Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 kl. 10-14

PAM:s tjänster på sommaren
Telefonservicen på sommaren må-ti och to-fr kl. 10–14. Återuppringningstjänsten är stängd från 5-30.7.
PAM:s regionkontor kommer att vara stängda 5-30.7 förutom regionkontoret Helsingfors-Nyland, som håller öppet hela sommaren.

Mal inte i onödan

– Rösta så att alla kan växa upp och uppnå sin fulla potential

 

PAMs kommunalvalteman – utkomst – tjänster (denna sida) – livskraft

Innehåll

Skiftesvård för dem som behöver

I många kommuner är det brist på daghem, som erbjuder tillräckliga öppettider för barn till föräldrar som arbetar under olika tider på dygnet. Därför behövs ändringar i ordnandet av småbarnspedagogiken.

Oregelbunden arbetstid för föräldrarna innebär en utmaning inte bara med tanke på barn i daghemsåldern. Det är också utmanande för lågstadieelever, som kan bli tvungna att vara ensamma hemma länge, medan föräldern eller föräldrarna arbetar kvällar och nätter.

  • Alla barn som behöver det ska få plats i skiftesvård. Rätten ska utvidgas så att den också omfattar unga skolelever.
  • Vårdplatsen ska finnas på ett skäligt avstånd från hemmet eller från föräldrarnas arbetsplats. Det gör det lättare att kombinera arbetet och familjens vardag.

Småbarnspedagogiken får inte vara endast en förvaringsplats för barn, utan den ska på ett mångsidigt sätt stödja utvecklingen för alla barn. Det bidrar till ökad jämställdhet. Om vårdtiderna för barnet ofta infaller under kvällar och nätter, riskerar barnet att bli utan småbarnspedagogikens verksamhet som stödjer inlärningen.

  • Kvaliteten på småbarnspedagogiken ska tryggas med tillräcklig och kunnig personal.
  • I planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten ska det sörjas för att alla barn får så likvärdig undervisning och fostran som möjligt oberoende av vårdtider.
  • En utvidgning och etablering av försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar ska övervägas.

En välfungerande småbarnspedagogik garanterar möjlighet för föräldrarna att delta i arbetslivet utan att behöva oroa sig för hur barnet klarar sig. En välfungerande och flexibelt ordnad småbarnspedagogik stödjer på så sätt målet att höja sysselsättningsgraden. Möjligheten att också ströjobba upprätthåller i sin tur föräldrarnas anställningsbarhet. Avgifterna för småbarnspedagogik ska fungera så att de inte utgör ett hinder för att övergå till arbetsmarknaden.

  • Avgiftssystemen för småbarnspedagogiken ska så bra som möjligt beakta familjens betalningsförmåga och vårdbehov. Till exempel borde erfarenheter från försök med timdebitering utnyttjas.

Jämställdhet genom en helhetsskoldag

Belastningen från arbetslivet påverkar oundvikligen också vardagen utanför arbetet. Därför ska det i kommunerna ses till att alla har tillgång till hobbymöjligheter som främjar människors välbefinnande, gemenskap och människorelationer. Arbete under oregelbundna tider försvårar förutom arbetstagarens möjligheter också möjligheterna för dennes eventuella barn att delta i regelbunden fritidssysselsättning.

I arbetslivet krävs det att man lär sig nytt och upprätthåller sina kunskaper. Oregelbunden arbetstid försvårar ofta också det här, eftersom vuxenstudier och fritidssysselsättning vanligtvis ordas på sådana tider som passar schemat för personer med normal tjänstetid, men inte är möjliga för personer som arbetar under oregelbundna tider. Det här skapar ojämställdhet både i barnens och i de vuxnas liv.

För att stödja familjer med små barn ska det göras försök att genomföra en helhetsskoldag. Målet för den är att kombinera studier, vila och hobbymöjligheter under skoldagen. I och med det är morgnarna och eftermiddagarna tryggare för unga skolelever. Om det lyckas minskar den tid som barnen tillbringar ensamma och i bästa fall ökar familjens gemensamma tid.

Lågstadieelever ska kunna gå till skolan redan på morgonen innan lektionerna börjar och efter skoldagen ska det erbjudas möjlighet att utöva målinriktad fritidssysselsättning. På så sätt utnyttjas skollokalerna effektivare och jämställdheten mellan barnen ökar, när alla barn har möjlighet till en hobby.

Vi anser att det i kommunerna måste hittas olika sätt för att utöka serviceutbudet. Organisationer, musikinstitut, idrottsföreningar, ungdomsväsendet kan alla vara en del av lösningen. Medborgar- och arbetarinstitut ska utveckla platsneutrala studie- och hobbymöjligheter. Det är viktigt att se till att också dem som har oregelbundet arbete och deras barn har möjlighet till fritidsintressen.

I kommunerna fattas det också beslut om skolloven. I dessa beslut anser vi att det bör tas hänsyn till de krav som arbetslivet ställer och att alla inte har möjlighet till långa semestrar. Därför underlättas semestertiden för många barn och föräldrar av kommunalt ordnade avgiftsfria lekparksmåltider, läger, dagläger och annan fritidsverksamhet, som ska inkluderas i kommunens basservice.

