Skip to content
Framsida » Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidsjtänster » Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare

Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare

Tillbaka till innehållsförteckningen

Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

1. Tillämpningsområde

§ 1  Avtalets omfattning

    Avtalet ska iakttas i inkvarterings- och restaurangbranschen samt i sådan verksamhet som är jämförbar med eller nära ansluten till branschen eller som stöder branschens verksamhet. Avtalet ska också iakttas i turism- och fritidstjänster som nämns nedan samt i välfärdstjänster i samband med de ovan nämnda. 

    Avtalets tillämpningsområde omfattar typiskt:

  • restauranger, kaféer, pubar, nattklubbar
  • cateringföretag och personalrestauranger
  • halvfabrikatskök och beredningskök
  • hotell och andra inkvarteringsföretag
  • badanläggningar och välfärdscentra
  • campingplatser och husvagnsområden
  • semester- och stugbyar
  • tjänster för landsbygdsturism
  • service- och trafikstationer
  • bowlinghallar
  • semesteranläggningar och kurscenter
  • kongresscenter
  • främjande, försäljning, marknadsföring och förmedling av inhemska turismtjänster.
  • Avtalet gäller arbetstagare som lyder under arbetstidslagen. Som en del av avtalet iakttas följande avtal:
  • Allmänt avtal 1.10.2017
  • Förtroendemannaavtal 1.1.2021
  • Utbildningsavtal 1.1.2021
  • Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna
  • Avtal angående personalbespisning 1.10.2017
  • Strejkböter i enlighet med vad som stadgas i lagen om kollektivavtal 1.10.2017
  • Avtal om uppbörd av medlemsavgifter till fackföreningar 1.10.2017
  • Avtal om arbetarskyddssamarbete 1.1.2021
  • Avtal om samarbete 1.10.2017
  • Avtal om inlärning i arbetet 1.3.2018

2. Arbetsförhållande

§ 2   Direktionsrätt och organisationsrätt

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbetsgivaren anställer och säger upp arbetstagare. 

En arbetstagare som anställts för en viss arbetsuppgift är skyldig att vid behov utföra också annat liknande eller därmed jämförbart arbete då det inte i väsentlig grad ändrar hans egentliga arbete. 

När anställningsförhållandet inleds ska arbetsgivaren vid sidan av arbetshandledningen introducera arbetstagaren i trygga och hälsosamma sätt att utföra arbetet, i arbetsplatsens företagshälsovård, praxis på arbetsplatsen i fråga om sjukfrånvaro, eventuella arbetssäkerhetsrisker och arbetarskyddsorganisationen.

Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar. 

Arbetsgivaren förklarar för en nyanställd arbetstagare organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är arbetsplatsens förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsombud samt ger arbetstagaren deras kontaktuppgifter. 

Kollektivavtalsparterna i branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster är Servicefacket PAM rf på arbetstagarsidan och Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf på arbetsgivarsidan.  

§ 3   Arbetsavtal och prövotid

Arbetsavtalet ska ingås skriftligt. Kollektivavtalsparterna rekommenderar arbetsavtal enligt modellen som finns i bilagan. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid på högst sex månader. I en visstidsanställning som varar under tolv månader får prövotiden emellertid utgöra högst hälften av hela anställningsförhållandets längd. 

Prövotiden börjar när arbetet inleds.

Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår i enlighet med 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.

I ett anställningsförhållande för viss tid får prövotiden med förlängning vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller, dock inte längre än sex månader. 

Under prövotiden kan vardera parten häva avtalet utan att iaktta uppsägningstiden, i vilket fall anställningsförhållandet upphör när arbetsdagen avslutas.

EXEMPEL

Parterna har kommit överens om en prövotid på sex månader. Arbetstagaren har påbörjat arbetet 26.4. Prövotidens sista dag är 25.10.

§ 4 Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning)

1.  Förutsättningar

    Arbetsavtalet gäller tills vidare om det inte av motiverade skäl har ingåtts för en viss tid. 

    Ett arbetsavtal ska anses gälla tills vidare också när:

  • ett avtal har ingåtts för viss tid utan motiverade skäl
  • flera på varandra följande tidsbundna arbetsavtal har ingåtts utan motiverade skäl eller
  • arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta arbetet efter att tidsfristen har löpt ut. 

2.  Permittering 

Tiden för permitteringsmeddelandet är minst 14 dagar. 

Med huvudförtroendemannen kan i enlighet med 30 § i kollektivavtalet avtalas att anmälningstiden förkortas till minst 7 dagar.

3.  Uppsägningstider 

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är: 

När arbetstagaren säger upp avtalet är uppsägningstiderna: 

Uppsägningstiden räknas fr.o.m. den dag som följer på uppsägningen.

EXEMPEL 1 UPPSÄGNINGSTID 14 DAGAR

Anställningsförhållandet sägs upp 10.1. Uppsägningstiden räknas fr.o.m. den
11 januari. Anställningsförhållandets sista dag är 24.1.

