Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 kl. 10-14

PAM:s tjänster på sommaren
Telefonservicen på sommaren må-ti och to-fr kl. 10–14. Återuppringningstjänsten är stängd från 5-30.7.
PAM:s regionkontor kommer att vara stängda 5-30.7 förutom regionkontoret Helsingfors-Nyland, som håller öppet hela sommaren.

Blogg - 08.04.2021 klo 10.00

Vem går och röstar?

Utifrån TNS Kantaris enkät var männen i arbetsför ålder mer intresserade av det kommande kommunalvalet än kvinnorna var.

Som en följd av coronaviruset beslutade man i Finland att flytta kommunalvalet till juni. Vi får hoppas att det är fint valväder den 13 juni, det vill säga en molnig sommardag då termometern visar +17 grader. Fast inte påverkar ju vädret röstningen, utan helt andra saker.

Statistikcentralen har gjort en översikt över röstandet i kommunalvalet 2017. Av den framgår att kvinnorna använde sin rösträtt flitigare än männen. För många män är vägen till valurnan belagd med goda avsikter.  

Av Statistikcentralens översikt framgår att röstningsivern är mindre hos bl.a. arbetslösa och personer med låg utbildning. Ensamstående föräldrar röstar mer sällan än personer med familj. Höginkomsttagare röstar mer sannolikt än låginkomsttagare. Röstningsprocenten för personer med ett främmande språk som modersmål är lägre än för andra; för svenskspråkiga är den högre än för andra. I översikten finns också en uppgift om att endast 24,9 procent, dvs. endast var fjärde, med utländsk bakgrund röstade i kommunalvalet 2017.

"De som går till valurnan är de som redan har en stark samhällsställning."

Det är ett faktum att i beslutsfattandet hörs rösten hos dem som går och röstar och får in sin representant bland beslutsfattarna. Då röstningsprocenten med tiden har sjunkit, har det inneburit att rösten hos de svagaste i samhället har försvunnit ur beslutsfattandet. De som går till valurnan är de som redan har en stark samhällsställning. Slutresultatet blir att beslutsfattandet om våra gemensamma frågor gynnar de bättre bemedlade.  

PAM frågade i november 2020 finländare i arbetsför ålder om deras avsikter i fråga om kommunalvalet. Av materialet som TNS Kantari samlade in framgår männens goda avsikter gällande valet.  Utifrån enkäten var männen i arbetsför ålder i november mer intresserade av det kommande kommunalvalet än kvinnorna var. Vi frågade också om röstningsavsikterna, men där fanns det ingen anmärkningsvärd skillnad mellan kvinnor och män. Förhoppningsvis går det inte så att männens avsikt att rösta smälter som isglass i värmebölja innan det är dags för kommunalval i juni.

Av materialet som TNS Kantari samlade in framgår att chefer mer sannolikt röstar i valet än arbetare. På fackföreningsfältet styr Akavas medlemmar oftare sina steg mot valbåset än medlemmarna i FFC. Skillnaden har säkert att göra med utbildning, inkomst och yrkesställning. Bland dem som inte hör till något förbund ligger avsikten att rösta på samma nivå som bland dem som hör till FFC.

Av de som i november svarade på PAM:s medlemsenkät meddelade så mycket som 71 procent att de tänker rösta i kommunalvalet 2021. Om så verkligen skedde, skulle en sådan aktivitet vara en häftig grej. Rent ut sagt fantastisk. Valdeltagandet i kommunalvalet 2017 var frustrerande lågt, 58,8 procent.

Förra gången valdeltagandet i kommunalvalet överskred 70 procent var 1992. Därefter inträffade storskiftet, då arbetslösheten gick över styr och inkomstskillnaderna började växa. Överlag började människornas öden skiljas åt och en del av folket tystnade i valen. 

Jag tror att PAM-medlemmarna faktiskt kommer att rösta aktivt i kommunalvalet i juni. Efter valet beslutar man igen om vems sak man egentligen arbetar för i kommunen – för dem som redan har, eller för dem som på riktigt skulle behöva.

Bekanta dig med PAM:s kommunalvalteman här.

<
>
Blogg av Antti Veirto, PAM:s forskningschef

 

Nyheter