Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 kl. 10-14

Mal inte i onödan

- rösta på dem som får hjulen att snurra

PAMs kommunalvalteman – utkomst – tjänster – livskraft (denna sida)

Innehåll

Kommunen har själv makt att påverka hur stora satsningar det görs på ekonomin, företagens verksamhetsförutsättningarna, utbildningen eller sysselsättningen. Hur intressant livsmiljön i kommunen upplevs och hur effektiv verksamhetsmiljö eller hur omfattande nätverk verksamhetsmiljön i kommunen ryktas ha har en nyckelroll för kommunens framgång, ökade skatteinkomster och via dem en bättre trivsel för invånarna.

Lokala tjänster har en väsentlig effekt på trivseln för dem som bor på orten och företagens möjligheter att sysselsätta kommuninvånare som betalar kommunalskatt. Att gynna det som är lokalt, föra fram stadens styrkor och en effektiv verksamhetsmiljö stödjer stadens utveckling och kvaliteten på regionala tjänster.

Få bukt med dyra boendekostnader

Alla ska ha ett hem.

Priset på boendet är den enskilt största utgiftsposten för många arbetstagare i servicesektorn. Boendekostnaderna tar i allmänhet över en tredjedel av nettoinkomsterna. I stora städer och tillväxtcentra som mest till och med 60 procent. Höga boendekostnader bidrar till att antalet löntagare som får bostadsbidrag ökar hela tiden.

Enligt många skalor hopas riskerna för fattigdom för arbetstagare inom servicesektorn. I kommunerna ska det sörjas för tillgången på boende till ett skäligt pris så att alla också har pengar över till andra levnadsbehov efter att boendekostnaderna har dragits av.

Den tudelade utvecklingen för boendekostnaderna påverkar redan regionalt matchningen av arbetskraft och arbetsplatser. Det går inte att sälja en eventuell ägarbostad på ursprungsorten och priset på boende i tillväxtcentra är så högt att det inte går att bo nära arbetsplatsen med lönerna inom servicesektorn. Arbetsvägen blir längre och trafiken ökar.

I tillväxtcentra är tillgången på bostäder för liten. Det höjer prisen och hyrorna. Bostadsbristen löses genom att bygga nya bostäder. De beslut som fattas i kommunerna om planläggning och stöd till bostadsbyggande har en central inverkan på mängden bostäder och deras kvalitet.

Kommunerna ska också se till att bostadsområden utvecklas likvärdigt. Det innebär till exempel att se till att det finns tillgång till tjänster i området. Likaså ska det ses till att det i områdena finns både hyresbostäder, bostadsrätter och ägarbostäder. Gamla bostadsområden ska skötas om samtidigt som det byggs nya.

  • I kommunerna ska det sörjas för att det finns ett tillräckligt antal bostäder i området.
  • Regionala avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) mellan staten och stadsregionerna är bra redskap för att sörja för en behärskad tillväxt.
  • Kommunerna ska se till en jämn utveckling för olika områden i kommunen.
  • Kommunens hyresbostäder får inte tillåtas förfalla.

Upp

Kollektivtrafiken ska utvecklas

En fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för ekonomin och för näringsverksamhet. Pendlingstrafik har en stor betydelse i kampen mot klimatförändringen. Kollektivtrafiken ökar också frihetsgraden för barn och unga och möjligheterna att självständigt ta sig till exempel till fritidsintressen. Dessutom ökar det jämställdheten mellan barn till familjer med oregelbundet arbete och andra barn.

Kollektivtrafik som dåligt tjänar behoven försvårar pendling och utgör i värsta fall ett hinder för att ta emot arbete. Därför måste behoven hos olika pendlare bättre beaktas i planeringen av kollektivtrafikturer.

Den som pendlar till arbetet tidigt på morgonen, på kvällar och nätter kan märka att kollektivtrafiken inte fungerar eller att bytesförbindelserna är dåliga. Till exempel kan turavgången från perifera köpcentrum infalla när centrumet stänger för att kunderna ska kunna ta sig därifrån, men inte arbetstagarna. I orter som ligger längre ut på landsbygden är kollektivtrafiken igång högst under dagtid och i takt med skoltransporterna.

För att utveckla kollektivtrafiken måste det fördomsfritt sökas lösningar, genom vilka olika transportinnovationer förutom underlättar vardagen men också skapar nya tjänster och nytt arbete.

