Nyhet - 12.03.2015 klo 13.30

Permittering och semester

Hur påverkar permittering intjänande av semester? Nedan har vi exempel om tillfällen där arbetstagaren är permitterad på heltid eller på deltid.

Huvudregelen för intjänande av semester är att den anställdas rätt till semester räknas utgående från de kalendermånader när hen har arbetat minst 14 arbetsdagar eller där det i anställningen ingår dagar som likställs med arbetad tid. Om arbetstagaren enligt avtal arbetar så sällan att hen inte har en enda kalendermånad med 14 arbetsdagar eller när bara en del innehåller 14 arbetsdagar, intjäner hen semester för de månaderna när hen har arbetat minst 35 arbetstimmar eller timmar som likställs med arbetad tid. En lista över dagar som likställs med arbetade dagar finns i semesterlagen.

När anställd är permitterad på heltid

När dagar räknas som likställda med arbetsdagar i tillägg till de egentliga arbetsdagarna uppmärksammas bl. a. permitteringsdagarna, dock högst 30 arbetsdagar i taget. I praktiken betyder detta att om permitteringen varar på sitt längsta max. 30 dagar i taget, påvekar det inte på något sätt intjänandet av semester. Bara de permitterade dagarna som hade varit den anställdas arbetsdagar tas med i kalkylen. Det betyder att när semesterns längd räknas ut, kan den kalenderperioden som utgör grundlaget för semestern, vara längre än 30 dagar.


Arbetsdagar avbryter räknandet av de 30 dagarna. Om den anställda arbetar mellan permitteringsperioderna, läggs inte de 30 dagarna ihop från period till period, men en ny kalkyl börjar varje gång en ny permitteringsperiod börjar. Om permitteringen fortsätter sammanhängade över skiftet av semesterkvalifikationsåret (1.4–31.3) avbryts inte uppräkningen, utan dagarna läggs fortsatt ihop. Det ända som avbryter sammanläggningen av de 30 semesterkvalifiserande dagarna, är arbete. Om den anställda arbetar en period, och därefter blir permitterad igen, ska man börja att räkna de nya 30 dagarna på från en ny permitteringsperiods början.

Exempel: Fjortondagars intjäningsregel gäller för arbetstagaren. Hen har regelbunden arbetstid från måndag till fredag. Hen var permitterad i juni 2014 sammanhängande fyra kalenderveckor. Efter permitteringen arbetade hen, före en ny permitteringsperiod 1.9.2014–17.10.2014. Perioden för permittering omfattade 20 dagar som skulle ursprungligen varit hens arbetsdagar, i fall hen inte varit permitterad. Därför upptjäner hen semester för hela juni månad som normalt, då det i perioden finns färre än 30 permitteringsdagar. Arbetstagaren arbetar mellan permitteringsperioderna, och då börjar man räkna de 30 dagarna på ny från början av nästa permitteringsperiod. Den andra permitteringsperioden som inleds 1.9.2014 varar sju veckor, dvs. 35 permitterade dagar. När semesterns längd räknas ut, räknas de första 30 dagarna som likställda med arbetade dagar De sista fem permitteringsdagarna (13–17.10) tas inte med i kalkylen av intjänande av semester. I oktober intjänas semestern som normalt, då den anställda har åtta permitteringsdagar som räknas som grundlag för semestern och tio normala arbetsdagar. På det sättet uppfylls kravet om 14 arbetsdagar.

Den anställda är permitterad genom förkortad arbetsvecka (en sk. deltidspermittering)


Arbetstagaren kan permitteras genom att förkorta hens vecka med olika arrangemang. I dessa situationer gäller särskilda regler för intjäning av semestern. Den anställda intjäner semestern normalt under sex kalendermånader räknat från början av permitteringsarrangemanget, dvs. permitteringsdagarna räknas med som grundlag för semester. Permitteringsdagar eller -timmar räknas alltså inte särskilt. Om den anställda arbetar en full arbetsvecka mellan permitteringsperioderna, avbryts räknandet och de sex månaderna ska räknas från början igen. Om permitteringsarrangemang har varat uavbrutet sex månader, intjänas semestern enligt de grundläggande bestämmelserna i semesterlagen, antingen enligt 14 dagar eller 35 timmar, och permitteringdagarna (eller -timmarna) räknas inte med i arbetsdagarna.

Tillhörande information