Skip to content
Framsida » Unga utan arbetslivskompetens?
Artiklar

04.06.2025 13:58

Unga utan arbetslivskompetens?

Unga kritiseras för att vara försenade och sakna initiativförmåga, men enligt experter handlar det om att de först ska få en inblick i hur arbetslivet i praktiken fungerar. Det är vuxna som har ansvar för att lära dem.

Ung person som arbetar på ett café

De viktigaste färdigheterna i arbetslivet har inte förändrats mycket under åren. Man måste fortfarande komma överens med andra och komma till jobbet i tid. Det som är nytt är digital kompetens och livslångt lärande. Många unga bemästrar dessa.

Unga saknar arbetslivskompetens mer än tidigare. De kommer inte till jobbet i tid och när de väl gör det, spenderar de för mycket tid på sina telefoner.

Det är den här typen av kritik som PAM:s utbildningspolitiska expert Eero Löytömäki ofta hör.

– Man ser det i medier, man hör det från arbetsgivare, skolor och anställda, säger han.

Men vad är allmän arbetslivskompetens egentligen?

Innebörden av detta något abstrakta begrepp verkar variera beroende på vem man frågar.

Enligt Löytömäki handlar det i grunden om att man vet hur man är en del av arbetsgemenskapen. Att man kommer till jobbet i tid, anmäler om sjukfrånvaro, uppför sig sakligt och tar hänsyn till säkerheten i arbetet.

Han kompletterar listan ännu med att man ska ha förståelse för anställdas rättigheter och skyldigheter. Arbetslivskompetens handlar om att man känner till grunderna i arbetslagstiftningen och kollektivavtal: på vilka grunder man kan bli uppsagd eller hurdan lön man kan få. Man ska också känna till sina skyldigheter. Genom ett anställningsavtal förbinder man sig till vissa arbetstider och arbetsuppgifter som chefen har tilldelat.

– Att förstå sina rättigheter och skyldigheter hör till allmänbildningen. De bör man känna till efter yrkesstudier eller gymnasiet, säger Löytömäki.

Ami Kalliomäki, chef för kompetensutveckling vid Turun Osuuskauppa, ser på arbetslivskompetens ur servicesektorns arbetsgivarperspektiv. Hon nämner god social kompetens, samarbetsförmåga, initiativförmåga och serviceanda som viktiga egenskaper.

– I vår bransch måste man komma överens med både kunder och kollegor, betonar hon.

Alla är vi barn i början

Det är orimligt att förvänta sig perfekta arbetslivskunskaper av en ung som har sitt första sommarjobb eller första utbildningspraktik. Unga utvecklas och lär sig hela tiden.

– Vi förväntar oss att man är driftig och visar lite mod också. Vi hoppas på att personen tar initiativ och vågar ställa frågor om något är oklart. I övrigt ger vi skolning och utbildning. Vi berättar till exempel att när arbetspasset börjar klockan nio ska man vara redo och iklädd arbetskläder, säger Kalliomäki om arbetsgivarens förväntningar.

Löytömäki påpekar att vissa grundläggande saker måste man bemästra även i det första sommarjobbet eller praktiken: att komma till jobbet i tid och följa instruktioner samt utföra de uppgifter som chefen tilldelar.

– Man ska inte förvänta sig för mycket av en 16-åring. Jag har märkt att ibland tror arbetsgivare att unga klarar av mer än vad de faktiskt gör, säger han.

”Ungdomen är förstörd”

Är kritiken om ungas dåliga arbetslivskompetens då befogad?

Paavo Tuomainen, studiehandledare för studerande inom säkerhetsbranschen vid yrkesskolan Varia i Vanda, känner inte igen fenomenet genom sitt arbete. Däremot har han lagt märke till rubrikerna i medierna.

– Jag har jobbat med det här i tjugo år, och jag har inte hört någon kritik från arbetsplatser. Endast en marginell grupp av våra elever har svårigheter. Nu verkar det som att en liten minoritet stigmatiserar alla unga, funderar Tuomainen.

Löytömäki tror att en stor del av kritiken handlar om att man vill fördöma unga precis som man gjort genom alla år. En del av kritiken kan förstås också bygga på riktiga erfarenheter.

– Det finns en stor variation i vad unga kan och inte kan. Vissa har svårigheter redan i grundskolan med läskunnighet, räknefärdigheter och beteende. Majoriteten klarar sig ändå bra, bedömer han.

Det är också så att sedan reformen av yrkesutbildningen år 2018 har unga i ett allt tidigare skede av sina studier fått gå till jobbet för att lära sig.

Kalliomäki från Turun Osuuskauppa har inte märkt att ungas kompetens skulle ha minskat. Däremot märks pandemins efterdyningar ännu: sociala situationer kan vara mer stressande än tidigare.

Vem har ansvar?

Man kan lära sig arbetslivsrelaterade färdigheter hemma, i grundskolan, yrkesskolan, gymnasiet och på jobbet.

– Det är utbildningssystemet som har huvudansvaret. Särskilt inom yrkesutbildningen måste man lära sig de färdigheter som hjälper en att klara sig i arbetslivet. Arbetsplatsernas roll har också ökat sedan utbildningsreformen, säger Löytömäki.

Han understryker vikten av arbetsplatshandledare. De undervisar och handleder yrkesstuderande elever på arbetsplatsen vid sidan av sitt eget arbete.

– Arbetsplatshandledare fungerar som en länk mellan skolan och arbetsplatsen. De måste ha tillräckligt med tid och utbildning för att utföra rollen som handledare, säger Löytömäki.

Tuomainen från Varia säger att arbetslivskunskaper är ett tema som behandlas många gånger inom yrkesutbildningen: i de gemensamma examensdelarna, på yrkeslektionerna och strax innan en yrkespraktik inleds.

– Om du är nervös inför att börja jobba, finns det diskussionshjälp att få i skolan.

Text: Anu Vallinkoski

Keywords:

anställning

Vad tyckte du om detta innehåll?

Läs nästa

Sök