Pensionen tryggar utkomsten efter arbetslivet

Alla inkomster för vilka pensionsavgift har inbetalats är pensionsgrundande. Vilka jobb som varit pensionsgrundande framgår av det egna arbetspensionsutdraget. Det är bra att kontrollera uppgifternas riktighet. Kollen kan du göra på Pensionsskyddscentralens webbplats Arbetspension.fi. 

Finlands pensionssystem har många typer av pensioner. Arbetspensionen är avsedd för dem som tjänat in pension genom förvärvsarbete. Många företagare betalar arbetspension åt sig själv. Arbetspensionen betalas ut av arbetspensionsanstalterna. Läs mer om Finlands pensionssystem. 

FPA betalar ut folkpension och garantipension om arbetspensionen blir liten eller ingen alls. Folkpensionsförmånerna innefattar ålderspension, sjukpension, rehabiliteringsförmåner samt familjepension för efterlevande make och barn.  

Den här artikeln tar upp dessa pensionsförmåner förutom familjepension. Mer om information familjepension finns på FPA:s webbsida.  

Arbetspensionsförmånerna tryggar utkomsten  

Arbetspensionsförmånen ska trygga en skälig utkomst för den som går i pension.  

Arbetspensionen är inkomstbaserad och därmed olika stor för olika personer beroende på arbetsår och inkomst. Det slutliga pensionsbeloppet påverkas av en lönekoefficient som justerar inkomsterna under arbetskarriären och en livslängdskoefficient som anpassar pensionsutgifterna till den ökande livslängden. Pensionen påverkas också av gällande lagstiftning vid varje inräknad arbetsperiod. 

Arbetspensionssystemets förmåner är ålderspension, partiell förtida ålderspension, invalidpension, rehabliteringsförmåner, arbetslivspension samt familjepension för efterlevande make och barn. Deltidspensionen försvann med 2017 års pensionsreform och ersattes av partiell ålderspension. 

Ålderspension 

Ålderspension kan tas ut vid den lägsta individuella pensionsåldern. Alla har inte samma pensionsålder utan den bestäms av födelseåret. Du kan kolla din pensionsålder med en räknare på Pensionsskyddscentralens webbplats. 

Ålderspensionen är arbetspension. Den kan kompletteras med FPA:s pensioner om arbetspensionen blir liten. 

Hur stor ålderspensionen blir beror på intjäningen av pension under arbetsåren, inkomsterna och intjäningsprocenten. Ju längre upp i åren du orkar arbeta och skjuta upp pensioneringen, desto större blir intjäningen och den utbetalda pensionen. 

Innan ålderspension tas ut måste anställningsförhållandet upphöra. Uppsägningen görs då enligt normala uppsägningstider. 

Partiell ålderspension 

Den som tar ut partiell förtida ålderspension använder en del av sin intjänade arbetspension före övergången till hel ålderspension. 

Partiell ålderspension ger en möjlighet att arbeta mindre, dvs. gå över till deltidsarbete innan uttag av ålderspension. Det är dock inget krav att den som tar ut partiell ålderspension arbetar på deltid. Således är det lika möjligt att stanna hemma utan att arbeta eller att fortsätta arbeta såsom förut.  

I dagsläget (2021) har den som fyllt 61 år rätt till partiell ålderspension. Åldersgränsen ändras efter födelseår: 

• den som är född 1964 kan ta ut partiell ålderspension vid 62 års ålder och 
• den som är född senare kan ta ut partiell ålderspension tidigast tre år innan sin lägsta ålderspensionsålder. 

Antingen 25 eller 50 procent av den intjänade pensionen kan tas ut som partiell ålderspension. 

Uttag av partiell ålderspension innan den lägsta ålderspensionsåldern minskar den framtida pensionen med 0,4 procent för varje månad som underskrider den lägsta ålderspensionsåldern. Pensionsbeloppet minskar också med livslängdskoefficientens effekt. 

Arbetslivspension 

Arbetslivspension är en ny pensionsförmån som kom med pensionsreformen 2017. För att få arbetslivspension måste man uppfylla vissa villkor: 

• ålder (född 1955 eller senare) 
• lång tid i arbetslivet (minst 38 år) 
• ansträngande och slitsamt arbete 
• varaktigt nedsatt arbetsförmåga (enligt läkarbedömning och -utlåtande) 

Till lång tid i arbetslivet räknas även olika avbrott såsom upp till tre år av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder samt kortare frånvaroperioder till följd av sjukdom, permittering eller arbetslöshet. 

