Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 kl. 10-14

Pension - 06.09.2022 klo 10.54

Vad borde man veta om pensioner?

bild: Getty Images

Pensionsskyddscentralens expert Anna-Stina Toivonen och PAM:s forskningschef Antti Veirto svarar på tio frågor.

Pensionen – för många fyrtioåringar känns den ännu mycket avlägsen. Men även unga människor som precis inlett sin karriär borde ägna en tanke eller två åt sin kommande pension, menar Anna-Stina Toivonen, expert vid Pensionsskyddscentralen.

– Finländarna är på pension i medeltal i 23 år. Det är en lång tid. Det är bra att förstå att de pengar som man lever på under de dryga tjugo åren tjänas in under hela arbetskarriären. Alla beslut man fattar när man är mellan 17 och 70 år inverkar på pensionens storlek. Ska man ta ett mellanår från arbetet och studierna? Ska man arbeta deltid eller heltid? förklarar Toivonen.

Ibland kan pensionsåren komma snabbare än man kunnat föreställa sig. En sjukdom eller en olycka kan göra att man blir pensionär i förtid. Inkomstnivån och den pension som ackumulerats också under en kort karriär inverkar på sjukpensionens storlek.


1. Hurdana pensioner finns det?

Den arbetspension som utbetalas till personer som varit i lönearbete är den mest väsentliga pensionen för PAM-medlemmarna. Sedan år 2017 förtjänas arbetspension  in på allt lönearbete ända från 17 års ålder upp till 70 år. Nuförtiden ackumuleras 1,5 cent i pension för varje euro som man tjänat före 53 års ålder. Åldersgränserna som gällde före år 2017 påverkar dock mångas pensioner ännu långt in i framtiden, eftersom  pensionslagarna inte ändras retroaktivt.

Om arbetspensionen blir liten, under 1 400 euro i månaden, kompletteras inkomstnivån av folkpensionen som betalas av staten.

Numera får finländarna i genomsnitt ungefär 1 800 euro i månaden i pension.

Folk- och arbetspensionerna delas ännu in i ålders-, sjuk- och familjepensioner. Ålderspension får man när man arbetat tillräckligt länge och blir pensionerad. Sjukpension är avsedd för personer som till exempel på grund av sjukdom eller skada går i pension före den egentliga pensionsåldern. Familjepension betalas på vissa villkor till änkor/änklingar och till barn under 20 år som förlorat sin förälder.

Efterlevandepensionens villkor är krångliga. Med Pensionsskyddscentralens test kan du ta reda på om du är berättigad till efterlevandepension.

Familjepensionens storlek bestäms enligt den avlidna makens eller förälderns inkomster och ackumulerade pension.

För företagare, jordbruksföretagare och stipendiater finns det egna system som motsvarar arbetspensionen: företagarpension och pension för jordbruksföretagare. Samma person kan få pension till och med via alla de tre olika systemen.


2. Vem betalar pensionen?

Pensionsavgiften är totalt 24,85 procent av lönen. Största delen av avgiften står arbetsgivaren för. Arbetstagaren betalar en pensionsavgift på 7,15–8,65 procent av sin lön. Avgiften varierar med åldern. För under 53-åringar är avgiften 7,15 procent.

Arbetstagaren behöver inte själv ta hand om betalningen av pensionsavgifterna, för arbetsgivaren innehåller automatiskt summan från lönen. Pensionsavgiften syns i lönebeskedet.

Företagare ska sköta sin pensionsavgift själv.

Folkpensionen betalas av staten.

 

3. Vem bestämmer storleken på pensionen?

Arbetsmarknadens centralorganisationer för arbetstagare och arbetsgivare – FFC, STTK, Akava och EK – kommer gemensamt överens om storleken på pensionsavgifterna och deras fördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Tanken är att betalarna ska bestämma, påpekar forskningschef Antti Veirto från PAM.

Före 1993 ansvarade arbetsgivarna för alla pensionsavgifter. På grund av lågkonjunkturen på 1990-talet överfördes en del av avgifterna till arbetstagarna enligt avtal med arbetsmarknadens centralorganisationer. I samband med konkurrenskraftsavtalet år 2016 utökades arbetstagarnas andel ytterligare.


4. Vad händer med de pensionsavgifter som innehålls från lönen?

Arbetsgivaren betalar in avgifterna till pensionsförsäkringsbolaget, som administrerar pensionspengarna. Största delen av avgifterna går till de nuvarande pensionärernas pensioner.

– Vårt pensionssystem grundar sig på ett generationsavtal. De nuvarande arbetstagarna betalar de nuvarande pensionärernas pensioner och de kommande arbetstagarna betalar sedan i framtiden våra pensioner, förklarar Toivonen.

Arbetspensionssystemet skapades i skiftet mellan 1950- och 1960-talen. Under de första åren hade man ännu inte samlat in någon pensionspott som kunde ha delats ut till dem som då blev pensionerade.

En liten del av pensionsavgifterna fonderas för framtiden. Försäkringsbolaget placerar pengarna i bland annat fastigheter och aktier. Placeringen av pensionstillgångarna är strikt reglerad. Tillgångarna får inte placeras i mycket riskfyllda objekt.