EXEMPEL 2 UPPSÄGNINGSTID FLERA MÅNADER

När uppsägningstiden räknas i månader är anställningsförhållandets sista dag
den dag vars ordningsnummer motsvarar uppsägningsdagens
ordningsnummer. Om det inte finns en motsvarande dag i den månad då
uppsägningstiden upphör, avslutas anställningsförhållandet på månadens sista
dag.

4.  Uppsägningsförfarande 

Uppsägningen är bindande, om inte den andra parten godkänner att den återkallas. 

På begäran ska ett intyg om uppsägningen ges av båda parterna. 

På arbetstagarens begäran ska grunden för uppsägningen och tidpunkten då anställningsförhållandet kommer att upphöra meddelas skriftligt.  

5.  Ersättningar 

    En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden. 

    Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap.17 § i arbetsavtalslagen. 

    En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetstagaren full lön för den försummade uppsägningstiden. 

    Med full lön menas: 

    1. arbetstagarens grundmånadslön
    2. eller grundtimlön beräknad enligt antalet timmar i arbetsavtalet
    3. och beräknad semesterersättning för uppsägningstiden.
    Om en arbetstagares månadslön inkluderar exempelvis naturaförmåner, beaktas dessa vid fastställandet av den fulla lönen med ett belopp som motsvarar förmånens beskattningsvärde.

    Dagslönen beräknas i enlighet med § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.

§ 5       Arbetsavtal på viss tid 

1.  Förutsättningar 

    Arbetsavtal för viss tid kan ingås av motiverade skäl, vilka omfattar:

  • arbetets karaktär, vikariat eller praktik eller annat motsvarande skäl eller
  • ett skäl som anknyter till företagets verksamhet eller det utförda arbetet
  • arbetstagarens egen begäran eller
  • sysselsättning av långtidsarbetslös enligt 1 kap. 3 a § i
    arbetsavtalslagen.

2.  Permittering 

Enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om han eller hon arbetar som vikarie för en ordinarie arbetstagare och om arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon arbetade. 

Tiden för permitteringsmeddelandet är 14 dagar. 

3.  Upphörande av arbetsavtal 

Arbetsavtal för viss tid upphör när tidsfristen löper ut. Ett arbetsavtal för viss tid kan inte sägas upp mitt under tidsfristen, om man inte i arbetsavtalet särskilt avtalat om möjligheten att säga upp avtalet. 

4.  Ersättningar 

    Om en arbetstagare säger upp anställningsförhållandet innan tidsfristen har löpt ut är han eller hon skyldig att betala arbetsgivaren ersättning för att arbetsavtalet upphör i förtid.

  • ersättningens belopp motsvarar lönen för två veckor eller
  • om den försummadearbetsperioden är kortare än två veckor, lönen för motsvarande tid.
  • Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap.17 § i arbetsavtalslagen. 

    Om arbetsgivaren avslutar ett anställningsförhållande före den utsatta tiden, ska arbetsgivaren enligt 12 kap. i arbetsavtalslagen ersätta arbetstagaren den skada han eller hon orsakats.

2.   Arbetstid

§ 6  Skyldighet att erbjuda mera arbete

Om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare för uppgifter som är lämpliga för de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren på deltid, ska arbetsgivaren erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten. 

Mertidsarbete ska erbjudas upp till 112,5 timmar under en treveckorsperiod. 

Det rekommenderas att parterna lokalt avtalar om praxis för hur mertidsarbete ska erbjudas. 

 § 7 Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd 

1.  Ordinarie arbetstid 

Arbetstiden bestäms per perioder på tre veckor. 

Den ordinarie arbetstiden är högst 112,5 timmar per tre veckor.  

2.  En deltidsanställd arbetstagares arbetstid 

Arbetstagaren är en deltidsanställd arbetstagare, om hans eller hennes arbetstid är kortare än i genomsnitt 112,5 timmar per tre veckor. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om

A.  en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod eller
B.  en genomsnittlig minimiarbetstid för en treveckorsperiod.

A.  Fast minimiarbetstid 

Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under varje treveckorsperiod. 

Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro. 

Då den förverkligade arbetstiden utan motiverat skäl regelbundet överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden.  

B.   Genomsnittlig minimiarbetstid 

Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under granskningsperioden. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar förverkligandet av den genomsnittliga minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år, om man inte lokalt kommer överens om en kortare granskningsperiod i enlighet med § 30. 

Granskningen genomförs för kompletta treveckorsperioder från januari till januari. Granskningsperioden börjar fr.o.m. den första kompletta treveckorsperioden i januari och slutar den första treveckorsperioden som upphör i januari följande år.

EXEMPEL

Den första treveckorsperioden som börjar i januari inleds 2.1.2023.
Denna granskningsperiod löper ut 14.1.2024. Granskningsperioden består
därmed av 18 treveckorsperioder. Om arbetstagarens avtalade genomsnittliga
minimiarbetstid är 90 timmar per tre veckor, ska minst 18 x 90 timmar
genomföras under granskningsperioden dvs. totalt 1 620 timmar. Avlönad
frånvaro räknas också in i dessa timmar.

Om förläggningen av granskningsperioden mellan andra tidpunkter (t.ex. från april till april) kan avtalas arbetsplatsspecifikt enligt § 30.

