Redigerat: 07.05.2019 - 10:44

Nyckelord: Lön, Förtroendevald

Strejk

Vid strejk slutar arbetstagarna att arbeta, oftast som en åtgärd för att utöva påtryckning på arbetsgivaren. Strejk är en laglig stridsåtgärd. Grundlagen i Finland garanterar medborgarna bland annat förenings- och samlingsfrihet samt rätten att strejka.

Ett fackförbund kan ge en strejkvarsel. En enskild arbetstagare kan inte på egenhand besluta om strejk. Fackförbundet betalar vanligtvis ett strejkunderstöd till dem som strejkar.Arbetsgivaren har inte rätt att diskriminera arbetstagarna som deltagit i strejken efteråt.

Fackförbundet kan utlysa en laglig strejk då denna vill påverka arbetsgivarförbundet och det arbetskollektivatalet som avtalas inom branschen. Strejken kan vara regional eller tidsmässigt avgränsad eller gälla hela avtalsområdet.

Då arbetskollektivavtalet tar slut, inleder arbetstagarnas fackförbund (PAM) och arbetsgivarförbundet inom branschen förhandlingar om ett nytt arbetskollektivavtal. Då avtalstiden gått ut avslutas även den så kallade arbetsfredsförpliktelsen. Det betyder att stridsåtgärder som exempelvis strejk är tillåtna.

Om parterna inte under förhandlingarna hittar samförstånd om ett nytt avtal, kan arbetstagarnas fackförbund ge en strejkvarsel. En strejkvarsel bör ges två veckor förrän strejken inleds och meddelandet riktas till arbetsgivarnas förbund och riksförlikningsmannens byrå. I meddelandet berättar fackförbundet varför man inleder en strejk, vilka arbeten, när och vilka platser som ingår i strejken. Under en strejk betalar arbetgivaren förstås inte lön till dem som deltar i strejken.

Riksförlikningsmannen inleder i detta fall en förlikning, där hen strävar till att hitta en lösning.
Solidaritetsstrejk och politiska strejker är lagliga även då det finns ett giltigt arbetskollektivavtal inom branschen. I en solidaritetsstrejk stöder man en strejk inom en annan bransch. I en politisk strejk stävar man däremot efter att påverka en samhällelig fråga.