5. Varför har pensionsavgifterna höjts?

Pensionsavgifterna har höjts genom gemensamma avtal med arbetsmarknadens centralorganisationer.

Syftet med höjningarna har varit att trygga pensionssystemets hållbarhet. Alltså det att man även i framtiden kan betala ut pensioner.

De nya generationerna har länge varit mindre än de föregående generationerna. Det finns alltså allt färre pensionsbetalare. Detta är en orsak till höjningen av pensionsavgifterna och pensionsåldrarna.

Under 1990-talets lågkonjunktur och 2016 års konkurrenskraftsavtal överfördes avgifter från arbetsgivarna till arbetstagarna. Syftet var att höja konkurrenskraften hos de finländska företagen.


6. För vad annat än arbete tjänar man in pension? 

Det finns också vissa perioder utan lön för vilka man tjänar in pension, säger Toivonen. Till exempel studier kan öka din pension. En grundläggande yrkesexamen ger 35 euro mer i pension i månaden, en yrkeshögskoleexamen cirka 47 euro och en högre högskoleexamen 59 euro.

Också familjeledigheter ökar pensionen. Till exempel storleken på den inkomstrelaterade moderskapspenningen syns i sinom tid i ålderspensionens belopp. På samma sätt ackumulerar den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen pensionen. För att få inkomstrelaterad dagpenning måste man höra till en arbetslöshetskassa. Dessa upprätthålls av fackföreningar och vissa privata organisationer.

Pensionspotten växer också under tiden för en eventuell inkomstrelaterad rehabiliteringsperiod eller sjukdagpenning.

Grunddagpenningen för arbetslösa ackumulerar inte pensionen.

”"Finländare är pensionerade i snitt 23 år.”

7. När kan man få ålderspension?

Den lägsta pensionsåldern stiger lite hela tiden, eftersom också livslängden ökar. De unga kommer sannolikt att vara på pension längre än de äldre åldersklasserna.

Den lägsta pensionsåldern för personer födda 2002 beräknas för närvarande vara 68 år och 7 månader. En person som är född 2002 kan få partiell ålderspension vid ungefär 65 år och 7 månaders ålder.

För personer som är trettio år äldre, alltså födda 1972, är den lägsta pensionsåldern 65 år och 11 månader. De kan få partiell ålderspension då de är 62 år och 11 månader.

Under den partiella ålderspensionen kan man ta ut 25 eller 50 procent av den ackumulerade pensionen. Detta minskar dock varaktigt den kommande egentliga ålderspensionen.

Under deltidspensionen kan man arbeta eller helt bli borta från arbetslivet.


8. Vad är brutet index?

Pensionerna är bundna till index. Detta innebär att då lönerna och levnadskostnaderna stiger, stiger också pensionerna. På så sätt bevaras pensionernas köpkraft.

De nuvarande pensionärernas pension är bunden till arbetspensionsindex, eller det så kallade brutna indexet. Där inverkar prisnivån på indexets storlek till 80 procent och lönenivån till 20 procent.

Pensionen för personer i arbetslivet utvecklas däremot enligt lönefaktorn. Där lever indexet till 80 procent enligt lönerna och till 20 procent enligt priserna.

I tider med hög inflation, dvs. stigande priser, ökar det brutna indexet pensionerna mer än lönefaktorn.
 

Befolkningsstrukturen den 31 december år 1917 och år 2021 . Bild: Statistikcentralen

9. Räcker pengarna till pensioner för de nuvarande tjugoåringarna sedan någon gång i framtiden?

Både Toivonen från Pensionsskyddscentralen och Veirto från PAM ser med tillförsikt på pensionssystemets framtid. Båda försäkrar att också de nuvarande tjugoåringarna kommer att få tillbörliga pensioner i sinom tid.

– Vi gör regelbundna kalkyler och funderar över olika scenarier om hur ekonomin och befolkningsstrukturen kommer att utvecklas. Pensionssystemet justeras och korrigeras på basis av kalkylerna. Till exempel pensionsåldrarna har höjts, säger Toivonen.


10. Hur mycket får jag själv i pension?

Pensionens storlek bestäms av tjockleken på lönekuvertet, antalet arbetsår samt eventuella pauser i karriären. Deltidsarbete istället för heltidsarbete minskar inkomsterna och därmed också den kommande pensionen.

Du kan få en uppskattning av storleken på din egen pension med hjälp av Pensionsskyddscentralens pensionsräknare.

På ditt arbetspensionsutdrag kan du kontrollera hur mycket pension du hittills tjänat in.

Toivonen rekommenderar att man kontrollerar sitt pensionsutdrag noggrant. Finns alla anställningsförhållanden med som man fått lön för?

– Numera finns det endast sällan brister i utdragen. Ett vanligt fall är att ett hushåll som varit arbetsgivare har glömt bort att fullgöra sina skyldigheter. Det är bra att genast anmäla bristerna till det egna pensionsförsäkringsbolaget, för tiotals år senare är det svårt att korrigera felen. Försäkringsbolaget sköter ärendet, man behöver inte själv vara i kontakt med arbetsgivaren, råder Toivonen.

Mer information (på finska)

 

uutisen-teksti: Anu Vallinkoski

Nyheter