Nyhet - 08.02.2019 klo 16.15
Socialpolitik

Basinkomstexperimentet påverkade inte sysselsättningen – högklassigt starkt servicenätverk fattades totalt

Resultaten av experimentet visar att då du bestraffar människor ökar du endast deras illamående och förbättrar du inte sysselsättningen”, säger Egezona Kllokoqi-Bublaku, socialpolitisk expert på PAM.

Resultaten av experimentet visar att då du bestraffar människor ökar du endast deras illamående och förbättrar du inte sysselsättningen”, säger Egezona Kllokoqi-Bublaku, socialpolitisk expert på PAM.

Basinkomstexperimentet påverkade egentligen inte sysselsättningen men hade klara hälsoeffekter. Så sammanfattar forskarteamet resultaten under första året av experimentet. Enligt PAM kan endast omfattande samarbete mellan servicenätverk få människor in i arbetslivet.

Preliminära resultaten av utvärderingen av basinkomstexperimentet offentliggjordes idag. Utvärderingen baserar sig på en enkät om första året.
Detta experiment som uppmärksammats i världen har först kommit halvvägs, noterade forskarteamet lett av professorn i arbetsliv Olli Kangas från Åbo universitet. Slutliga forskningsrön publiceras först år 2020.

”Preliminärt kan det sägas att basinkomstexperimentet inte påverkat sysselsättningen – deltagarna i experimentet sysselsattes inte bättre eller sämre än kontrollgruppen. De enda skillnaderna handlade om välfärdsupplevelser i basinkomstexperimentet. Av en enkät FPA låtit utföra framgår att de som fick basinkomst ansåg sin välfärd vara bättre – de hade till exempel mindre stress och koncentrations- och hälsoproblem än kontrollgruppen”, berättar Egezona Kllokoqi-Bublaku, socialpolitisk expert på PAM.

På presskonferensen på fredag morgon tog ledande forskaren Minna Ylikännö på FPA upp att mottagarna av basinkomst litade mer på sina sysselsättningsmöjligheter och möjligheter att påverka i samhället.

”Självfallet ansåg mottagarna av basinkomst sin välfärd vara bättre då nuvarande Sipiläregeringen fattat tvivelaktiga beslut då den försökt avlägsna incitamentsproblem, till exempel introducerat en aktiveringsmodell och försämrat grundtryggheten genom att frysa och skära ned index”, noterar Kllokoqi-Bublaku.

Basinkomstexperimentet

I Finland genomfördes ett basinkomstexperiment åren 2017–18. I experimentet fick 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa en basinkomst på 560 euro per månad oberoende av andra inkomster eller till exempel huruvida de sökte aktivt jobb. Med vissa begränsningar omfattade slumpmässiga urvalet 25–58-åriga personer som FPA hade betalat arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning i november 2016 och som inte fått någon förmån på grund av permittering. Målet för experimentet var att utreda hur basinkomst påverkar sysselsättningen bland mottagarna. Ytterligare utreds hur basinkomst påverkar välfärden bland deltagarna. Basinkomst betalades oberoende av arbetsinkomster. Ytterligare uppgifter: FPA.

”Sämre förmåner och fler skyldigheter utan ett starkt servicenätverk är ett ineffektivt och socialt tvivelaktigt sätt att överlag förbättra incitamenten, eftersom försämringarna främst rör låginkomsttagare och därmed ökar fattigdomen. Resultaten av experimentet visar att då du bestraffar människor ökar du endast deras illamående och förbättrar du inte sysselsättningen”, lägger hon till.

Enligt Egezona Kllokoqi-Bublaku bekräftar resultaten av experimentet att grundtrygghetssystemet måste förnyas så att byråkratin minskar, det finns fler rätt slags tjänster i rätt tid och utbildningsmöjligheter, det alltid lönar sig att göra något och tilltron till samhället och människor återställs.

”Grundtrygghet i sig skapar inte fler sysselsättningsmöjligheter. Grundtryggheten måste starkt integreras med sociala, hälsovårds-, rehabiliterings-, utbildnings- och sysselsättningstjänster. Endast starkt samarbete mellan servicenätverk kan stöda delaktighet, arbetsförmåga och utbildning bland individer, det vill säga vi ska stärka och förbättra arbetsmarknadsställningen för personer utanför arbetskraften. Samtidigt förhindrar vi utslagning”, säger hon.

Enligt Kllokoqi-Bublaku ska tjänster skräddarsys för individer och det ska utgås från kundens behov.
”Vi ska lyssna på människor och beakta deras behov. Människor får inte bestraffas orättvist. Från karenssystemet ska avlägsnas till exempel karensperioder som totalt beror på mänskliga orsaker såsom att det inte finns fungerande barnomsorg inom bostadsområdet. Föräldrar och särskilt ensamförsörjare kan inte ta emot arbete om det inte finns garanterad barnomsorg.”

PAM är bekymrad över nivån på grundtrygghet, det komplicerade förmånssystemet, sämre tjänster till personer utanför arbetskraften och en större kontrollmakt. PAM vill bidra till att utveckla ett sådant grundtrygghetssystem som beaktar så bra som möjligt varierande livssituationer bland PAM-medlemmarna, stöder tillräckligt bra då livssituationen förändras och gör det möjligt att delta samt utveckla och upprätthålla kompetensen.

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa