Nyhet - 28.06.2016 klo 11.15

Så ändras arbetsvillkoren för PAMs medlemmar i och med konkurrenskraftsavtalet

Nytt system för årsledighet för handeln, stöd för införande av egenanmälan vid sjukledighet och en lång period utan löneförhöjningar. Det är några av de förändringar som konkurrenskraftsavtalet för med sig för PAMs medlemmar.

PAMs styrelse godkände den 3 juni villkorligt förhandlingsresultaten för konkurrenskraftsavtalet för de flesta av PAMs branscher. När även Metall meddelade att de är med blev det klart med konkurrenskraftsavtalet. Det undertecknades i mitten av juni.

Avtalet krävde bland annat en förlängning av den årliga arbetstiden med 24 timmar utan höjning av förtjänstnivån, ytterligare förutsättningar för lokala avtal och överenskommelser om förfaringssätten i situationer då kollektivavtalen anpassas lokalt om företagen hamnar i svårigheter.

Innan de gick in i tillämpningsförhandlingar satte PAMs styrelse upp fyra villkor för att PAM skulle vara med i konkurrenskraftsavtalet: de deltidsarbetandes ställning måste tryggas i förlängningen av arbetstiden, egenanmälan vid sjukledighet måste även införas i servicebranschernas TES, förtroendemännens ställning måste förbättras och den så kallade krisklausulen för företag som hamnar i ekonomiska svårigheter får inte leda till att arbetsvillkoren försämras på lättvindiga grunder.

Villkoret om 24 timmars förlängning av den årliga arbetstiden i konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om att införa på olika sätt, för arbetstidssystemen i de olika branscherna skiljer sig stort från varandra. Huvudregeln är emellertid att det är de som arbetar heltid som bär bördan av den förlängda arbetstiden. Samtidigt gjorde man ändringar i arbetstidssystemen inom många branscher.

I de flesta branscher – exempelvis turism-, restaurang- och fritidstjänstebranschen – skriver man in i kollektivavtalet att egenanmälan av arbetstagaren kan införas för korta perioder av sjukfrånvaro genom lokala överenskommelser. Det är samma typ av skrivelse som redan finns i kollektivavtalet sedan tidigare i många andra branscher. Dessutom kommer arbetsgivarorganisationerna och PAM överens om planer för att främja frågan.

Det blir dock inga stora förändringar i PAMs kollektivavtal när det gäller förtroendemännens ställning och lokala avtal. Man kom överens om förfaringssätt för införandet av krisklausulen. En anpassningsmetod blev möjligheten att flytta över några lönedelar, men inte skära i kollektivavtalets minimivillkor.

Nytt system för årsledighet för handeln

Ändringarna i arbetstiden träder huvudsakligen i kraft i början av nästa år och övriga avtalsändringar när de nuvarande kollektivavtalen löper ut. För de flesta av PAMs medlemmar sker detta på båda sidor om det kommande årsskiftet.

Inom handeln genomförs förlängningen av arbetstiden genom att övergå till ett nytt system för årsledighet. Medan det i det tidigare kollektivavtalet fanns vissa fastställda helgdagar som förkortade arbetstiden ackumuleras det både för heltidsanställda och deltidsanställda en ledig dag på 7,5 timme per 220 arbetade arbetstimmar. Man kan som mest tjäna ihop 6,5 dagar per år på det sättet, vilket kan jämföras med tidigare, då det var i genomsnitt 8,4 lediga dagar beroende på vilka veckodagar helgdagarna inträffade i kalendern.

Deltidsanställda som arbetar fler timmar än vad som står i deras arbetsavtal gynnas av det nya systemet. Alternativet är att avtala lokalt om att istället för det nya systemet för årsledighet förlänga heltidsanställdas veckoarbetstid från 37,5 timmar till 38 timmar.

Inom hotell-, restaurang- och fritidsbranschen ökar heltidsanställdas arbetstid under en treveckorsperiod från 111 till 112,5 timmar. Det påverkar inte de deltidsanställdas arbetstid. Dessutom införs samma typ av system för årsledighet som inom handeln, då man som mest skulle kunna tjäna in 7 lediga dagar per år. Det skulle också gälla deltidsanställda.

Inom fastighetsbranschen skulle förlängningen av arbetstiden i första hand införas lokalt, med metoder som avtalas på företagen. Om man inte når en överenskommelse skär man ner på de så kallade pekkanendagarna för dem som arbetar 40 timmar i veckan och de som arbetar 37,5 timmar i veckan får antingen sin arbetstid utökad till 38 timmar eller så införs förlängningen i form av utbildningsdagar.
Veckoarbetstiden för dem som arbetar 40 timmar i veckan kan inte förlängas, så för dem har man kommit på andra lösningar i olika branscher.

Inom säkerhetsbranschen sker förlängningen också via systemet för årsledighet, som man både överför helgdagar och arbetstidsförkortning till. I andra mindre branscher med färre arbetstagare avtalar man beroende på bransch antingen lokalt eller så förlängs åtminstone arbetsveckan för heltidsanställda.

I konkurrenskraftsavtalet ingår även delar som tidigare avtalades mellan arbetstagarna och arbetsgivarnas centralorganisationer. Ur arbetstagarens synpunkt är den största förändringen att de nuvarande kollektivavtalen fortsätter i ytterligare 12 månader efter det överenskomna slutdatumet utan löneförhöjningar.

Arbetstagarnas socialförsäkringsavgifter ökar

Arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna som betalas av arbetstagarna ökar emellertid, medan arbetsgivarnas avgifter sjunker i motsvarande mån. Pensionsavgiften ökar med 0,2 procentenheter 2017 och 2018 och med 0,4 procentenheter 2019 och 2020. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie ökar med 0,45 procentenheter 2017 och med 0,4 procentenheter 2018.

För närvarande höjs avgifterna med cirka 120 euro 2017 för en person som tjänar 1 500 euro i månaden. Avgifterna är delvis avdragsgilla, vilket innebär att personen i själva verket hamnar på 70 euro minus. Nu har Finlands regering lovat att införa skattelättnader på sammanlagt 415 miljoner euro nästa år om avtalets omfattning är 85 procent. För en person med en månadslön på 1 500 euro täcker det ökningen av avgifterna och ger en ökning av årsinkomsten med cirka 18 euro.

Tvångslagarna begravdes

Det är osäkert hur skattelösningarna kommer att se ut under de kommande åren, men om den miljard under regeringsperioden som man antydde för ett år sedan stämmer finns det utrymme för skattelättnader även under kommande år.

Nu har Finlands regering lovat att i enlighet med konkurrenskraftsavtalet avstå från tilläggsnedskärningarna på 1,5 miljarder euro i bland annat arbetslöshetsskyddet, vilket hade varit fallet om avtalet inte hade blivit av. Även paketet med tvångslagar som lades fram förra hösten begravdes. Dessutom slopades huvudparten av de planerade nedskärningarna i vuxenutbildningen.