Arbetstagare kan få sparken på lätta grunder om anställningstryggheten urholkas

I arbetsavtalslagen anges på vilka grunder en arbetstagare kan sägas upp (§ 7:1-3). För närvarande kan arbetsgivaren säga upp ett arbetsavtal om mängden arbete har minskat väsentligt och permanent av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl eller av skäl som har att göra med den anställde, dvs. ett personligt, sakligt och vägande skäl. Nu vill regeringen avstå från kravet på vägande skäl så att det i framtiden ska räcka med ett sakligt skäl för att säga upp en anställd. Enligt PAM:s chefsjurist Arja Pohjola skulle detta i praktiken innebära att det i framtiden räcker med lättare skäl än tidigare för att säga upp en anställd.

– I princip kan ett sakligt skäl vara vilket litet fel eller en försummelse som helst, så länge det inte är diskriminerande. Att till exempel bli en gång försenad, försumma att följa arbetsinstruktionerna eller utföra sitt arbete något ineffektivt kan i sig vara sakliga skäl, men inte vägande, säger Pohjola.

Om det i framtiden inte behövs ett vägande skäl för uppsägning, kommer arbetstagarens uppsägningsskydd ligga på ungefär samma nivå som man har under prövotiden, enligt Pohjola.

– Ingen av oss är perfekt och klanderfri som arbetstagare. Att man tar en kaffepaus som blir några minuter för lång eller uträttar privata ärenden en stund under arbetsdagen på grund av ett sjukt barn eller en svår livssituation är mänskligt och förekommer på många arbetsplatser. Men ger man avkall på ordalydelsen ”vägande skäl”, kan dessa vara tillräckliga skäl för uppsägning, påminner Pohjola.

Ökad osäkerhet och rädsla

Det är fortfarande oklart var tröskeln för uppsägning ska sättas, eftersom mer precisa formuleringar kommer att framgå av regeringens utkast till proposition. Att lätta på grunderna för uppsägning på grund av skäl som har att göra med arbetstagaren skulle enligt Pohjola i alla fall vara en chockerande förändring som skulle urholka anställningsskyddet och skapa en känsla av osäkerhet.

– Att försvaga uppsägningsskyddet samtidigt som arbetslöshetsskyddet försvagas bidrar till en betydande urholkning av de anställdas trygghetskänsla. De skulle behöva leva i rädsla om att i princip vilken liten ”olydnad” som helst skulle kunna leda till uppsägning, säger Pohjola.

Det är dock omöjligt att anställda i framtiden kan sägas upp hur som helst utan förvarning, eftersom de enligt Pohjolas uppgifter först ska varslas om en eventuell uppsägning.

– Om denna praxis fortfarande tillämpas, så skulle först den andra lilla förseningen eller annat klandervärt beteende motivera en uppsägning, bedömer hon.

Vad är vägande skäl?  

En stor del av de tvister som PAM hanterar varje år handlar specifikt om uppsägningar där bedömningen av ”vägande skäl” står i fokus. Enligt Pohjola brukar det finnas ett sakligt skäl för uppsägningen, men huruvida förseelsen varit ”vägande” bedöms alltid från fall till fall.

Hon ger två exempel på rättsfall som PAM har haft: i det första fallet fick en servitör sparken på grund av att han inte log tillräckligt i arbetet. I ett annat fall hade den anställde tagit för lång toalettpaus efter bråk på arbetsplatsen. Efter att personen kom tillbaka från rasten hade man sagt att hen kan lika bra gå hem. I båda fallen fann domstolen uppsägningarna olagliga.

– Skulle utfallet vara annorlunda i sådana här fall i framtiden, om man avstår från kravet på vägande skäl? undrar Pohjola.

Text: Minna Raitapuro

Urholkningen av uppsägningsskyddet är en regeringens av många planerade försämringar och nedskärningar som drabbar arbetstagare.