Redigerat: 22.08.2018 - 14:23

Nyckelord: Arbetsvillkor, Lagstiftning

Nattarbete och skiftarbete

Nattarbete är vanligt inom servicebranscher. Det arbetas också i skift fast det inte alltid handlar om egentligt skiftarbete enligt arbetstidslagen.

Enligt arbetstidslagen är skiftarbete en arbetstidsform där skift avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter. Vanligaste skiftarbetsformerna är två- och treskiftsarbete. Det senare alternativet innebär ofta nattarbete.

Beroende av livssituationen erbjuder skiftarbete anställda fördelar, till exempel mer fritid och finansiell ersättning. Skiftarbete påverkar dock sömn- och generellt dygnrytmen och kan därmed störa sociala livet. Orgelbundet arbete belastar dessutom kroppen mer. Med tanke på orken och hälsan är det viktigt med tillräcklig sömn, regelbundna hälsosamma måltider, motion och i övrigt en hälsosam livsstil. Regelbundna hälsokontroller kan förebygga men för hälsan.

Med periodarbete avses att arbetstiden ordnas så att den under en period av tre veckor är högst 120 timmar eller under en period av två veckor högst 80 timmar. Restaurangarbete är ett bra exempel på periodarbete.
Nattarbete är arbete som utförs mellan klockan 23 och 6. I samband med periodarbete avses med nattskift skift där minst tre timmar utförs under denna tid. Lagar och kollektivavtal begränsar hur många nattskift som kan has på varandra och per vecka.
Nattarbete får inte utföras fritt utan det är tillåtet endast i det arbete eller de situationer som räknas upp i förteckningen i 26 § i arbetstidslagen. Denna förteckning är uttömmande – den räknar upp alla de situationer då nattarbete får utföras. Inom vissa branscher reglerar kollektivavtalet nattarbete. Generellt är det inte tillåtet att unga anställda utför nattarbete.

Enligt statsrådets beslut 869/1996 kan arbetsgivaren vara skyldig att anordna skjuts till och från arbetet då skift börjar eller slutar mellan klockan 23 och 6, om anställda inte har tillfredsställande tillgång till allmänna samfärdsmedel på orten eller inte kan använda egen bil.

Nattarbete belastar anställda fysiskt och psykiskt mer än dagarbete. Det kan finnas stora individuella skillnader i anpassningen till nattarbete. I tillägg till personliga egenskaper påverkas belastningen bland annat av familjeförhållanden och att arbetsresan tar längre tid.

I statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001) slås fast att nattarbete kan förorsaka särskild fara för ohälsa. Därför ska arbetsgivaren på egen bekostnad ordna hälsoundersökningar för anställda som utför nattarbete. Den arbetsplatsutredning som företagshälsovården utför ska omfatta de allmänna och individuella men för hälsan som nattarbete eventuellt förorsakar.

Ibland kan det vara nödvändigt att ge anställda möjlighet att byta arbetsuppgift eller övergå från natt- till dagarbete för att förebygga fara för ohälsa. Detta behov kan vara tillfälligt, till exempel bero på medicinering eller graviditet, eller bestående.

Anställdas rätt att byta arbetsuppgift eller arbetstid beror bland annat på omfattningen av verksamheten, produktionsmetoderna och personalantalet. Stora arbetsplatser har ofta bättre förutsättningar för byten. Bestämmelsen ger därmed inte anställda en absolut rätt att byta från natt- till dagarbete. Då behovet av att byta arbetsuppgift utvärderas ska företagshälsovården konsulteras.

Ytterligare uppgifter
Arbetshälsoinstitutet
(lag om unga arbetstagare 998/1993, 7 §)