Arbetstimmarna ska granskas inom två månader efter att granskningsperioden löpt ut. 

Den anställde måste informeras om datumet för granskningen och de treveckorsperioder samt arbetstimmar som den kommer att omfatta innan granskningen äger rum. 

Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella situationen.

Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, Arbetstiden ska avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden. Undantag kan göras om det finns allvarliga skäl till minskad efterfrågan på arbetskraft. Detta bör diskuteras med arbetstagaren i samband med granskningen. 

Om mer än en arbetstagare berörs av ovanstående skäl, ska skälet gås igenom med huvudförtroendemannen. Om ärendet behandlas av en förtroendeman behövs ingen enskild behandling med arbetstagarna.

EXEMPEL

Den genomsnittliga minimiarbetstid som avtalats i kollektivavtalet är 90 timmar
per tre veckor. Arbetstagaren har gett sitt samtycke till mertidsarbete.
Arbetsgivaren har planerat arbetsskiftsförteckningarna så att arbetstiden
varierar i treveckorsperioder, från 60 timmar vissa perioder till 120 timmar
andra (dock i genomsnitt 90 timmar per treveckorsperiod). Utöver den
planerade minimiarbetstiden har arbetstagaren även tagit skift efter det att
arbetsskiftsförteckningen kommit ut. En analys av arbetstiderna visar att den
genomsnittliga arbetstiden under granskningsperioden överstiger den
överenskomna genomsnittliga minimiarbetstiden, i genomsnitt 95 timmar under
tre veckor. Parterna kommer överens om en ny genomsnittlig minimiarbetstid
på 95 timmar per tre veckor.

Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.

När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska minst det antal arbetstimmar som motsvarar arbetstagarens arbetsavtalsenliga genomsnittliga minimarbetstid antecknas i arbetsskiftsförteckningen för uppsägningstiden. Det krävs dock inte att en redan publicerad arbetsskiftsförteckning för en treveckorsperiod ändras. 

I visstidsanställningar ska minimiarbetstiden under en treveckorsperiod förverkligas under den tid som anställningsförhållandet varar. 

Om anställningsförhållandet inleds mitt under en granskningsperiod, ska den avtalade minimiarbetstiden också vara fullgjord innan nästa granskningsperiod inleds. En förutsättning är att anställningsförhållandet gäller tills vidare och har varat i minst sex månader. 

Om en deltidsanställd arbetstagare i praktiken utför så mycket mertidsarbete att han eller hon inte längre kan betraktas som en sådan deltidsanställd arbetstagare som avses i kollektivavtalet, ska man med honom eller henne komma överens om betalning av månadslön från och med början av den månad som följer ändringstidpunkten. 

Ovan nämnda bestämmelser tillämpas inte på arbetstagare som vid behov separat kallas till arbete. 

Som en deltidsanställd arbetstagare betraktas inte en arbetstagare som enligt § 12 punkt 4 eller 5 i kollektivavtalet arbetar 90 eller 105 timmar per tre veckor.  

3.  Arbetsskiftets längd 

Arbetsskiftet ska vara minst fyra timmar. På arbetstagarens begäran eller av en grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. En grundad anledning kan till exempel anknyta sig till behovet av arbetskraft på grund av efterfrågan av tjänsterna, rörelsens öppettider och tjänstetider eller arbetets kortvarighet. Den grundade anledningen ska redogöras åt arbetstagaren innan arbetsskiftsförteckningen görs upp. 

Ett arbetsskift kan högst uppgå till 10 timmar. Med arbetstagarens samtycke kan arbetstiden förlängas. Det är inte tillåtet att i oskälig grad låta utföra arbetsskift som är längre än tio timmar. På arbetstagarens önskan eller med hans eller hennes samtycke kan man även utföra på varandra följande arbetsskift på 10 timmar. Arbetstiden per dygn kan dock högst uppgå till 16 timmar.

4.  Vilotider 

Vilotiden mellan arbetsskift är minst 11 timmar, om inte något annat avtalas med arbetstagaren. Vilotiden ska dock omfatta minst 8 timmar. Avtalet om en vilotid på mindre än 11 timmar gäller tills någon meddelar något annat, dock alltid till slutet av en redan publicerad arbetsskiftsförteckning. Mellan arbetsskift på minst 10 timmar som utförs på varandra följande dagar ska en vilotid på minst 11 timmar ingå. 

Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar, ska arbetstagaren utöver den kaffepaus som avses i punkt 5 få en vilotid på minst en halvtimme eller möjlighet att med beaktande av arbetsrytmen ta en tillräckligt lång paus under arbetet för att inta sin måltid i ett utrymme som lämpar sig för detta. 

Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överstiger 10 timmar har arbetstagaren vid behov rätt till en vilotid på upp till en halvtimme efter åtta timmars arbete vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Vilotidernas längd och hur de ordnas får man avtala om på olika sätt för varje arbetsplats i enlighet med 30§ i kollektivavtalet. 

Vilotiden räknas inte in i arbetstiden om arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. 

Vilotiden får inte placeras genast i början eller slutet av arbetsskiftet. 

Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, ska det vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs.  

5.  Kafferast 

När arbetsskiftet varar över 4 timmar, ska arbetstagaren få minst en kafferast. Pausen räknas in i arbetstiden och arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens tillstånd avlägsna sig från arbetsplatsen under pausen. 

Om en egentlig paus till följd av orsaker som hänför sig till arbetsarrangemang inte kan ges, ska arbetstagaren ha möjlighet att inta förfriskningar under arbetet. Orsaker som har att göra med arbetsarrangemang gäller främst situationer då människor arbetar ensamma.

6.  Riktlinjer för raster och vilotider 

När det gäller vilotider och raster ska arbetsgivaren ge instruktioner om hur man tar raster i enlighet med kollektivavtalet.

§ 8  Organisering av arbetstid

1.  Arbetsvecka

 Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00 och upphör på söndag klockan 24.00. 

En treveckorsperiod har högst 15 arbetsdagar.  

2.  Lediga dagar 

För varje arbetsvecka på fem dagar intjänas två lediga dagar varav den ena är en veckovilodag V på minst 30 timmar och den andra är en extra ledig dag X på minst 24 timmar. 

Med en arbetsdag likställs en X-dag som flyttats från en vecka till en annan, en utjämningsledighet som beviljats för att jämna ut arbetstiden, en ledig dag istället för semesterpremie samt en årsledighetsdag som angetts i arbetsskiftsförteckningen. 

Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka. En extra ledig dag X kan beviljas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet under treveckorsperioden. 

Om X-dagen beviljas under den vecka under vilken den är intjänad ska den i mån av möjlighet beviljas i samband med V-dagen. 

Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar. På arbetstagarens initiativ kan parterna lokalt i enskilda fall avtala annorlunda om bestämmelsen. 

Arbetstagaren kan ha högst fem sådana arbetsskift i rad där minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 06 (nattskift). Utöver fem nattskift som följer på varandra får arbetstagaren arbeta ytterligare två nattskift med ett samtycke som arbetstagaren ger från fall till fall.

Parterna rekommenderar ett system med roterande lediga dagar. 

Arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till morgonskift och arbetsskiftet som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om lediga dagar beviljas ett jämnt antal i rad. Bestämmelsen följs dock på arbetsplatserna med möjlighet att avvika från den av verksamhetsmässiga skäl eller på grund av arbetsarrangemangen eller på arbetstagarens egen begäran. Denna bestämmelse gäller dock alltid på en arbetsplats som är öppen alla dagar i veckan och där man arbetar i två eller tre skift. Om tiden mellan ledigheterna på arbetsplatsen endast arbetas i morgon-, kvälls- eller nattskift, behöver denna bestämmelse inte iakttas. 

Ledighet ska minst vart femte veckoslut ordnas så att två på varandra följande lediga dagar beviljas antingen på fredag och lördag eller på lördag och söndag. På arbetsplatsen kan enligt § 30 i kollektivavtalet avtalas om att ledigheten även kan beviljas på söndag och måndag. 

Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar. 

Avvikelser från bestämmelsen är möjliga på arbetstagarens önskan eller då tvingande skäl föreligger. 

När semester ges beräknas femveckorsperioden på följande sätt: 

Vid överenskommelse om ett årsarbetstidssystem i enlighet med § 12 punkt 3 i kollektivavtalet kan med arbetstagaren även avtalas om att veckoslutsledigheten beviljas på ett sätt som avviker från denna bestämmelse.  

3.  Anordnande av fritid i vissa fall 

Om inget annat avtalas med arbetstagaren ska minst var femte helg anordnas som en ledig dag, så att kombinationen fredag och lördag, lördag och söndag eller söndag och måndag ges som en ledig dag. Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar.

§ 9  Arbetsskiftsförteckning

Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas i förväg så att den läggs ut på anslagstavlan eller på annan motsvarande plats till arbetstagarnas påseende minst en vecka innan treveckorsperioden börjar, om inte annat avtalats arbetsplatsspecifikt enligt § 30.

 Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas med annat redskap än blyertspenna. 

Treveckorsperioden inleds alltid på måndag. Årsskiftet avbryter inte perioden. 

Uppgifterna om när arbetsskiften inleds och avslutas samt om lediga dagar ska finnas i arbetsskiftsförteckningen. 

Arbetsskiftsförteckningen får inte ändras utan arbetstagarens och arbetsgivarens samtycke. 

Då en treveckorsperiod på grund av att anställningsförhållandet inleds eller upphör eller på grund av oavlönad ledighet inte blir full får den ordinarie arbetstiden högst vara 7,5 timmar per arbetsdag.   

§ 10 Särskilda helgdagar 

1.  Julaftonen och juldagen

Julaftonens kvällsskift samt juldagen ska vara lediga, om arbetstagaren begär det en vecka innan den arbetsskiftsförteckning som omfattar julen utarbetas. 

Inkvarteringsrörelser, säsongs- och trafikrestauranger, kaféer i sjukhus och servicestationer samt personalrestauranger utgör ett undantag från vad som anges ovan.  

2.  Första maj 

På första maj ska en arbetstagare få morgonskiftet ledigt till klockan 13.00, eller om möjligt till klockan 16.00. 

Arbetstagaren ska i alla fall meddela arbetsgivaren denna önskan senast en vecka innan man gör upp arbetsskiftsförteckningen.

§ 11 Årsledighetssystem (ÅL) 

1.  Att omfattas av systemet 

Både heltidsanställda och deltidsanställda arbetstagare omfattas av årsledighetssystemet. 

Systemet tillämpas inte i arbetstidsformen arbete som likställs med treskiftsarbete enligt § 12 5 punkten i kollektivavtalet och inte heller i kontorsarbetstidsformen enligt protokollet för kontorsanställda.  

2.  Intjänande av årsledighet

Arbetstagaren tjänar in årsledighet på basis av antalet arbetstimmar under ett kalenderår. Arbetstimmar som berättigar till årsledighet börjar ackumuleras efter att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i två månader (s.k. karenstid).
 

EXEMPEL

Arbetstagarens anställningsförhållande inleds 21.12.2023. Arbetstimmar som
tjänar in årsledighet börjar räknas från och med 21.2.2024.

Arbetstagaren tjänar in en ledig dag för varje 200 arbetade timmar. Efter 1 400 arbetade timmar är gränsen för intjänande 140 timmar och efter 1 540 arbetade timmar är gränsen 100 timmar (se tabellen nedan). Högst nio (9) årsledighetsdagar kan tjänas in per kalenderår. 

Frånvaro från arbetet tjänar inte in timmar som berättigar till årsledighet. I fråga om förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen beaktas dock befrielsen från arbetet enligt § 41 i kollektivavtalet eftersom den likställs med utförda arbetstimmar.

Även timmarna under en årsledighet som tas ut i ledighet likställs med arbetade timmar när det gäller intjänande av årsledighet.

Under ett kalenderår tjänas ledighet in på följande sätt: 

3. Beviljande av årsledighet 

En årsledighetsdag kan ges genast när den har tjänats in. Intjänade årsledigheter ska dock ges senast före utgången av det kalenderår som följer på det år då ledigheten tjänades in. 

När årsledigheter placeras i arbetsskiftsförteckningen ska arbetstagaren ges möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för årsledigheten. 

Årsledigheter ges som hela lediga dagar och de minskar inte på antalet övriga lediga dagar. Årsledigheter likställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester. 

En årsledighet (ÅL) som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har en förkortande inverkan på arbetstiden med 7,5 timmar. Ledigheten är minst 24 timmar lång.

EXEMPEL

Treveckorsperioden för en heltidsanställd arbetstagare i arbetstidsformen med
112,5 timmar innehåller en årsledighetsdag. Årsledigheten förkortar arbetstiden
under perioden med 7,5 timmar varpå treveckorsperioden motsvarar 105
arbetstimmar. Ifrågavarande treveckorsperiod kan förutom årsledigheten
dessutom omfatta 14 arbetsdagar, 3 V-dagar och 3 X-dagar.

På den heltidsanställdes initiativ kan man också avtala om att årsledigheten ges som förkortad arbetstid eller att ledigheten ersätts med en penningsumma som motsvarar grundlönen för 7,5 timmar. Ett avtal till följd av ett initiativ från arbetstagaren ska ingås separat för varje intjänad årsledighet. 

En ska deltidsanställd i första hand få en intjänad årsledighet i form av en 7,5 timmar lång avlönad ledig dag, såvida man inte på arbetstagarens initiativ kommer överens om att ersätta den med en penningersättning som motsvarar grundlönen för 7,5 timmar.  

4.  Lön för årsledighet 

Arbetstagaren betalas grundlön för en årsledighet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Årsledigheter som inte tagits ut när anställningsförhållandet upphör ersätts i pengar (grundlönen för 7,5 timmar per intjänad årsledighetsdag).  

5.  Årsledighet i arbetstidsformen regelbundet nattarbete enligt § 12 4 punkten i kollektivavtalet

I arbetstidsformen regelbundet nattarbete i § 12 4 punkten i kollektivavtalet är gränsen för intjänande av årsledighet 160 timmar. En nattarbetare kan tjäna in högst åtta (8) årsledighetsdagar per kalenderår. En enskild årsledighetsdag förkortar arbetstiden med sex (6) timmar.  

6.  Personalrestauranger 

I personalrestauranger kan man lokalt enligt § 30 i kollektivavtalet avtala om att samma söckenhelg- och arbetstidsförkortningssystem som i kundsamfundet iakttas i stället för årsledighetssystemet. Dock ska den årliga arbetstiden då vara högst lika stor som den hade varit om man tillämpat treveckorsperioder på 112,5 timmar och årsledighetssystemet.

7.  Överföring av årsledighet 

    Dagar av årsledighet som är angivna i arbetsskiftsförteckningen kan överföras på arbetstagarens begäran om han eller hon är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, olycka eller förlossning, på följande villkor:

  • arbetsgivaren är skyldig att överföra de semesterdagar då arbetstagaren är arbetsoförmögen om minst fyra (4) årsledighetsdagar har tagits ut efter varandra eller kombinerats med annan ledighet och bildat en sammanhängande ledighetsperiod och
  • arbetstagarens arbetsoförmåga varar i mer än en årsledighetsperiod.  

