Är det rättvist att arbetstagare har olika regler på grund av arbetsplatsens storlek?

Servicefacket PAM:s styrelse beslutade den 5.11.2018 om att annullera alla stridsåtgärder som hänför sig till uppsägningslagen.

Beslutet föddes då Sipiläs regering tidigare hade gjort ett nytt förslag angående uppsägningslagen för att återställa samhällsfreden bland arbetstagarföreningarna. Förslaget innehöll flera punkter som fackföreningsrörelsen har drivit, såsom borttagningen av företagets personalantal bland uppsägningsgrunderna, förkortningen av karenstiden i utkomstskyddet för arbetslösa och en beredning på trepartsbasis. PAMs styrelse anser att beredningsarbetete har förverkligats på önskvärt sätt och annullerar därför alla tidigare utfärdade stridsåtgärder.

Vad händer?

5.11 PAMs styrelse: Trepartsberedningen har framskridit på ett önskvärt sätt

5.11 FFC:s styrelse om uppsägningslagen: Påverkansarbetet har gett goda resultat

29.10 Regeringen avstod från de förslag som skulle ha behandlat arbetstagarna ojämlikt – det nya förslaget är bättre än det förra

26.10 PAM lägger tillsvidare stridsåtgärderna på is

29.9. Allmänna riktlinjer vid strejk och förbud mot övertidsarbete

Klicka här nedan för att ta reda på mer

Vad är det som Sipiläs regering föreslår?

Varför vill PAM förhindra lagändringen?

• Motiveringarna från regeringens sida är undermåliga
• Osäkerheten och rädslan skulle öka på arbetsplatserna
• Ojämlikheten skulle öka
• Arbetstagarna har redan varit flexibla

Vad är det som Sipiläs regering föreslår?

På våren meddelade Sipiläs regering att de börjar förbereda ett lagförslag som gör det lättare att säga upp arbetstagare som arbetar i små företag. I det ursprungliga utkastet till lagförslag planerades en ny punkt vad gäller uppsägning av arbetstagare på basis av personrelaterade orsaker i företag med mindre än 20 anställda.

För närvarande kan arbetstagaren enligt lagen sägas upp, om arbetstagaren bryter mot eller åsidosätter sina förpliktelser som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet, eller om arbetstagarens arbetsförutsättningar förändras så att arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.

Den 2 oktober iformerade Jari Lindström (de blåa) att regeringen ändrar sitt förslag på så sätt att bestämmelserna om lätta upp uppsägningsskyddet skulle beröra i företag som sysselsätter mindre än 10 personer. 

Nu planerar regeringen att det skulle räcka med osakligt beteende eller att åsidosätta förpliktelser som inte är av alldeles väsentlig betydelse, förutsatt att det rubbar den förtroendebaserade relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, eller försvårar verksamheten hos arbetsgivaren eller i arbetsgemenskapen. Dessutom förutsätter man att det inte anses vara rimligt för arbetsgivaren att fortsätta med anställningsförhållandet.

I förslaget som framfördes i början av oktober har man strykit omnämnandet om den förtroendebaserade relationen. Minister Lindström kontaterade dock, att som uppsägningsgrund kan gälla även osakligt bemötande, som försvårar verksamheten i en liten arbetsmiljö. 

Den 17 oktober skickade regeringen till rådet för bedömning av lagstiftningen ett utkast till regeringsproposition där det föreslås att grunderna för att säga upp en arbetstagare av orsaker som beror på arbetstagaren ska underlättas i företag med färre än 10 anställda.
I dessa företag ska man dock som uppsägningsgrund kunna betrakta sådant brott mot eller åsidosättande av skyldigheter eller förändring av de personliga arbetsförutsättningarna som är lindrigare än i nuläget men ändå så betydande att arbetsgivaren inte med hänsyn till företagets storlek kan förutsättas
fortsätta anställningsförhållandet.

Den 25 oktober gjorde Sipiläs regering ett nytt förslag angående uppsägningslagen för att återställa samhällsfreden bland arbetstagarföreningarna. Förslaget innehöll flera punkter som fackföreningsrörelsen har drivit, såsom borttagningen av företagets personalantal bland uppsägningsgrunderna, förkortningen av karenstiden i utkomstskyddet för arbetslösa och en beredning på trepartsbasis.

Regeringens förslag som lades ut på remissrunda hittar du här (på finska).

Pressmeddelandet och materialet från pressmötet från den 2.10 finns här.

Ta del av pressmeddelandet 17.10 och länken till lagpropositionen hittar du här.

Ta del av pressmeddelandet 25.10 här.

Tillbaka upp

Varför vill PAM förhindra lagändringen?

Motiveringarna från regeringens sida är undermåliga

Regeringen motiverade förslaget med att det är svårt att säga upp arbetstagare och att i synnerhet små företag därför inte vågar anställa arbetstagare. Om det vore lättare att bli av med arbetstagarna, så kunde företagen också enklare nyanställa och sysselsättningsläget skulle bli bättre.

Man kan bli av med en arbetstagare
I början av anställningsförhållandet kan man tillämpa en prövotid. Under prövotiden kan såväl arbetsgivaren som arbetstagaren häva anställningsförhållandet omedelbart, om det visar sig att arbetstagaren eller arbetsplatsen inte var den rätta.

Enligt aktuell lagstiftning är det möjligt att säga upp en person som åsidosätter sina förpliktelser i arbetet eller inte följer reglerna. Detta är inte något problem. I små företag kan det råda brist på kompetens.

PAM är förundrad över hur enkelt det borde vara att säga upp arbetstagare i små företag enligt Sipiläs regering.

Sysselsättningen ökar inte
Ekonomiforskare har bedömt att detta knappast har någon effekt på sysselsättningen eller att sådana eventuella effekter kommer att vara mycket blygsamma.

Tillbaka upp

Ökad osäkerhet och rädsla på arbetsplatserna

Osäkerheten bland arbetstagarna skulle öka
Det är solklart att om arbetstagarna kan sägas upp enklare än tidigare, skapar det osäkerhet och rädsla i arbetslivet samt får människor att må sämre.
Regeringens planer om uppsägningsskälen är vaga. Vad är ett åsidosättande av förpliktelser som inte är av alldeles väsentlig betydelse? När försvårar osakligt beteende verksamheten i ett litet företag? I motiveringarna som var ute på remiss konstateras att om arbetsklimatet förgiftas på grund av arbetstagarens osakliga beteende, kan även detta vara ett skäl till att anställningsavtalet sägs upp.

Vem är det som definierar det förgiftade klimatet eller förtroendet samt hur det rubbas? – Svaret är arbetsgivaren.

I praktiken möjliggör detta förslag uppsägningar på vaga grunder. Här kan även arbetsgivarens personliga preferenser enkelt påverka läget.

Sannolikheten är stor att arbetstagaren godkänner vad som helst och inte vågar ta upp till exempel missförhållanden på arbetsplatsen, av rädsla för att få sparken. Inom servicebranscherna finns det många arbetstagare med deltidsanställningar. Hoppet om att få arbeta fler timmar är också ett effektivt incitament för arbetstagarna som gör att de håller tyst. Därför skulle det aldrig bli något slut på den anställdas prövotid.

Osäkerheten i företagen skulle öka
Redan nu finns det proportionellt sett fler tvister i små företag än i stora. En delorsak till detta kan vara okunskapen i små företag.

Genom rättspraxis skapas alltid gränserna för hur lagstiftningen ska tillämpas. Det tar åratal innan ny lagstiftning leder till rättspraxis. Först då vet man var lagens gränser går. Detta skulle medföra ett ökat antal rättegångar. Vid uppsägningar skulle ett litet företag således stå på osäker grund. I ett sådant företag vore man tvungen att vänta i åratal på ett eventuellt avgörande från en domstol.

Läs mer: Ändring av arbetslagstiftningen leder till allt osäkrare domar i uppsägningssituationer

Tillbaka upp

Ojämlikheten skulle öka

Arbetstagarna skulle försättas i en ojämlik ställning
Det är inte rätt att arbetstagare har olika nivå på anställningstryggheten, beroende på hur stort företaget de arbetar för är.

Arbetstagare som blivit uppsagda på grundval av personliga skäl får ofta en lång karenstid i början av perioden av utkomstskydd. Anställda i små företag skulle därför ha såväl sämre anställningstrygghet som försämrat utkomstskydd.

Företagen skulle försättas i en ojämlik ställning
Det är inte rätt att företagen i uppsägningssituationer ska följa olika lagar, beroende på sin storlek.

För små företag skulle en sådan ändring medföra nya rekryteringsproblem. Om en arbetstagare sedan får välja mellan företag med mer eller mindre än 10 anställda, kommer vederbörande sannolikt att välja det företag där anställningstryggheten är bättre på grundval av lagen.

En lagändring kunde också innebära ett hinder för tillväxt i företaget – som kanske till slut inte kan komma förbi den magiska gränsen på 10 anställda.

Tillbaka upp

Arbetstagarna har redan varit flexibla

Regeringen har redan nu till exempel förlängt prövotiden, förkortat perioden då arbetsgivarna är skyldiga att återanställa arbetstagare som blivit uppsagda, samt tillåtit visstidsanställningar för långtidsarbetslösa utan grunder. Dessutom försämrade regeringen möjligheterna till alterneringsledighet. I och med konkurrenskraftsavtalet förlängdes de anställdas arbetstid. Denna lista kunde göras lång.

Läs mer om detta och orsakerna till varför man inte borde godkänna uppsägningslagen.

* FFC: Nu räcker det!
* PAM beslöt om omfattande övertidsförbud och övriga stridsåtgärder
* PAM är redo att vidta organisatioriska åtgärder mot uppsägningslagen
* Ändring av arbetslagstiftningen leder till allt osäkrare domar i uppsägningssituationer
* Regeringens lagproposition skulle leda till olika spelregler för uppsägningar för butiker som ligger bredvid varandra