Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 kl. 10-14

PAM:s tjänster på sommaren
Telefonservicen på sommaren må-ti och to-fr kl. 10–14. Återuppringningstjänsten är stängd från 5-30.7.
PAM:s regionkontor kommer att vara stängda 5-30.7 förutom regionkontoret Helsingfors-Nyland, som håller öppet hela sommaren.

Arbetsvälmående - 11.05.2021 klo 16.35

Utmattning i arbetet drabbar också unga: ”Du är ung, du orkar nog”

Nu ser hon framåt. Veera väntar på att få börja arbeta vid ett annat verksamhetsställe och drömmer om en studieplats. Bild: Milla von Konow.

Var fjärde finländare har upplevt symtom på utmattning i arbetet. Arbetshälsoinstitutet rapporterar i sin nya uppföljningsstudie att arbetsförmågan hos unga vuxna har försämrats och allt fler har symtom på utmattning i arbetet. En av dem är 20-åriga Veera.

Jag ville ha ett mellanår efter gymnasiet och för ett drygt år sedan fick jag jobb som försäljare i en butik i Nyland. Jag var ivrig då jag fick jobbet och fick möjlighet att arbeta med kundbetjäning, som jag ville. Vid samma tidpunkt anslöt jag mig till PAM. I början av året fick vi en ny köpman och kort därefter utökades butikens öppettider. På ett par månader skedde betydande förändringar till det sämre på arbetsplatsen, och detta påverkade arbetstrivseln negativt.

”Det finns brister i organiseringen av arbetet och vi arbetar med underbemanning.”

På min arbetsplats packar vi upp varuleveranserna som ett team. Ofta går det så att vi hinner med allt annat, men uppackandet av just mjölkleveransen fördröjs, eftersom det är på en arbetstagares ansvar. Det är meningen att den som har kvällsskiftet ska fortsätta, men det finns alldeles för mycket jobb och för få händer. Tillsammans med arbetskompisarna har vi flera gånger tagit underbemanningen och organiseringen av arbetet upp med köpmannen, men det känns som om ingen tar tag i saken och att det inte finns någon förståelse för problemen. 
Alltför stor arbetsbelastning, brådska och dålig planering av arbetsturerna ledde till att unga Veera blev sjukledig. Bild: Milla von Konow.
Jag har själv flera gånger varit ensam om att packa upp varor, till och med på övertid. Arbetsturerna borde planeras annorlunda för nu tvingas samma arbetstagare göra samma arbete många dagar i sträck. Ofta får man ingen hjälp av de andra heller, för de har bråttom med sitt. Och om man är lite kortare än genomsnittet så är det väldigt tungt att lyfta mjölk- och yoghurtlådor. Efter mitt arbetsskift är jag helt slut. ​​​​​​​

Vi är över 20 anställda på arbetsplatsen, cheferna medräknade. Många anställda är upprörda eftersom köpmannen har kommit dit sist, men under den första helgdagen syntes hen inte till på arbetet, däremot skickade hen meddelanden om vad som borde göras. Inte visste hen om hur bråttom det i själva verket var på arbetsplatsen. De senaste veckorna har vi badat i dålig kundrespons, då vi under påsken inte hade mjölk och inte mycket annat heller i skåpen för färskprodukter. Det känns som om försäljarna på grund av brådskan är verkligt trötta, arga och frustrerade. I slutet av arbetsturerna har en del av försäljarna lämnat arbetsplatsen gråtande på grund av den höga belastningen. 

En fredagskväll för ett par månader sedan kom ett ungt par för att köpa alkohol. Endast en av dem hade identitetsbevis med sig, så jag vägrade sälja och informerade dem om reglerna. En av dem började skrika för full hals, samtidigt som den andra hotade att slå mig. En kund kom efteråt och sade att han hade varit redo att ingripa för situationen såg hotfull ut. Jag skulle ha ringt till väktaren, men jag vågade inte gå från kassan. Senare uttryckte jag min oro över situationen för köpmannen, och därefter kom det en väktare lite oftare till butiken. Köpmannen uppmanade mig att be någon komma bredvid mig som stöd, om jag är ensam i kassan. Det känns konstigt att det är min uppgift att se till att jag har det säkert på jobbet. Vi är ganska många unga flickor på jobbet, och vi har ingen väktare. Jag har inte känt mig helt säker efter den där incidenten, och jag är ogärna ensam i kassan. 

”Arbetet borde planeras rättvist och på ett vettigare sätt.”

Planeringen av arbetsturerna haltar. De lediga dagarna infaller ofta mellan arbetsdagarna och jag upplever att jag inte hinner återhämta mig ordentligt. Jag har diskuterat med huvudförtroendemannen om det här systemet som innebär en dag ledigt och en dag på jobbet, och framfört ett önskemål om att arbetsturerna borde planeras på ett vettigare sätt. 

En rättvis fördelning av arbetsturerna vore också på sin plats. De båda cheferna har regelbundet ledigt på veckosluten och helgerna, och de har endast morgonturer. Jag upplever det som orättvist, för själv arbetar jag regelbundet på veckosluten. Hittills har jag också varit på jobb under alla helger. Att jag är den yngsta anställda och inte har någon familj påverkar säkert också, samt det faktum att jag arbetar med praktikantlön och därmed hör till de billigaste anställda. 

