Skip to content
Framsida » Kollektivavtal » Förhandlingar om anställningsvillkor

Så här uppkommer ett kollektivavtal

Vid kollektivavtalsförhandlingar förhandlar fackförbundet som representerar branschens arbetstagare (PAM) och arbetsgivarförbundet som representerar branschens företag om minimianställningsvillkoren inom branschen, till exempel om löner och arbetstider. Fackförbundet kan också förhandla om dessa med ett enskilt företag.

Ett kollektivavtal är alltid ett resultat av förhandlingar där båda parterna, det vill säga arbetstagarna och arbetsgivarna, får igenom bestämmelser som är viktiga för dem. PAM:s uppgift vid förhandlingarna är att bevaka arbetstagarnas intressen och ställning inom servicebranscherna.

Hur förhandlar man om anställningsvillkor?

Kollektivavtal på förbundsnivå innebär att fackförbunden och arbetsgivarförbunden kommer överens om bestämmelserna i kollektivavtalen. I synnerhet talar man om ett kollektivavtal på förbundsnivå när man vill betona att det inte handlar om ett lokalt eller centralt avtal.

PAM förhandlar om kollektivavtal på förbundsnivå till exempel med följande organisationer som är medlemmar i Finlands Näringsliv EK

  • Finsk Handel
  • Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
  • Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
  • Fastighetsarbetsgivarna rf.

Förbundens förhandlingar resulterar i ett kollektivavtal som ingås för en viss tid, dvs. en kollektivavtalsperiod. För denna tid har man alltså kommit överens om vad till exempel minimilönen ska vara i olika uppgifter. När avtalet upphör, börjar förhandlingarna om igen. 

Bestämmelser om kollektivavtal finns i lagen om kollektivavtal. Den övriga arbetslagstiftningen, till exempel arbetstidslagen, semesterlagen och arbetsavtalslagen, fastställer ramvillkoren för innehållet i kollektivavtalen.

Hur blir ett kollektivavtal till inom PAM?

Enligt PAM:s stadgar är det PAM:s styrelse som leder kollektivavtalsverksamheten.

När kollektivavtalsperioden lider mot sitt slut begär PAM förslag på innehåll i kollektivavtalet från fackavdelningarna. PAM:s avtalssakkunniga gör en sammanfattning av fackavdelningarnas förslag för behandling i branschkommittéerna.

Även samfundsmedlemmar, arbetsplatsmöten och fullmäktigemedlemmar kan ta initiativ som hänför sig till innehållet i kollektivavtalet.

PAM:s branschkommittéer, som består av aktiva inom olika branscher, behandlar förslagen från fackavdelningarna och gör vissa preciseringar. Likaså behandlar de exempelvis förslag om innehållsändringar i kollektivavtalen till PAM:s fullmäktige.

Gällande kollektivavtal ska sägas upp. PAM:s styrelse fattar beslut om uppsägning av avtal. Gällande kollektivavtal sägs vanligen upp två månader före utgången av den gällande avtalsperioden.

På basis av förslagen sätter PAM:s styrelse upp mål för förhandlingarna.

Förhandlingarna inleds då kollektivavtalet fortfarande är i kraft.

Förhandlingarna förs av företrädare för PAM och arbetsgivarförbundet, som båda har egna mål och utgångspunkter. Förhandlingarna handlar om att samordna dessa.

I vanliga fall inleds förhandlingarna med att man behandlar de så kallade kvalitativa avtalsmålen. Med dessa avses i praktiken övriga aspekter som inte hänför sig till lön, såsom texter i kollektivavtalet. Förhandlingar om löneförhöjningar lämnas vanligtvis till slutskedet.

Under förhandlingarna bör samförstånd uppnås om en helhet som består av många delar. Därför sägs det ofta att inget är avtalat i kollektivavtalsförhandlingar förrän allt är avtalat.

Under förhandlingarna behandlar branschkommittéerna och PAM:s styrelse förhandlingsläget.

När tiden för att säga upp kollektivavtal har löpt ut inleds ett avtalslöst läge, om parterna inte har hunnit ingå nya avtal. Under det avtalslösa läget tillämpas bestämmelserna i det gamla kollektivavtalet fram till dess att ett nytt kollektivavtal har ingåtts. Detta kallas efterverkan.

Under det avtalslösa läget existerar ingen arbetsfredsplikt, vilket innebär att arbetskonflikter, till exempel strejker, är möjliga – och även sannolika om det avtalslösa läget drar ut på tiden.

När förhandlarna har nått samförstånd om hela kollektivavtalet kallas detta för förhandlingsresultat, som förhandlarna också undertecknar.

Förhandlingsresultatet behandlas av branschkommittéerna. Därefter behandlas det av PAM:s styrelse.

PAM:s styrelse godkänner eller avvisar förhandlingsresultatet på förslag av branschkommittéerna. Styrelsen kan också ordna en rådgivande medlemsomröstning bland de medlemmar som berörs av avtalet. Styrelsen kan också underställa PAM:s fullmäktige behandlingen av och beslutsfattandet i ärenden som hänför sig till kollektivavtalsverksamheten.

Men det räcker inte med att förhandlingsresultatet endast godkänns i PAM, utan det måste också godkännas av arbetsgivarorganisationen. Då det är gjort har ett nytt kollektivavtal blivit till.

Riksförlikningsmannen kommer in i bilden om förhandlarna inte når samförstånd om de nya minimivillkoren och man för att åstadkomma ett kollektivavtal tar till stridsåtgärder, såsom strejker eller övertidsförbud, eller arbetsgivare till lockout.

Då försöker riksförlikningsmannen ta fram ett så kallat förlikningsförslag utifrån parternas synpunkter. Även det behandlas av både branschkommittéerna och PAM:s styrelse. På samma sätt behandlar arbetsgivarförbundet förslaget.

Ett förlikningsförslag kan antingen godkännas eller förkastas. För att förlikningsförslaget ska godkännas måste båda parter godkänna det. Om någondera parten förkastar förslaget, förfaller det.

De nya kollektivavtalen träder i kraft. Om PAM:s medlemmar så önskar kan de även beställa ett tryckt exemplar av sitt branschavtal i nätbutiken.

När avtalen träder i kraft är det viktigt att överenskomna förbättringar också genomförs på arbetsplatserna och att de kommer varje arbetstagare till godo.

Var och en gör alltså klokt i att kontrollera att till exempel lönerna betalas ut enligt det nya kollektivavtalet.

Sök