Nyhet - 04.04.2018 klo 14.03
Social dumpning

Ylitalo från PAM menar: Vi behöver få bukt med social dumpning genom kollektivavtal, övervakning och kriminalisering av underbetalda jobb

Jaana Ylitalo efterlyste en mer välfungerande reglering då hon höll sitt anförande i riksdagen på onsdagen.

Jaana Ylitalo efterlyste en mer välfungerande reglering då hon höll sitt anförande i riksdagen på onsdagen.

Det behövs många olika slags verktyg för att minska arbetsmarknadens möjligheter att utnyttja arbetstagare på olika sätt, dvs. utsätta dem för social dumpning. PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo lyfter fram kollektivavtalen, lagarna och myndigheternas resurser.

För att få bukt med så kallad social dumpning behövs enligt PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo effektivare kollektivavtal och myndighetstillsyn.Dessutom behöver företagen utöva egentillsyn till exempel i sina underleverantörskedjor. I nuläget kan arbetsgivare klara sig undan särskilda straffpåföljder även om de med avsikt erbjudit någon ett underbetalt jobb, och därför borde sådana fall kriminaliseras. Så sammanfattade Ylitalo budskapet i sitt anförande vid ett seminarium om social dumpning (med titeln ”Sosiaalinen polkumyynti – mitä voimme tehdä”). Seminariet anordnades i riksdagen på onsdagen.

Bland annat säsongsarbete och bristen på ett gemensamt språk kan även utsätta arbetstagarna för dumpning av arbetsvillkoren. Företagen som ägnar sig åt sådant lurendrejeri får också orättvisa fördelar. Därför skulle man behöva se till att exempelvis invandrarna får ökade kunskaper om arbetslivet.
”Arbetstagarna kan vara starkt engagerade för sitt arbete, men i vissa fall missbrukas detta engagemang”, sade Ylitalo.

Hon gav några exempel på sådana fall där PAM har varit tvungen att åtgärda problem med exempelvis arbetarskyddet eller underbetalda jobb. Personer som vistas i landet utan uppehållstillstånd är särskilt utsatta för risker. För personer som fallit offer för exempelvis människohandel är det omöjligt att göra ett verkligt val i en sådan situation där man i den ena vågskålen har undermåliga arbetsvillkor eller en blygsam lön och i den andra vågskålen rädslan för att förlora alla sina utkomstmöjligheter eller att återsändas till sitt hemland. I sådana situationer anser Ylitalo att det skulle behövas mer mänskliga alternativ.

Jaana Ylitalo framhävde också att beställarföretagets ansvar ska stärkas i underleverantörskedjorna. Därför skulle beställaransvarslagen behöva reformeras. Det skulle också behövas ökade satsningar på arbetarskydd och undersökning av människohandelsbrott. Ylitalo skulle inte vilja slopa behovsprövning för utländsk arbetskraft, men systemet borde justeras så att det blir mer rättvist och bättre svarar mot situationen i nuläget.

Ylitalo påminde om att social dumpning är ett begrepp som omfattar många olika mer eller mindre allvarliga fenomen, från människohandel till nollavtal. Inom servicebranscherna förekommer det problem till exempel inom städ- och restaurangbranschen. Den så kallade plattformsekonomin, där arbetsuppdrag förmedlas på digitala plattformar, skapar nya typer av problem ute på fältet.
”Jag anser att plattformsekonomin och de nya arbetsformerna ger oss stora möjligheter, men om de leder till social dumpning, blir vi tvungna att ändra åsikt. Om antalet personer som sysselsätter sig själva ökar betydligt, är det inte acceptabelt att det inte finns någon reglering”, sade Ylitalo.

Precis som Ylitalo lyfte även riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (sd.) fram nyheten som publicerades av Yle i tisdags. Enligt denna nyhet upptäcktes i samband med arbetarskyddsinspektioner inom restaurangbranschen upprepade gånger underbetalda jobb och andra brister, och det förekom olika problem till och med i stora företag. Hon menade också att social dumpning alltså är ett faktum även i Finland.

 

 

 

 

Senaste

Mest lästa