  • Kommunerna ska utveckla kollektivtrafiken av miljö- och jämställdhetsskäl.
  • I planeringen av kollektivtrafikturer ska behoven beaktas hos dem som har oregelbunden arbetstid.

 

Livskraft från turism

Det är viktigt för kommunerna att främja turismen och delvis en försummad del av näringspolitiken. Turismen är i det stora hela arbetsintensiv verksamhet med ett högt förädlingsvärde. Till turismen kan kopplas upplevelsetjänster, näring, detaljhandel etcetera.  Det är bra att stöda turismen också därför att den har betydande multiplikatoreffekter på andra sektorer. Till exempel på byggande.

För att utvecklas kräver turismen satsningar och långsiktighet av kommunerna, eftersom välkändhet, trovärdighet och attraktionsförmåga inte byggs med enskilda kampanjer. I utvecklingen av turismen är samarbete med företag, kommuner i regionen och turistorganisationer väldigt viktig. På det sättet får vi olika aktörer att arbeta för samma mål, vi kan öka åtgärdernas effekt och får ut mer av befintliga resurser. Till exempel kan vi utnyttja digitaliseringen bättre.
 

  • Det är bra att utveckla en trivsam och fungerande kommun för invånarna, då är det också en bra kommun för turism.
  • Kommunerna ska ta med turismen som en del av sin näringspolitik.
  • Turismstrategier och arbetsfördelning ska skapas i samarbete med företag och övriga kommuner i området.
  • Vi måste stöda turismen, eftersom den har betydande konsekvenser för sysselsättningen.

Upp


Ansvarsfull upphandling

I kommunerna görs ett stort antal offentliga upphandlingar. Upphandlingar som kommunerna gör är till exempel upphandling av varor, tjänster och byggnadsentreprenader. Kommunerna måste konkurrensutsätta de tjänster som de inte producerar själva eller i samarbete med andra kommuner. Det kan också vara fråga om upphandling av till exempel städning, matservice och vaktmästartjänster.

Genom välskött upphandling är det möjligt att förbättra tjänsternas kvalitet, spara kommuninvånarnas pengar och förbättra sysselsättningen. Allt detta kräver dock vilja och kunnande att sköta konkurrensutsättningarna på ett bra sätt. Upphandlingen borde inte vara ett tekniskt val av det billigaste anbudet, utan där borde det systematiskt införas också kvalitetsmässiga kriterier.

Bakom en högklassigt producerad tjänst finns det alltid ett tillräckligt antal personer och arbetstimmar. Kommunen måste övervaka att arbetstagarna har korrekta arbetsförhållanden och att det kollektivavtal som gäller arbetet i fråga tillämpas för dem. Det borde vara en självklarhet, men i praktiken är det inte det.

Servicesektorn är ofta den första arbetsplatsen för personer som flyttat till Finland från andra länder, men tyvärr riskerar arbetstagare med invandrarbakgrund i större utsträckning än andra att bli osakligt bemötta, få sina löner dumpade och utsättas för andra missförhållanden.   Det här gäller också arbete, där den egentliga betalaren är kommunerna, vi skattebetalare. Det är ohållbart.

Ansvarsfullhet och etiska aspekter ska beaktas också i upphandlingen av varor. Bakom varje vara finns alltid en människa och produktionskedjan för varan, från råvara till färdig produkt, påverkar alltid på något sätt miljön, antingen i Finland eller någon annanstans i världen.

Ansvarsfull upphandling är viktigt och därför ska det sörjas för genom hela upphandlingskedjan. Där får det inte förekomma grå ekonomi eller kringgående av skatt.

  • Upphandlingskompetensen i kommunerna ska ökas och upphandlingen göras mera systematiskt.
  • Kommunerna ska säkerställa att också övervakningen fungerar.
  • Det ska fästas vikt förutom vid priset också vid kvalitet och att upphandlingsverksamheten är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar.
  • En bra kommun lägger inte ut sitt arbetsgivaransvar utan bekymrar sig också över tjänsteleverantörens arbetstagare. Ett särskilt villkor i kommunens upphandlingsavtal ska vara att kollektivavtalet i fråga följs.
  • Den princip som ska följas är: Inget kollektivavtal – inget upphandlingsavtal

 

Läs mer om PAM: s kommunvalsteman på följande sida
Kommunalvalteman–utkomst – tjänster– livskraft (denna sida)