Arbetslivspensionen är kopplad till försämrad arbetsförmåga hos sökanden men den behöver ändå inte vara nedsatt enligt samma kriterier som vid sjuk-/invalidpension. Det räcker med arbetsgivarens beskrivning av arbetet och ett läkarutlåtande där sökandens hälsotillstånd och arbetets innehåll, belastningsgrad och slitsamhet bedöms. 

Sjuk- eller invalidpension och rehabiliteringsförmåner 

Förmånerna består av sjuk- eller invalidpension, delinvalidpension, rehabiliteringsstöd, partiellt rehabiliteringsstöd, rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning. 

Om personen har en kort arbetshistoria och inte är berättigad till invalidpension och rehabiliteringsförmåner från det egna arbetspensionsförsäkringsbolaget betalas de av FPA. Kriterierna för att få sjuk- eller invalidpension eller rehabiliteringsförmåner är likadana oavsett om de betalas ur den egna arbetspensionsförsäkringen eller av FPA. Den enda skillnaden är att FPA:s folkpensionsförmåner är lika stora för alla medan de förmåner som betalas ur arbetslöshetsförsäkringen är inkomstbaserade.     

Hel sjukpension beviljas om arbetsförmågan till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning är nedsatt med minst 3/5. Sjukpension är folkpension och kallas invalidpension när den är arbetspension. Läs mer om sjuk-/invalidpension på FPA:s webbplats. 

Delinvalidpension kan beviljas om arbetsförmågan till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning är nedsatt med minst 2/5 längre än ett år. Sjuk-/invalidpensionen blir ålderspension när personen når ålderspensionsåldern. 

Rehabiliteringsstöd är tidsbegränsad sjuk-/invalidpension till den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning. I allmänhet betalas stödet ut om personen kan återvinna funktionsförmågan inom en viss tid genom rehabilitering. För att få stödet ska man göra upp en vård- eller rehabiliteringsplan. Innan sjuk- eller invalidpension beviljas utreder arbetspensionsförsäkringsbolaget vanligtvis om personen kan vara kvar eller återgå i arbete med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsstödet är lika stort som sjuk-/invalidpensionen. Läs mer på FPA:s webbplats: Sjukpension och rehabiliteringsstöd. 

Rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning kan betalas ut till 16–67-åringar som deltar i rehabilitering. Läs mer om FPA:s rehabiliteringspenning. 

Pensionsförmåner för äldre långtidsarbetslösa 

Pensionsslussen, tilläggsdagarna i utkomstskyddet för arbetslösa 

Arbetslöshetsdagpenning betalas ut i högst 500 dagar till personer över 58 år. Äldre långtidarbetslösa kan dock ha rätt till utkomstskyddets tilläggsdagar, den s.k. pensionsslussen. Då fortsätter utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning tills personen får ålderspension. 

Du kan läsa mer om rätten till tilläggsdagar på dessa webbplatser:  

• FPA  
• Servicebranschernas arbetslöshetskassa. 

Pensionsslussen slopas genom en lagändring som trädde i kraft 1.1.2023. Rätten till utkomstskyddets tilläggsdagar tas bort stegvis fram till 2030. Detta innebär att personer födda 1965 eller senare inte längre har rätt till dessa tilläggsdagar. 

Pensionsstöd 

Pensionsstödet är avsett för äldre långtidsarbetslösa som inte får grund- eller inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa. 

Pensionsstöd kan sökas av personer som bor i Finland, har fyllt 60 år och varit arbetslösa i 5 år utan avbrott. I arbetslöshetsperioden inräknas bland annat tid med sjukdagpenning och rehabiliteringsförmån. 

Pensionsstödet söks hos FPA och uppgår till samma belopp som hel garantipension (922,42 euro/månad enligt 2023 års nivå). Stödet kan betalas ut tills personen når den i folkpensionslagen angivna ålderspensionsåldern 65 år eller tar ut arbetspension eller partiell förtida ålderspension. 

Mer information om pensionsstödet och dess kriterier finns på FPA:s webbplats. 

Medborgarverksamhet för pensionärer 

Flera organisationer erbjuder allehanda verksamheter för pensionärer. Framförallt pensionstagarnas egna intresseorganisationer driver pensionärernas frågor och ordnar verksamhet på olika orter. Bekanta dig med pensionärsorganisationerna och delta i deras verksamhet! 

Läs också 

• FPA: Pensionär 
• Hur fungerar Finlands pensionssystem?