År 2024 skär regeringen i socialskyddet och siktar på att försvaga arbetstagarnas anställningsvillkor – se nedskärningslistan

Regeringen skär ner arbetslöshetsskyddet och den övriga sociala tryggheten samt planerar att försvaga anställningsvillkoren märkbart. Flera nedskärningar av den sociala tryggheten som regeringen har planerat trädde i kraft 1.1.2024. Vid årsskiftet ändrades självriskdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa från fem dagar till sju dagar och periodiseringen av semesterersättningarna kommer att skjuta upp utbetalningen av arbetslöshetsersättningen i framtiden.

Dessutom genomförs en indexfrysning av merparten av de förmåner som FPA utbetalar under 2024–2027, vilket innebär en betydande minskning av förmånerna under de kommande åren. Indexfrysningen påverkar också grunddelen av den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen.

Till hösten siktar regeringen på att bl a införa graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen. Detta skulle genomföras genom att skära ner på den inkomstrelaterade dagpenningen med 20 procent efter två månaders arbetslöshet. Regeringen planerar också att fördubbla längden på arbetsvillkoret.

Slopad barnförhöjningen och nedskärningar i bostadsbidraget träder i kraft i april

Förändringarna som träder i kraft i början av april riktar sig särskilt till de som jobbar deltid och har korta anställningar. Då slopas den jämkade dagpenningens skyddsdel på 300 euro och bostadsbidragets skyddsdel. Samtidigt träder även andra nedskärningar i bostadsbidraget i kraft.

Arbetslösa med familj förlorar barnförhöjningarna i utkomstskyddet för arbetslösa från 1 april 2024. Barnförhöjningen är 130–240 euro i månaden fram till slutet av mars, beroende på antalet barn.

Från början av året höjdes barnbidraget med 10 euro i månaden för det fjärde barnet. Höjningen för ensamstående föräldrar ökar också med 10 euro i månaden. I april höjs barnbidraget för ett barn under 3 år med 26 euro i månaden.

Beskattningen av förvärvsinkomster blir lite lättare – reseavdraget försvagas

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras något: den som tjänar 2 400 euro i månaden beskattas 210 euro lättare i året. Skattesatsen förändras mest för dem som tjänar 12 000 euro i månaden – deras beskattning sänks med 1 800 euro per år.

Självrisken för utgifter för arbetsresor stiger till 900 euro och tillfälliga höjningar slopas. De som kör långa arbetsresor kommer också att påverkas av att maximibeloppet för avdraget för resekostnader sänks från 8 400 euro till 7 000 euro i beskattningen. 

Förändringar i arbetslagstiftningen planeras

Det gjordes inga ändringar i arbetslagstiftningen i början av året. Men regeringen Orpo-Purra försöker i framtiden driva igenom flera lagändringar som försvagar arbetstagarnas arbetsvillkor och status avsevärt ifall de blir verklighet.

Regeringen vill bland annat begränsa strejkrätten, underlätta uppsägningar, införa karens för första sjukskrivningsdagen, göra det lättare att ingå arbetsavtal på viss tid samt förkorta varseltiden för permitteringar. Tanken är att begränsa strejkrätten innan de övriga arbetsvillkoren luckras upp.

PAM motsätter sig den planerade ensidiga uppluckringen av anställdas arbetsvillkor. PAM har varit aktivt involverad i FFC:s och dess medlemsförbunds VägandeSkäl-kampanj som under hela förra hösten och i slutet av året protesterat mot regeringens planer. Läs mer

På FFC:s hemsida finns ett omfattande infopaket om dessa planerade förändringar i bl.a. arbetslöshetsskyddet, socialskyddet, utbildningen och beskattningen.

Text: Pauli Unkuri