§ 12 Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare 

1.  Utjämningssystem  

1.  Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod 

Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan ordnas så att den är i genomsnitt 112,5 timmar så att arbetstiden under högst sex (6) på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) jämnas ut till att motsvara det ovan nämnda antalet. Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 130 timmar. 

Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkten för dess början och slut ska framgå av arbetsskiftsförteckningen. Uppgifter om antalet timmar i över- eller underskott under utjämningsperioden ska vara tillgängliga för den anställde. 

Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka. 

Det går att flytta högst två (2) X-dagar från varje treveckorsperiod så att de beviljas på andra tidpunkter inom en utjämningsperiod. Då ges den flyttade X-dagen i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester. 

Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.

Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under en utjämningsperiod ska dock minst tre (3) utjämningsledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester samt när lön för en del av en månad betalas. 

Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester. 

Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbetstidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kollektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet.

EXEMPEL 1 UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN

    Den iakttagna utjämningsperioden är 6 treveckorsperioder. Antalet
    arbetstimmar under utjämningsperioden är sammanlagt 6 x 112,5 timmar, alltså
    675 timmar. Under utjämningsperioden har sammanlagt beviljats 4
    utjämningsledigheter.

2.  Inverkan av frånvaro 

Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,5 timmar per arbetsdag och 37,5 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 7,5 timmar. 

I arbetstidsformen i § 12 5 punkten i kollektivavtalet beaktas frånvarons inverkan enligt ifrågavarande arbetstidsform. 

3.  Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod 

Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 130 timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:

  • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
  • de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
  • de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
  • Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden. 

    Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid. 

    4.  När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden 

    Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön. 

    Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:

  • fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
  • hälften av de därefter följande timmarna med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
  • EXEMPEL 2 MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR
    ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT UNDER
    UTJÄMNINGSPERIODEN

      Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie
      arbetstid under en treveckorsperiod är 112,5 timmar upphör efter tre
      treveckorsperioder mitt under en utjämningsperiod på 18 veckor av skäl som
      beror på arbetsgivaren.

      Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genomsnitt 122
      timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per
      period i genomsnitt 7,5 (120−112,5) och antalet utförda perioder är tre.
      Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 7,5
      timmar, alltså för 22,5 timmar. Antalet övertidstimmar per period är i genomsnitt
      två (122−120), alltså sammanlagt sex timmar (3 x 2) varav hälften, alltså 3
      timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med
      en lön förhöjd med 100 %.

    5. Utjämningsperiodens upphörande

    Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden enligt följande:

  • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
  • de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
  • Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.

    EXEMPEL 3 MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR
    UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR

    Längden på en utjämningsperiod är 6 treveckorsperioder, och den ordinarie
    maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 675 timmar. Innan den sista
    treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat 625 timmar. Således finns
    det 50 timmar (675 tim.–625 tim.) kvar för den sista treveckorsperioden.
    Arbetstagaren har dock utfört 81 timmar under den sista perioden. Då ersätts
    mertids- och övertidsarbetet (81 tim.− 50 tim.= 31 tim.) enligt följande:
    • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
    • 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
    • 5,5 timmar med en lön förhöjd med 100 %.

    2.  Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal  

    1.  Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod 

    Arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan enligt § 30 i kollektivavtalet lokalt avtalas så att den under en tidsperiod på högst 9 på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) utjämnas 112,5 timmar. 

    Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 136 timmar. 

    Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkten för dess början och slut ska framgå av arbetsskiftsförteckningen. Uppgifter om antalet timmar i över- eller underskott under utjämningsperioden ska vara tillgängliga för den anställde. 

    Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka. 

    Det går att flytta X-dagar inom utjämningsperioden så att den flyttade X-dagen ges i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester. 

    Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar. 

    Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under en utjämningsperiod ska dock minst fem (5) utjämningsledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester och när lön för en del av en månad betalas. 

    Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester. 

    Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbetstidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kollektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet.

    EXEMPEL 1 UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN

      Den iakttagna utjämningsperioden är 9 treveckorsperioder. Antalet
      arbetstimmar under utjämningsperioden är sammanlagt 9 x 112,5 timmar, alltså
      1012,5 timmar. Utjämningsperioden har sammanlagt 27 X-ledigheter, av vilka
      en del har flyttats från en treveckorsperiod till en annan och beviljats i samband
      med en annan ledighet. Under utjämningsperioden har sammanlagt beviljats 8
      utjämningsledigheter.

    2.  Inverkan av frånvaro 

    Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,5 timmar per arbetsdag och 37,5 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 7,5 timmar. 

    I arbetstidsformen i § 12 5 punkten i kollektivavtalet beaktas frånvarons inverkan enligt ifrågavarande arbetstidsform.

    3.  Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod

    Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 136 timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:

  • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
  • de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
  • de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %. 
  • Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden. 

    Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid.  

    4.  När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden 

    Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön. 

    Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:

  • fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
  • av de därefter följande timmarna som övertidsersättning hälften med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
  • EXEMPEL 2 MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR
    ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT UNDER
    UTJÄMNINGSPERIODEN

      Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie
      arbetstid under en treveckorsperiod är 112,5 timmar upphör efter tre
      treveckorsperioder mitt under en utjämningsperiod på 27 veckor av skäl som
      beror på arbetsgivaren.

      Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genomsnitt 122
      timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per
      period i genomsnitt 7,5 (120−112,5) och antalet utförda perioder är tre.
      Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 7,5
      timmar, alltså för 22,5 timmar. Antalet övertidstimmar per period är i genomsnitt
      två (122−120), alltså sammanlagt sex timmar (3 x 2) varav hälften, alltså 3
      timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med
      en lön förhöjd med 100 %.

    5.  Utjämningsperiodens upphörande

    Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden enligt följande:

  • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
  • de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
  • de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
  • Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.

    EXEMPEL 3 MERTIDS- ELLER ÖVERTIDSARBETE NÄR
    UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR

    Längden på en utjämningsperiod är 9 treveckorsperioder, och den ordinarie
    maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 1012,5 timmar. Innan den sista
    treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat 950 timmar. Således finns
    det 62,5 timmar (1 012,5−950) kvar för den sista treveckorsperioden.
    Arbetstagaren har dock utfört 95 timmar under den sista perioden. Då ersätts
    mertids- och övertidsarbetet (95−62,5 dvs. sammanlagt 32,5 timmar) enligt
    följande:
    • 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
    • 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
    • 7 timmar med en lön förhöjd med 100 %.

    3.  Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala avtal (s.k. arbetstidsbank) 

      1.  Att ta i bruk, ansluta sig till och bryta sig loss från systemet 

      1. Man ska avtala om ibruktagandet av arbetstidssystemet på arbetsplatsen med förtroendemannen enligt§ 30 i kollektivavtalet.
      2. Systemet kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställningar gäller tills vidare eller för viss tid på minst ett år.
      3. När ett årsarbetstidssystem används ska arbetstiden per tre veckor jämnas ut till högst 112,5 timmar under en tidsperiod på högst ett år.
      4. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen separat avtala om att arbetstagaren ansluter sig till systemet. I samband med anslutningen till systemet ska man avtala om längden på utjämningsperioden och om maximiantalet arbetstimmar per treveckorsperiod med beaktande av det som har avtalats i punkt 2.1. Samtidigt ska man avtala om en preliminär tidpunkt för när utjämningsledigheterna tas ut. I fråga om en enskild arbetstagare kan utjämningsperioden också vara kortare än den som har avtalats om med förtroendemannen när systemet togs i bruk.
      5. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om vilka penningbelopp arbetstagaren utöver arbetstimmarna vill få ändrade till arbetstidsutjämningsledighet.
      6. Arbetsgivaren lämnar de avtal i anknytning till detta system som denne ingått med arbetstagarna för kännedom till den förtroendeman som företräder arbetstagarna.
      7. En arbetstagare som hör till systemet kan endast permitteras av tvingande och oförutsedda skäl som varken beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren.
      8. Förtroendemannen eller arbetsgivaren kan säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
      9. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp systemet för en enskild arbetstagares del så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
      10. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan av skäl som beror på arbetstagarens hälsa och har att göra med hans eller hennes ork i arbetet och har konstaterats av företagshälsovården för en enskild arbetstagares del säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på en (1) månad och arbetstagarens anslutning till systemet upphör vid utgången av uppsägningstiden.
      11. Om tillämpningen av och delaktighet i årsarbetstidssystemet har utgjort grunden för en anställning som gäller tills vidare och det på grund av att systemet har upphört eller på grund av att arbetstagare har brutit sig loss från det inte längre på grund av arbetets säsongkaraktär är möjligt att erbjuda alla arbetstagare ordinarie arbete ska en eventuell minskning av arbetskraften i första hand riktas till de arbetstagare som har haft anslutningen till årsarbetstidssystemet som ett villkor för deras ordinarie anställning.
      12. Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbetstidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kollektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet 
      2.  Organisering av arbetstid
      1. Den ordinarie arbetstiden kan vara högst 150 timmar per tre veckor.
      2. Det antal arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 112,5 timmar ges i form av ledig tid som ges ut under utjämningsperioden.
      3. Arbetstiden ordnas enligt bestämmelserna i § 7 och 8 i kollektivavtalet med följande undantag:
        •   en extra ledig dag (X) kan i samband med annan ledighet ges under utjämningsperioden
        •   den oavbrutna minimiarbetstiden per dygn är 4 timmar.
      4. Tidpunkten för inledande och avslutande av den utjämningsperiod som iakttas ska framgå av arbetsskiftsförteckningen. Uppgifter om antalet timmar i över- eller underskott under utjämningsperioden ska vara tillgänglig för den anställde.
      5. Arbetsskiftförteckningen utarbetas för minst tre veckor i sänder enligt § 9 i kollektivavtalet.   
      6. Semesterns förkortande inverkan på arbetstiden under en treveckorsperiod enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet räknas in i arbetstiden under semestern. Under en sjukledighet räknas oberoende av arbetsskiftsförteckningen 7,5 timmar per arbetsdag och 37,5 timmar per vecka in i arbetstiden.
      3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod 
      1. Utförda arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 150 timmar ersätts med en lön förhöjd med 100 %.  

