Skip to content
Framsida » Lönerna stiger men köpkraften utvecklas olika för olika hushåll
Artiklar

10.04.2026 13:54

Lönerna stiger men köpkraften utvecklas olika för olika hushåll

Löntagarnas köpkraft har ökat de senaste åren. Trots det är hushållens förtroende för ekonomin svagt, och tillväxten inom servicesektorerna har inte riktigt kommit i gång. PAM:s chefsekonom Olli Toivanen förklarar vad ökningen i köpkraft betyder – och varför den inte syns i allas vardag på samma sätt.

Vad menas med köpkraft?

Det talas mycket om köpkraftens utveckling, men vad betyder det i praktiken?

– Med köpkraft avses helt enkelt hur mycket varor och tjänster hushållen kan köpa med sina disponibla inkomster.

– Hushållens inkomster består av löner, men också av företagar- och kapitalinkomster samt sociala förmåner och pensioner. Förändringar i konsumentpriser och skattebeslut påverkar också köpkraften.

I nyhetsrapporteringen fokuserar man ofta på särskilt löntagarnas köpkraft.

– När köpkraft tas upp i nyheterna syftar man vanligtvis på förändringar i realinkomster, det vill säga hur inkomsterna utvecklas i förhållande till konsumentpriserna.

Allmänna löneförhöjningar har förbättrat köpkraften

Vad beror den ökning i köpkraft som rapporterats de senaste månaderna på?

– De allmänna löneförhöjningar som avtalats i kollektivavtalsförhandlingar har helt enkelt höjt lönerna mer än konsumentpriserna har stigit. Andra faktorer har haft mindre betydelse.

Utöver inkomstnivån påverkar också det totala antalet arbetade timmar löntagarnas köpkraft.

– Även om arbetslösheten har ökat har det totala antalet arbetade timmar hållits stabilt. Det betyder att den totala lönesumman till arbetstagarna har ökat betydligt.

Varför märks inte ökningen i allas vardag?

Även om den genomsnittliga köpkraften ökar fördelas effekterna ojämnt. En orskar är politiska beslut som påverkar de disponibla inkomsterna.

– Den samlade effekten av regeringens skattebeslut har varit ganska liten, med undantag för de högsta inkomstgrupperna, vars beskattning har sänkts betydligt. Detta har ökat deras disponibla inkomster.

För många låginkomsttagare är situationen den motsatta.

– Låginkomsttagares köpkraft har försvagats kraftigt genom nedskärningar i förmåner som arbetslöshetsdagpenning, bostadsbidrag och utkomststöd.

Vem som får ökad köpkraft är inte oviktigt för hela ekonomin.

– För höginkomsttagare leder ökade inkomster mer till sparande och investeringar än till konsumtion. För låginkomsttagare går en större andel av inkomsterna till konsumtion eftersom möjligheterna att spara är små. Konsumtionen håller ekonomin i gång och skapar tillväxt, särskilt inom servicesektorerna.

Prisförändringar påverkar inte alla lika

Prisförändringar påverkar inte heller alla lika, eftersom hushållens utgifter varierar.

– I fjol dämpades inflationen särskilt av att kostnaderna för ägarboende minskade, när priserna på nya bostäder och räntorna sjönk. Detta minskade de månatliga utgifterna för hushåll med bostadslån.

– För hyresgäster har situationen varit den motsatta, eftersom hyrorna fortsatte att stiga i fjol.

Den senaste tidens uppgång i oljepriser till följd av globala politiska utvecklingar märks först i bilisternas plånböcker, men om krisen fortsätter påverkar den till slut priserna på nästan alla varor.

– Högre energikostnader ökar transportkostnaderna och sprids den vägen brett till priserna på olika varor och tjänster. I värsta fall kan detta leda till stagflation, där konsumentpriserna och arbetslösheten ökar samtidigt.

Hushållens förtroende måste återställas

Utöver den ojämna utvecklingen av köpkraften bromsas konsumtionen just nu av osäkerhet. Särskilt rädslan för arbetslöshet minskar viljan att konsumera.

– Eftersom förmåner och arbetslöshetsskydd har skurits ned innebär arbetslöshet nu en större ekonomisk motgång än tidigare. Hushållen förbereder sig genom att spara och minska konsumtionen.

Enligt Toivanen ligger lösningen inte i skattesänkningar.

– Det mest effektiva sättet är att skapa tillit till att livet fungerar också vid motgångar. Detta uppnås inte med skattesänkningar utan med fungerande offentliga tjänster och ett tillräckligt skydd vid arbetslöshet.

Text: Minttu Sallinen
Bild: Eeva Anundi

Keywords:

ekonomi lön medlemskap

Vad tyckte du om detta innehåll?

Läs nästa

Sök