Hårda tider att vänta för de arbetslösa

Om bestämmelserna i det nya regeringsprogrammet förverkligas, kommer det att bli många slags nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. Hårdast drabbar nedskärningarna de lågavlönade som arbetar i atypiska anställningsförhållanden, säger forskningschef Antti Veirto vid Servicefacket PAM.

Med nedskärningarna strävar regeringen efter ökad sysselsättning och inbesparingar i förmånsutgifterna. Veirto påpekar att det inte finns tillräckligt med forskningsinformation om vilken effekt de olika förändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa skulle ha för sysselsättningen.

Det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sjunker gradvis

Den kanske mest omtalade frågan har varit graderingen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Regeringen planerar att ersättningen efter åtta veckors arbetslöshet ska sjunka till 80 procent av den ursprungliga nivån och efter 34 veckor till 75 procent.

Enligt Veirto innebär graderingen för många lågavlönade att deras inkomstrelaterade utkomstskydd förkortas, eftersom utkomstskyddet kan sjunka till grunddagpenningsnivå redan efter åtta veckors arbetslöshet.

Grunddagpenningen är nu 37,21 euro per dag.

Arbetsvillkoren skärps för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa

För närvarande har en arbetslös person rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning om man varit i arbete under de föregående sex månaderna. Regeringen vill förlänga villkoret till ett år. I framtiden skulle arbete med lönestöd inte ackumulera arbetsvillkoret.

Regeringen tänker också euroisera arbetsvillkoret. Euroiseringen innebär att tillgången till inkomstrelaterad dagpenning skulle kopplas till den förvärvade lönen istället för antalet arbetstimmar.

– Skärpningen innebär att en del av dem som arbetat i atypiska anställningsförhållanden skulle få endast arbetsmarknadsstöd, förklarar Veirto.

Det skyddade beloppet för utkomstskydd för arbetslösa avskaffas

För närvarande kan en arbetslös förtjäna 300 euro i månaden utan att det påverkar utkomstskyddet. Detta skyddade belopp har man för avsikt att avskaffa. Regeringens mål är att på detta sätt styra människor från deltidsarbete till heltidsarbete.

– Målet känns underligt, eftersom det enligt Statistikcentralen finns över 100 000 personer i Finland som arbetar deltid, och som uttryckligen vill ha heltidsarbete. Det finns helt enkelt inte heltidsarbete att få för alla som skulle vilja ha det, säger Veirto förundrat.

PAM har tidigare föreslagit en ändring i arbetsavtalslagen, enligt vilken grunderna för deltidsarbete alltid ska påvisas. Detta skulle sporra arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbete.

Slopandet av barnförhöjningarna drabbar i synnerhet lågavlönade familjer

Regeringen tänker sporra folk till arbete genom att slopa barnförhöjningarna i utkomstskyddet för arbetslösa. För närvarande är förhöjningen för ett barn 7,01 euro per dag, 10,29 euro per dag för två barn och 13,26 euro per dag för tre eller flera barn.

– Om man tänker sig en ensamstående förälder som arbetar deltid och får jämkad dagpenning i högkostnadsområdet Helsingfors, så kommer den här nedskärningen att vara fruktansvärd, säger Veirto.

Indexhöjningar för sociala förmåner fryses

Av bilagorna till regeringsprogrammet framgår att nedskärningar också planeras i fråga om många andra sociala förmåner. Indexhöjningarna för bland annat utkomststödet, bostadsbidraget och utkomstskyddet kommer att frysas.

– Även detta försämrar utkomsten för förmånstagare, särskilt om inflationen är hög, suckar Veirto.

Text: Anu Vallinkoski