Skip to content
Artiklar

25.07.2023 14:06

Regeringen skulle ingripa i strejkrätten och begränsa avtal om löneförhöjningar

Jaana Ylitalo, intressebevakningschef vid PAM, befarar att de strikta riktlinjerna i regeringsprogrammet kommer att skapa konflikter mellan arbetstagare och arbetsgivare, vilket gör det svårare att komma överens om arbetsvillkoren.

Om Petteri Orpos regeringsprogram genomförs som sådant, skulle dess bestämmelser avsevärt försvaga arbetstagarnas möjligheter att påverka, bedömer Jaana Ylitalo, intressebevakningschef vid Servicefacket PAM.

– Programmets bestämmelser skulle påverka såväl den enskilda arbetstagarens som organiserade arbetsgemenskapers möjligheter att påverka, liksom det nationella kollektivavtalssystemet. Det här är en brutal helhet, bedömer hon.

Regeringen vill inskränka strejkrätten

Böterna för olagliga strejker skulle stiga betydligt, om regeringen får sin vilja fram. De högsta böterna skulle stiga till 150 000 euro, den undre gränsen skulle vara 10 000 euro.

Ylitalo undrar vilken typ av demonstrationer som skulle kunna leda till böter. Skulle en tyst minut på arbetsplatsen då avtalet är i kraft leda till 10 000 euro i böter för fackavdelningen? Sådana demonstrationer ordnade PAM i slutet av året, när Finsk Handel inte gick med på att förhandla om löneförhöjningar.

Också en vanlig anställd skulle kunna bli bötfälld. Det skulle bli en påföljdsavgift på 200 euro om arbetstagaren deltog i en strejk som redan förklarats olaglig av arbetsdomstolen.

– Vill man med de höga böterna göra hotet så stort att folk inte längre vågar uttrycka sin åsikt exempelvis genom uttåg då det händer något oväntat i företaget, till exempel stora samarbetsförhandlingar som upplevs som orimliga, funderar Ylitalo.

Hon påpekar att ett ingripande i strejkrätten innebär en kränkning av organisationsfriheten som garanteras av den internationella rätten.

Möjligheten att avtala om löneförhöjningar skulle bli snävare

Om regeringens planer blir verklighet, kommer förbundens möjligheter att avtala om löneförhöjningar att bli snävare.

– Orpos regering vill förändra strejkernas betydelse. Om vi ger en strejkvarning, är vi tvungna att fortsätta förhandlingarna vid förlikningsmannens kontor. Lagen skulle dock binda förlikningsmannens händer så att förlikningsmannen inte skulle kunna överskrida den allmänna linjen för löneförhöjningar i sitt medlingsbud, förklarar Ylitalo gällande förslaget.

Hon påpekar att det också är oklart hur den allmänna linjen ska bestämmas. Det har rått turbulens i avtalssystemet redan en tid.

– En stor sak för PAM som intressebevakare för lågavlönade är att den föreslagna förändringen skulle göra det nästan omöjligt att ha löneprogram för att komma ikapp eftersläpande löner.

Vid lokala avtal kan jämlikheten i förhandlingarna äventyras

Regeringen vill öppna de delar av kollektivavtalen som gäller lokala avtal även för icke organiserade arbetsgivare. PAM har inte motsatt sig en sådan utvidgning av de lokala avtalen, men har förutsatt att de anställda ska företrädas av en förtroendeman i förhandlingarna.

Enligt regeringsprogrammet skulle även någon annan än förtroendemannen kunna representera arbetstagarna.

– Förhandlaren kan i så fall vara en person som inte är insatt i de komplicerade arbetsvillkoren och avtalsförhandlingarna. En sådan person kan bli en fullständig underdog om arbetsgivaren pressar i förhandlingarna. En förtroendeman har kunskap och förbundets sakkunskap som stöd, säger Ylitalo.

En stor del av företagen skulle lämnas utanför ett lagenligt samarbetsförfarande

För närvarande tillämpas samarbetslagen i företag med minst 20 personer. Regeringen vill höja gränsen till företag med 50 personer. En stor del av arbetstagarna som hör till PAM skulle lämnas utanför samarbetsförfarandet på grund av förändringen.

Regeringen tänker också halvera tiderna för omställningsförhandlingar. Då man nu har varit tvungen att förhandla om betydande omställningar i minst sex veckor, ska tiden förkortas till tre veckor. I fråga om mindre förändringar skulle tiden förkortas från 14 dagar till 7 dagar.

– Förtroendemannen har inte möjlighet att ordentligt gå igenom de frågor som ska förhandlas förrän på samarbetsförhandlingarnas första dag. De skulle ha väldigt kort tid till förfogande för att sätta sig in i ärendena och söka lösningsalternativ jämfört med arbetsgivaren, påpekar Ylitalo.

Text: Anu Vallinkoski

Vad tyckte du om detta innehåll?

Sök