Nyhet - 10.09.2015 klo 12.15

Regeringen skär ner på vardagshelgerna och ersättningen vid sjukledighet samt för söndagsarbete och övertid

Regeringen tänker minska arbetsgivarnas kostnader genom att skära ner på ersättningarna vid sjukledighet samt för söndagsarbete och övertid. Detta sker trots att regeringen inte kan göra något åt kollektivavtalen denna gång. Några vardagshelger försvinner också. Med dessa åtgärder försöker regeringen hitta ett alternativt sätt att skapa en ”produktivitetsökning”, som regeringen ville genomdriva under de strandade förhandlingarna om samhällsfördraget.

Juha Sipiläs (Centern) regering kommer att bestraffa arbetstagarna på många sätt för att minska arbetsgivarnas kostnader. Regeringen föreslår att trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag framöver ska vara antingen arbetsdagar eller oavlönade lediga dagar. Den första dagen av sjukledigheten ska härefter vara oavlönad, och lönen ska skäras ner med 20 procent för den andra till den nionde dagen. Dessutom ska ersättningarna för övertidsarbete skäras ner med hälften, berättade Sipilä i en presskonferens på tisdagen.

Regeringen tänker minska på söndagsersättningarna från 100 procent till 75 procent, men eftersom dessa tillägg inom många branscher har skrivits in i kollektivavtalen, påverkas de åtminstone inte direkt av denna lagändring. Samma princip gäller inom ett flertal branscher avseende exempelvis löner under sjukledigheten och övertidsersättningar. Till exempel inom handeln ingår sådan kompensation i kollektivavtalen. Enligt Sipilä ska dessa ändringar träda i kraft efter att de aktuella kollektivavtalen löper ut, men regeringen har normalt sett inga möjligheter att ändra på kollektivavtalen utan att förhandlingar först ägt rum mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Vid presskonferensen antydde Sipilä möjligheten att införa tvingande lagar som förhindrar parterna att avtala om dessa frågor på något annat sätt i kollektivavtalen.

Regeringen använder inte bara piska, utan även morot. Den avser att skära ner på arbetsgivarnas socialskyddsavgifter för att främja sysselsättningen, och det så kallade omställningsskyddet för personer som blir arbetslösa ska förbättras.

– Då en arbetstagare sägs upp, får han eller hon rätt till sådan utbildning som främjar sysselsättningsmöjligheterna, berättade Sipilä.

Dessutom föreslår regeringen att företagshälsovården i företag med över 20 anställda ska fortsätta i ännu ett halvt år efter uppsägningen. Dessa åtgärder gör det ännu dyrare än tidigare för arbetsgivarna att säga upp de anställda.

Kostnader för föräldraledigheter ska ersättas till arbetsgivarna med ett schablonbelopp som uppgår till 2 500 euro och utbetalas en gång. På detta sätt försöker man främja möjligheterna för unga kvinnor att få sysselsättning.

Sipilä påminde om att regeringen anser att Finlands konkurrenskraft borde förbättras betydligt jämfört med konkurrentländernas. Detta eftersträvade man tidigare vid förhandlingarna om ett s.k. samhällsfördrag. Förhandlingarna strandade eftersom de föreslagna åtgärderna skulle ha drabbat nästan uteslutande arbetstagarna.

Regeringens målsättning är att öka antalet arbetsplatser och höja sysselsättningsgraden. Regeringen överlämnar sina förslag i ett meddelande till riksdagen i ett senare skede. Därefter kommer alltså riksdagen ännu att behandla förslagen och de eventuella lagändringarna. Regeringen har också för avsikt att ännu diskutera med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna under onsdagen. Man kan förvänta sig att dessa förslag stöter på motstånd i fackförbunden.

– Regeringen önskar att parterna skulle kunna visa förståelse för detta, menade Sipilä.

Skribent: Tuomas Lehto