  • Helhetsskoldagen ska genomföras.
  • Kommunernas bildnings-, fritids-, kultur- och motionsväsende ska utveckla sina egna tjänster och även uppmuntra organisationer att erbjuda möjligheter till fritidssysselsättning och självutveckling vid olika tidpunkter på dygnet.
  • Under skolloven ska det ordnas fritids- och lägerverksamhet och avgiftsfria lekparksmåltider ska inkluderas i den kommunala basservicen.


Upp


Möjligheter för tillväxt genom utbildning

Utbildning ger människor möjlighet att utvecklas, uppleva framgång och lära sig nytt. Arbetslivet ändrar ständigt och kräver kontinuerligt mer kunnande.

Utbildningen inom servicesektorn ges på alla utbildningsnivåer, men yrkesläroanstalterna och yrkeshögskolorna har huvudansvaret för utbildningen.  De i sin tur ägs i allmänhet av kommuner och samkommuner.

Genom ägarstyrning ska kommunerna bidra till ett större samarbete mellan läroanstalterna och näringslivet i regionen. Det är till fördel för alla. Studerande som blir klara med studierna sysselsätts, företagen får arbetskraft och på så sätt möjligheter för ny tillväxt och kommunens livskraft förbättras.

Många invandrare sysselsätts till först inom servicesektorn och invandrarna har en viktig roll i genomförandet av många kommunala tjänster. Särskild vikt ska fästas vid en rättvis behandling och integration av dem i det finländska samhället och som fullvärdiga medlemmar i arbetslivet.

Det ska även satsas på läroavtalsutbildningar och fortbildningssystemet ska utvecklas så att de som blivit arbetslösa kan omskola sig och snabbt komma tillbaka ut i arbetslivet.

  • Genom ägarstyrning ska man bidra till att öka samarbetet mellan läroanstalterna och näringslivet.
  • Kommunalt ägda medborgar- och arbetarinstitut ska till exempel erbjuda grundläggande digitala färdigheter under tider och på sätt, som passar personer med atypisk arbetstid.

Invandrare, med bristfälliga kunskaper i finska eller svenska, har ofta den sämsta förhandlingspositionen i förhållande till sin arbetsgivare, de känner dåligt till det finländska arbetslivet och ofta vågar de inte heller lyfta fram missförhållanden med rädsla för att förlora arbetsplatsen.

Därför är det med tanke på integration och en snabb förankring i arbetslivet viktigt att det i kommunerna skapas möjligheter att snabbt lära sig språket och bekanta sig med det finländska samhället och arbetsmarknadens verksamhetssätt.

  • Också kommunalt ägda medborgar- och arbetarinstitut kan erbjuda till exempel utbildning i grundläggande digitala färdigheter och språkutbildning för invandrare.
  • Kommunala integrationsåtgärder ska beakta individuella behov hos människorna för att förbättra språkkunskaperna och den yrkesmässiga kompetensen och stärka ökad kunskap om samhället och ökad kompetens.
  • Kommunerna ska arbeta målmedvetet för att rensa bort all form av rasism och medverka i främjandet av en kultur som likvärdigt beaktar alla människor i kommunens tjänster och funktioner.

Upp

Nära till social- och hälsovårdstjänster i nödsituationer

Tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster ska garanteras för alla. Bakgrunden till social- och hälsovårdsreformerna, som misslyckats många gånger, har varit att trygga denna princip. Nu är genomförandet av reformerna inne på målrakan, vilket är bra och viktigt.

Också i den nya situationen är kommuninnevånarnas behov likartade, även om sättet att ordna tjänsterna och finansieringen ändrar. I framtiden ska kommunerna allt mer se till att främja välfärden och hälsan för sina invånare.

  • Det ska sörjas för att tjänsterna är lättillgängliga för kommuninvånarna.

Arbetsgivarna ansvarar för företagshälsovården. Den lagstadgade företagshälsovården omfattar dock inte sjukvård och ofta har arbetstagarna inom servicesektorn endast lagstadgad företagshälsovård. Därför är den kommunala hälso- och sjukvården som i framtiden sannolikt kommer att ordnas av välfärdsområdena viktig för dem. Det innebär att många som arbetar behöver hälso- och sjukvårdstjänster nära sitt hem vid primärvårdens verksamhetsställe som ligger närmast. Därför ska det vara lätt att till exempel få tillgång till vård och till läkare för att få ett sjukintyg.

  • Det ska vara möjligt att få en tid till läkare inom en rimlig tid.

I kommunerna ska det ytterligare finnas sysselsättningsmöjligheter även för partiellt arbetsföra och kanaler tillbaka till arbetslivet via arbetsrehabilitering. I kommunerna ska det sörjas för att stödja personer tillbaka till arbetslivet genom att stärka livshanteringen och funktionsförmågan med smidigt samarbete för utbildning och sysselsättning.

  • Kompetensen och en sektorövergripande samordning i kommunorganisationen ska ökas i frågor som rör partiell arbetsförmåga.

Det ska ingripas i problem i ett tidigt skede. Allt fler personer i arbetsför ålder får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ökat i synnerhet bland unga och unga vuxna.

  • Det måste finnas lättillgängliga social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel nära bostadsorten för att förebygga problem och främja hälsan.

Läs mer om PAM: s kommunvalsteman på följande sida
Kommunalvalteman–utkomst – tjänster (denna sida)– livskraft