Mina sociala kontakter har minimerats på grund av arbetet, fast nog har väl också Covid-19 spelat in. På grund av jobbstressen har jag inte ens krafter att träffa kompisar. Det här har pågått nu i många månader. 

”Jag försökte berätta att jag börjar bli alltför trött
och behöver stöd.”

Jag måste sjukskriva mig. Före min sjukledighet försökte jag berätta för köpmannen att jag börjar bli alltför trött och behöver stöd. Jag fick dock inte den hjälp och den förståelse för min situation som jag hade behövt. Det är lätt att säga ”du är ung, nog orkar du”. Men sanningen är att jag trots min ungdom inte nödvändigtvis orkar med vad som helst. 

Läkaren ansåg att ett par veckor är en bra början och att vi sedan får se hur jag mår. Jag fick ett gott bemötande vid arbetshälsovården. Sjukledigheten fick mig att må lite bättre, men läget kan enligt min åsikt inte fortsätta så här. Jag kontaktade huvudförtroendemannen på arbetsplatsen och hen ordnade ett möte där också den arbetarskyddsfullmäktige deltog. Hen för mitt ärende vidare. Jag hoppas på att få börja arbeta vid ett annat verksamhetsställe. Jag väntar på svar därifrån. Till hösten har jag planer på att skaffa mig en studieplats. 

Veera (den intervjuades namn har ändrats)

De ungas välmående på jobbet har blivit sämre då pandemin drar ut på tiden

Arbetshälsoinstitutets studie Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) följer upp hur välmåendet på jobbet utvecklats under pandemin. Av resultaten framgår att de ungas arbetsförmåga har försämrats och symtomen på utmattning i arbetet har ökat då pandemin drar ut på tiden. 

Enligt studien har de ungas välmående försämrats mätt med många indikatorer, vilka i studien Miten Suomi voi inkluderande en positiv välbefinnandestatus på jobbet, jobbets dragningskraft, dvs. en positiv känsla och motivation i arbetet. Arbetets dragningskraft låg nu på en lägre nivå hos de unga än före coronan. Symtomen på utmattning i arbetet har ökat tydligt hos de unga och ökningen syns särskilt då pandemin drar ut på tiden. 

I bakgrunden finns ofta komplicerade faktorer. De unga rapporterade till exempel att de upplever mer orättvis behandling i sitt eget arbete än de äldre arbetstagarna. En stor del (40 %) av de unga som svarat på enkäten uppgav också att de inte har lärt sig nya arbetssätt. Det är som om de får mindre ut av sitt arbete än vad de själva satsar. Jämlik behandling på arbetsplatsen har att göra med rättvisa och av andra undersökningar vet man att det är en viktig förklarande faktor bakom just utmattning i arbetet. Det vore viktigt att den anställda fick delta i beslut som gäller hen själv samt bli beaktad och behandlad med respekt, och att agerandet på arbetsplatsen är konsekvent. 

Den allmänna utvecklingen inom arbetslivet kan också minska välbefinnandet på jobbet. De allt mer osäkra arbetsförhållandena innebär en belastning på jobbet, liksom arbetsutmattning.
När man överväger lösningar vore det viktigt att beakta sådana saker som är viktiga för dem som är i början av sin karriär. För unga arbetstagare betonas till exempel vikten av respons i arbetet, så att den anställda får stöd, förståelse och vägledning för att göra rätt saker och lära sig nya arbetssätt. Detta borde man satsa på.

Uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?) reder ut förändringarna som Covid-19 hämtat med sig för finländare i arbetsför ålder.

Arbetshälsoinstitutets specialforskare Janne Kaltiainen

Gör så här

På grundval av rätten till arbetsledning har arbetsgivaren i sig rätt att göra upp arbetsturerna och på så sätt besluta om tidpunkten för arbetets utförande. Då arbetsturlistan görs upp ska den anställda höras, och de anställda har då möjlighet att framföra sin åsikt och påpeka praktiska missförhållanden. I ett anställningsförhållande ska de anställda dessutom behandlas jämlikt, vilket gäller också för arbetsturer, placering av lediga dagar osv. Dessa rättigheter gäller också cheferna.

Vänd dig till förtroendemannen på din arbetsplats om det förekommer problem med arbetsturerna och deras placering. Hen kan vid behov också reda ut situationen för de andra anställda på arbetsplatsen. I fråga om chefernas arbetsturer är det vettigt att organisera dem så, att då butikschefen inte är på jobb är den biträdande butikschefen i tjänst. Förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige kan också hjälpa dig att reda ut belastningen i arbetet. 

En situation där den anställda möter psykiskt våld på arbetsplatsen ska anmälas till arbetsgivaren. Om du upplever hot i ditt arbete eller en nära-ögat-situation på arbetsplatsen, kontakta också den arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen. 

Om det inte finns en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats, vänd dig till PAM:s regionkontor.

Läs mer:
Alltför stor belastning är en hälsorisk
Kollektivavtalet inom handeln inhåller bland annat en skrivelse angående hot om våld på arbetsplatsen

Tillägg 13.5.2021: arbetarskyddsfullmäktige kan också hjälpa att reda ut belastning i arbetet.

 

Nyheter