Artikel - 21.05.2019 klo 15.30
EU

Vilken arbetslivsfråga är intressantast i EU?

Aleksi Kuusisto framhåller att lönerna inte tillhör EU-ärenden och att det inte görs något direktiv av dem, men han anser att det är på sin plats att föra en diskussion om europeiska minimilöner. Bild: Jukka Rapo

Aleksi Kuusisto framhåller att lönerna inte tillhör EU-ärenden och att det inte görs något direktiv av dem, men han anser att det är på sin plats att föra en diskussion om europeiska minimilöner. Bild: Jukka Rapo

Minimilönerekommendationen på Europanivå, svarar direktör Aleksi Kuusisto som avslutar sin period på FinUnions.

Aleksi Kuusisto fick inte rösta om finländska EU-medlemskapet – han hade helt enkelt inte åldern inne år 1996. Han klistrade dock dekaler med texten ”Finland till EU” runtom i Helsingfors. Nu står vi åter inför ett EU-val och fortfarande EU-positiva Aleksi Kuusisto ska snart lämna sitt viktiga uppdrag i Bryssel.

Han har hållit ett öga på EU då han varit direktör för FinUnions i Bryssel – ett gemensamt representationskontor för FFC, STTK och Förhandlingsorganisationen för Högre Tjänstemän FHT på Akava. Å 1,7 miljoner finländska löntagares vägnar följer kontoret noga med vad som sker i EU.

Vad anser du vara intressantaste och aktuellaste arbetslivsfrågan i EU för tillfället?
Enligt Aleksi Kuusisto har arbetslivsfrågor lyfts bra fram i EU under nuvarande period.

”Kommissionen och parlamentet har ställt sig klart bakom anställda.”

"Få se hurudan kommission och parlament vi får under nästa period”, berättar han på ett kafé i Helsingfors.

Han nämner fyra centrala resultat för arbetslivet men anser att intressantaste frågan är ett tema som dykt upp i diskussionen och som i Norden kan få känslorna att svalla: minimilöner på Europanivå. Enligt Aleksi Kuusisto är europeiska minimilöner nästan den enda arbetslivsfråga som debatteras i samband med valet bland annat i Frankrike och Tyskland.

”Kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har till exempel framfört att medlemsstaterna ska på ett eller annat sätt förbinda sig att höja sina minimilöner över fattigdomsgränsen, det vill säga de ska vara minst 60 procent av medianinkomsten i landet”, säger Aleksi Kuusisto. Med medianinkomst avses mittersta lönen om alla löner radades upp från lägsta till högsta.

Bakom förslaget ligger att antalet arbetande fattiga ökar i Europa. Målet är att utrota fattigdomen bland förvärvsarbetande. Enligt Aleksi Kuusisto höll minimilöner dessutom styr på lönekonkurrensen mellan medlemsstaterna.

”Nu går land efter land in för måttliga förhöjningar för att stärka sin konkurrenskraft. Detta är ohållbart för anställda eftersom interna konkurrensen trycker ned europeiska lönenivån.”

I flesta medlemsstater ställs löner fast med lagstiftning – inte kollektivavtal som i Finland. Lönenivån varierar stort mellan EU-staterna. Aleksi Kuusisto noterar att Finland har ingen orsak att slopa kollektivavtalen. I samma grupp som vi finns andra nordiska länder, Italien och Österrike.

Enligt honom var det fiffigast om förbunden samordnade lönerna inom EU efter bransch.
”Nu när ekonomin är internationell måste vi reglera den internationellt. Annars är vi försvarslösa inför osund internationell konkurrens”, observerar Aleksi Kuusisto.

Hän påpekar att EU inte har kompetens att lagstifta om löner. Därmed kan kommissionen, rådet och parlamentet endast komma med lönerekommendationer.
Fackföreningsrörelsen kunde däremot gå mycket längre om den så vill.

”På lång sikt är det i fackföreningsrörelsens intresse att samordna lönerna inom EU med fackföreningsrörelserna i övriga länder.”

Och hur var det med arbetslivsresultaten? Enligt Aleksi Kuusisto är EU-arbetslagstiftningen ambitiös för till exempel östeuropeiska länder men inte för Finland.

”Finländska arbetslagstiftningen är på så hög nivå att endast sällan tvingar ett EU-direktiv Finland att göra stora förbättringar.”

”Men det är i Finlands intresse att höja nivån i länder som släpar efter. Då blir konkurrensen sundare på europeiska marknaden.”

Under nuvarande parlamentsperiod har det uppnåtts följande resultat enligt Aleksi Kuusisto:
1. Direktivet om familjeledighet.
2. Arbetsvillkorsdirektivet – reglerar bland annat nolltimmesavtal. Medlemsstaterna ska ta itu med missförhållanden kring sådana avtal.
3. Europeiska arbetsmyndigheten.
4. Direktivet om utstationering av arbetstagare. På utstationerade anställda ska tillämpas utstationeringslandets kollektivavtalsbestämmelser.

Till följande direktör för FinUnions har valts juris kandidat Katja Lehto-Komulainen.

Läs mer om europeiska minimilöner på sidorna för FinUnions.

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa