Vägande skäl agera tillsammans

Försämrade anställningsvillkor

• Ingen lön för den första sjukdagen
• Alterneringsledigheten avskaffas
• Det räcker med ”sakligt skäl” för att säga upp arbetstagare, när det enligt den nuvarande lagen krävs ”vägande sakskäl”
• Möjligheterna att avvika från arbetslagstiftningen utökas: man kan avtala om sämre villkor på arbetsplatserna utan förtroendeman 
• Tidsbundna anställningar på ett år kräver ingen särskild motivering
• Det blir svårare att lösa arbetskonflikter när riksförlikningsmannens möjligheter begränsas
• Tidsfristen för varsel om permittering och förhandlingstiderna vid permittering förkortas
• Skyldigheten att återanställa gäller inte längre företag med under 50 anställda

Begränsningar av strejkrätten

• Rätten till sympatistrejker och politiska strejker begränsas
• Arbetstagare som deltar i en strejk kan få 200 euro i böter om strejken konstateras vara olovlig
• Strejkböterna höjs kraftigt

Nedskärningar av den sociala tryggheten

• Barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas
• Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efter två månader
• Självrisktiden inom utkomstskyddet för arbetslösa förlängs
• Arbetsvillkoret som måste uppfyllas för att man ska få inkomstrelaterad dagpenning förlängs
• Arbete med lönesubvention räknas inte in i arbetsvillkoret
• Arbetsvillkoret blir inkomstbaserat
• Bostadsbidraget skärs ner
• Semesterersättning som betalas när anställningen tar slut hindrar utbetalning av arbetslöshetsförmån under periodiseringstiden
• Det blir svårare att få utkomststöd
• Den förhöjda föräldrapenningen som betalas för de 16 första vardagarna slopas
• De skyddade beloppen inom utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget, som har gjort att förmånen inte skärs ner p.g.a. små arbetsinkomster, avskaffas
• Vuxenutbildningsstödet avskaffas
• Tryggheten för äldre arbetslösa försvagas

De anställdas trygghetskänsla försvagas när uppsägningsskyddet och arbetslöshetsskyddet försvagas samtidigt.

Detta är vad Orpo-Purras regeringsprogram syftar till:

Regeringen vill utöka andelen visstidsanställningar, eftersom det i framtiden inte behövs ett skäl för en visstidsanställning. Ändringen kan leda till länkade visstidsanställningar.

Regeringen vill bestraffa anställda för att de är sjuka, eftersom man planerar att lägga till en s.k. karensdag till sjukskrivningar. En karensdag skulle innebära att anställda måste komma på jobb när de är sjuka då de inte har råd med annat.

Dessutom vill regeringen bl.a. förkorta anmälningstiden för permittering, försvaga återanställningsplikten, försvaga lagen om samarbete, utöka lokala förhandlingar och försvaga de anställdas möjligheter till medbestämmande.

Olika nedskärningar drabbar samma personer.

Detta är vad Orpo-Purras regeringsprogram syftar till:

• Att försvaga den jämkade dagpenningen som skulle leda till utkomstsvårigheter för många deltidsanställda. I värsta fall innebär det att det inte längre är möjligt eller ens förnuftigt att arbeta deltid.
• Att slopa bostadsbidragetsförvärvsinkomstavdrag på 300 euro eller den s.k. skyddsdelen, vilket kommer att minska incitamenten att ta emot atypiskt arbete.
• Därutöver avser regeringen att bl.a. avskaffa vuxenutbildningsstödet, alterneringsledigheten, öka levnadskostnaderna genom att höja mervärdesskatten, försvaga utkomststödet samt försvaga arbetsmarknadsstödet för utlänningar.

Incitamentet att ta emot extra arbete minskar

Ett stort antal deltidsanställda och de som blivit arbetslösa från lågavlönade jobb övergår från arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag till utkomststöd → samtidigt minskar incitamentet att ta emot extra arbete

Att bo i stora städer blir ekonomiskt omöjligt

Att bo och arbeta i städer med hög hyresnivå, särskilt i Helsingfors, kommer att bli ännu mer ekonomiskt utmanande i framtiden på grund av nedskärningar på bostadsbidraget.

Regeringen planerar att skära ned på arbetslöshetsskyddet, och speciellt riktas dessa mot den inkomstrelaterade dagpenningen. Nästan alla försvagningar är planerade att träda i kraft 2024.

Detta är vad Orpo-Purras regeringsprogram syftar till:

• Nedskärningar i arbetslöshetsskyddet leder till orimligt stora svårigheter för arbetslösa att kunna försörja sig. I regeringens verktygslåda ingår t.ex. graderingen av stöd, slopandet av barnförhöjningar, periodiseringen av semesterersättningar, slopandet av skyddsdelen, den s.k. euroiseringen av arbetsvillkoret, införandet av självriskdagar och förlängningen av arbetsvillkoret.
• Graderingen av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet innebär för många serviceanställda att den inkomstrelaterade ersättningen kortas ner till 8 veckor.
• De som arbetar med ett arbetsbaserat uppehållstillstånd ska straffas för arbetslöshet, eftersom regeringen planerar att avlägsna dem från landet efter tre månaders arbetslöshet.
• Därutöver vill regeringen bl.a. försvaga återanställningsplikten, utkomststödet och upphöra med de åldersrelaterade undantagsreglerna för arbetslöshetsskyddet. Om åldersdiskrimineringen inte upphör, kommer detta att leda till att äldre arbetslösa måste förlita sig på arbetsmarknadsstödet.

Förtjänstskyddet minskar eller slopas helt

Utvidgningen och euroiseringen av arbetsvillkoret och graderingen av arbetslöshetsskyddet kommer att förkorta förtjänstskyddet eller slopa det helt från många deltidsanställda inom servicesektorn.

Detta är vad Orpo-Purras regeringsprogram syftar till:

• Genom att begränsa strejkrätten vill regeringen undertrycka anställdas yttrandefrihet. Samtidigt innebär förändringen att t.ex. en person som deltar i en protest under några minuter kan få ett personligt straff och arrangören oskäliga böter.

• Regeringen försöker begränsa fackets rätt att förhandla genom att begränsa riksförlikningsmannens möjligheter att medla. Förändringen skulle ytterligare förstärka löneskillnaderna mellan olika sektorer.

• Genom att införa lokala förhandlingar vill regeringen skrota hela avtalssystemet på arbetsmarknaden om förtroendevaldas förhandlingsmöjligheter försvagas.

• Många av regeringens förslag försvagar arbetstagarnas möjlighet att kräva sina rättigheter eller att vara oense med arbetsgivaren när arbetstagaren behöver vara rädd för att bli uppsagd utan vägande skäl och svagare arbetslöshetsskydd.

• Därutöver vill regeringen bl.a. förkorta anmälningstiden för permittering, lagen om samarbete samt anställdas möjligheter att påverka och medbestämma.

Många nedskärningar riktar sig särskilt till lågavlönade eller arbetslösa kvinnor.

Detta är vad Orpo-Purras regeringsprogram syftar till:

• 61 % av de som får jämkad dagpenning är kvinnor. Det innebär en tydlig nedskärning i försörjningen för kvinnor som redan färdigt är lågavlönade.
• 70 % av de som utnyttjat möjligheten för alterneringsledighet är kvinnor, så avskaffandet av alterneringsledighetssystemet riktar sig i första hand mot kvinnor.
• Regeringen har för avsikt att sänka familjeledighetsersättningen som betalas till en kvinnlig anställds arbetsgivare från nuvarande 2 500 euro till 1 500 euro.
• Visstidsanställningar är typiska för kvinnor och nu vill man ytterligare öka dem
• 76 % av de som fick vuxenutbildningsstöd var kvinnor år 2022, en tredjedel av stödmottagarna har utbildat sig inom den kvinnodominerade sociala sektorn.
• Den exportledda arbetsmarknadsmodellen kommer i värsta fall att öka löneskillnaderna inom mans- och kvinnodominerade branscher.
• Enligt förslaget får riksförlikningsmannen inte ge medlingsbud som är högre än den allmänna linjen, vilket förhindrar en minskning av lönegapet.
• Att skära ned biståndet riktar sig mot kvinnor i målländerna.