Utkomsten för förvärvsarbetande låginkomsttagare försämras

Låginkomsttagarna blir ännu fattigare, sammanfattar Risto Kalliorinne, organisationschef för Servicefacket PAM, effekterna av det färska regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering.

– Nedskärningarna drabbar uttryckligen de förvärvsarbetande låginkomsttagarna och de arbetslösa, medan de som har det bra ställt inte berörs av sparåtgärderna, säger han.

Ur programmet plockar Kalliorinne ut några punkter som innebär en försämring för låginkomsttagaren.

En nedskärning på 350 miljoner från bostadsbidraget

Regeringen tänker skära i bostadsbidraget på flera olika sätt. Till exempel det allmänna bostadsbidragets grundsjälvrisk kommer att stiga från 42 procent till 50 procent. Självriskens belopp påverkas av bland annat hushållets storlek och bruttoinkomst.

Det förvärvsinkomstavdrag på 300 euro som regeringen planerar skulle också vara en stor förändrig. Nu tar FPA inte hänsyn till detta belopp vid beräkningen av den inkomst som påverkar bostadsbidraget.

– Regeringen har försäkrat att man inte gör nedskärningar i bostadsbidraget för dem med de lägsta inkomsterna. Det är dock uttryckligen de med de lägsta inkomsterna som får bostadsbidrag, påpekar Kalliorinne.

Han understryker att det också bland PAM:s medlemmar finns personer som får bostadsbidrag.

Sjukfrånvarons första dag med karens

Sjukledighetens första dag är härefter obetald, om frånvaron varar under fem dygn.

Denna förändring som regeringen planerar skulle enligt Kalliorinne utgöra en risk ur arbetarskyddsperspektiv, eftersom förändringen kan leda till att folk i högre grad arbetar trots att de är sjuka. Smittsamma sjukdomar skulle spridas till såväl arbetskamrater som kunder.

Om arbetstagaren däremot stannar hemma då man är sjuk, innebär karensen en försämring av utkomsten.

– Också frånvarotimmarna kan öka då arbetstagarna skaffar sig en veckas sjukledighet då de är krassliga.

I flera av PAM:s kollektivavtal finns nu bestämmelser om betald sjukledighet. Situationen kan dock förändras.

– Karensdagen kommer att bli en stötesten i framtida kollektivavtalsförhandlingar, tror Kalliorinne.

Utkomststödet får fler villkor

Utkomststödet är avsett som en trygghet i sista hand. Bland de lågavlönade PAM-medlemmarna finns också personer som får utkomststöd.

En självriskandel på 5 procent kommer att införas för boendekostnaderna för det grundläggande inkomststödet. Regeringen utreder också hur förmögenheten kunde tas i beaktande i större utsträckning än i dag när man beviljar utkomststöd.

För invandrare planerar regeringen ett integrationsstöd, som skulle ersätta utkomststödet och arbetsmarknadsstödet.

– Vad innebär det nya stödet? Hur påverkar det livet för lågavlönade PAM-medlemmar som kommit till landet från andra håll? Det återstår att se, funderar Kalliorinne.

Momsen på läkemedel och inkvarteringstjänster stiger

Regeringen tänker höja momsen på bl.a. läkemedel, böcker, motionstjänster, bioföreställningar, inträdesavgifter till kultur- och nöjesevenemang samt inkvarteringstjänster från 10 procent till 14 procent.

– En höjning av momsen minskar möjligheterna för de mindre bemedlade att konsumera dylika tjänster. En höjning av skattesatsen kan också påverka PAM-medlemmarna via sysselsättningen. Till exempel inkvarteringsbranschen har kritiserat förändringen. Dyrare priser kan skrämma bort turister och leda till att arbetsplatserna inom branschen minskar, säger Kalliorinne.

Text: Anu Vallinkoski