Skip to content
Framsida » Nedskärningarna i den sociala tryggheten och få arbetstimmar orsakar fattigdom bland förvärvsarbetande
Artiklar

06.06.2025 15:38

Nedskärningarna i den sociala tryggheten och få arbetstimmar orsakar fattigdom bland förvärvsarbetande

Vid PAM:s seminarium togs upp oroväckande forskning om fattigdom bland förvärvsarbetande i Finland och ett varnande exempel från Storbritannien.   

Fattigdom bland förvärvsarbetande väcker oro i Finland. I slutet av mars anordnade PAM ett seminarium där forskare från både Finland och Storbritannien diskuterade temat.

Enligt undersökningar som PAM gjort bland sina medlemmar är oron för den egna ekonomiska situationen allra högst nu under mätningens fjortonåriga historia. Enligt professor Mikko Jakonen vid Östra Finlands universitet kan man skönja en tudelning av arbetsmarknaden och arbetslivet i Finland.

– En tudelad arbetsmarknad är ett faktum. Den övre medelklassens ställning stärks medan den lägre medelklassen faller i en ställning som den inte är van vid.

Det mest effektiva är fulla timmar

Vad är orsaken till fattigdom bland förvärvsarbetande? Bland annat atypiska anställningar och lågavlönat arbete. Ofrivilligt deltidsarbete är vanligt inom servicesektorn. Det finns inte heltidsanställningar även om många önskar det.

Ofta består en del av försörjningen för deltidsarbetande av den sociala tryggheten, såsom jämkad dagpenning och bostadsbidrag. Orpo-Purras regering har dock avskaffat skyddsdelen i arbetslöshetsskyddet och försvagat bostadsbidraget.

– Särskilt ensamstående kvinnors ställning är svår. Den mest effektiva åtgärden för att minska fattigdom bland förvärvsarbetande vore heltidsjobb med skälig lön. De viktigaste delarna i den sociala tryggheten är bostadsbidrag och jämkad dagpenning – de är flexibla, konstaterade Jakonen på seminariet.

En konsekvens av fattigdom är matosäkerhet. Enligt Maijaliisa Erkkola, professor vid Helsingfors universitet, hade en tredjedel av anställda inom servicesektorn upplevt allvarlig matosäkerhet under 2019. Under pandemin blev situationen något oväntat lite bättre, men nu har man återgått till samma dåliga situation.

– Vi bör kunna garantera en inkomst som täcker tillräcklig näring och andra grundläggande förnödenheter i livet. Rätten till mat är en grundläggande rättighet som inte betyder livsmedelsbistånd, påminde Erkkola vid seminariet.

Regeringens halvtidsöversyn var inte till någon hjälp

Enligt regeringen var halvtidsöversynen samtidigt en förhandling om ekonomisk tillväxt. Situationen för anställda som drabbats av kraftiga nedskärningar blev inte alls bättre. Till exempel har arbetsgivarna inte getts ökade skyldigheter att erbjuda heltidsarbete och skyddsdelarna har inte återinförts.

Facket utsätts för attacker från olika håll, senast har regeringen beslutat att avskaffa rätten till skatteavdrag för fackavgifter.

I stället för att förbättra situationen för låginkomsttagare har regeringen beslutat om betydande skattesänkningar för de som tjänar mest och för företag. Beskattningen för dem som tjänar mer än 10 000 euro i månaden kommer att minska med tusentals euro per år. Samtidigt kommer beskattningen av låginkomsttagarna att minska med drygt hundra euro per år.

Regeringen har upprepade gånger sagt att det man är ute efter med nedskärningarna är att öka antalet heltidsanställningar, men hittills under regeringsperioden har arbetslösheten bara ökat med tiotusentals personer.

Vid seminariet uppmanade PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen politiker som beslutar om den sociala tryggheten att göra ett val.

– Deltidsarbete orsakar fattigdom och därför måste vi göra ett val. Vill vi att man klarar sig med sin lön och har tillräckligt med arbetstimmar eller vill vi komplettera vår inkomst med sociala förmåner?

Professor Jo McBride från Durham University.

Varnande exempel från Storbritannien

Seminariets mest gripande presentation gavs av professor Jo McBride vid Durham University. McBride har deltagit i forskning om de arbetande fattiga i nordöstra England.

Den har visat att arbetstagarna kan ha upp till sju jobb samtidigt. Trots flera jobb var arbetarna fattiga, även om de inte ville erkänna det i intervjuer.

– De vanligaste orsakerna till att arbetande fattiga är låg lön, atypiskt arbete och nolltimmarskontrakt, sa McBride.

En arbetare som deltog i studien hade till exempel två olika städjobb, ett jobb inom handeln och ett inom restaurangbranschen. Trots fyra jobb bodde hen i en husbil.

Situationen i Finland är ännu inte lika dyster som i Storbritannien där det konservativa partiet har försvagat välfärdsstaten sedan 1980-talet och Margaret Thatchers tider. Skyddsnäten i samhället är svagare än i Finland och det finns mer bostadslösa än i Finland.

Fackförbund kan påverka arbetstagarnas ställning genom kollektivavtal, men socialförsäkringen och annan lagstiftning ligger i politikernas händer.

– Politik handlar om värderingar. Ekonomisk tillväxt räcker inte ensam utan behöver fundera över hur kakan är uppdelad och hur alla kan leva ett värdigt liv, kommenterade Annika Rönni-Sällinen på seminariet.

Text: Pauli Unkuri, Foton: Pauli Unkuri, Travers Lewis / Shutterstock.com

Keywords:

inkomst politik

Vad tyckte du om detta innehåll?

Läs nästa

Sök