      4. Belopp som kan överföras till systemet 

      1. Utöver den utförda arbetstid som antingen överskrider eller underskrider 112,5 timmar (s.k. minustimmar) kan det avtalas om att olika slags penningbelopp som kan bytas ut mot arbetstimmar överförs till utjämningsschemat.
      2. Sådana belopp kan bestå av arbetstidsersättningar (till exempel ersättningar för söndagsarbete, tillägg för kvälls- och nattarbete, grunddelar och förhöjningsdelar för övertidsarbete, semesterpremie). Dessutom kan man avtala om en överföring av årsledigheter och sparad ledighet till utjämningssystemet.  
      5. Utjämning av systemet 
      1. De arbetstimmar som har överförts till systemet och som överskrider 112,5 timmar samt de penningbelopp som ska bytas ut mot arbetstimmar ges ut i form av hela lediga dagar (utjämningsledighet) under en utjämningsperiod. På arbetstagarens initiativ kan annat avtalas om tidpunkten för ledigheterna under en utjämningsperiod.
      2. Det penningbelopp som överförs till systemet byts ut mot arbetstimmar enligt den lön som gäller när det överförs.
      3. Om antalet arbetstimmar som byts ut mot ledighet inte är jämnt delbart med 7,5 timmar kan resten ges ut i form av en förkortning av arbetstiden per period eller i form av en delvis ledig dag.
      4. Utjämningsledigheterna är tid som är likställd med arbetad tid.
      5. För arbete som utförts under en utjämningsledighet betalas lön förhöjd med 50 %. Timmar som utförs under utjämningsledighet iakttas inte när man räknar det totala antalet timmar under perioden.

    EXEMPEL

      Arbetstagaren har under en treveckorsperiod utfört 150 arbetstimmar varav två
      arbetsskift på 7,5 timmar inföll på söndagar. Arbetstagarens lön är 12 euro per
      timme. Även ersättningen för söndagsarbete ska enligt avtal överföras till
      systemet. Till utjämningsschemat överförs sammanlagt (150 − -112,5) 37,5
      timmar + 15 × 12 euro (180 euro) som efter att ha bytts ut mot timmar motsvarar
      15 timmar. Således har sammanlagt 52,5 timmar som ska ges i form av ledig
      tid överförts till systemet. Arbetstiden jämnas ut genom att arbetstagaren får 7
      hela lediga dagar under utjämningsperioden vid en tidpunkt som parterna har
      avtalat om.

    6.  Lön 

    1. Arbetstagaren får för tiden för ledigheten den lön som gäller vid den aktuella tidpunkten.
    2. Om arbetstagarens arbetsuppgifter efter en överföring av arbetstimmarna och/ eller penningbelopp till systemet ändras så att hans eller hennes lön under tiden för ledigheten är lägre än tidigare betalas honom eller henne lön till det belopp som gällde när ledigheterna intjänades, med beaktande av en eventuell löneförhöjning enligt kollektivavtalet.  
    7.  Insjuknande under utjämningsledighet 
    1. Om arbetstagaren insjuknar under en pågående utjämningsledighet har han eller hon rätt att avbryta ledigheten för den tid som sjukledigheten varar. Då beaktas frånvaron som en sjukledighet fr.o.m. den dag som följer efter insjuknandet. Arbetstagaren ska visa upp en utredning om insjuknandet enligt kollektivavtalet och meddela om sin vilja att avbryta utjämningsledigheten.
    2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för de utjämningsledigheter som har överförts på detta sätt. Om de överförda utjämningsledigheterna på grund av tidpunkten för utgången av utjämningsperioden inte kan tas ut före utgången av utjämningsperioden kan de beviljas under den följande utjämningsperioden.
    8.  Om ett utjämningssystem avbryts under en pågående utjämningsperiod 
    1. Om ett utjämningsschema på grund av skäl som beror på arbetstagaren avbryts under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
    2. Om ett utjämningsschema avbryts av skäl som beror på arbetsgivaren dras underskottet inte av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts så som har avtalats om en situation där en utjämningsperiod upphör.   
    9.  Mertids- och övertidsarbete vid utgången av en utjämningsperiod 
    1. Om övertidsarbetet per period har ersatts i form av pengar enligt punkt 3, beaktas inte de timmar som ersatts som övertidsarbete vid beräkningen av det sammanlagda antalet timmar per utjämningsperiod.
    2. Om ett underskott som beror på arbetstagaren har bildats vid utgången av en utjämningsperiod kan underskottet dras av från arbetstagarens lön.
    3. Om ett överskott har samlats vid utgången av en utjämningsperiod ersätts det enligt följande
      •   de utförda arbetstimmarna divideras med det sammanlagda antalet arbetsdagar och de utjämningsledigheter som tagits ut
      •   utfört arbete som i genomsnitt överskrider 7,5 timmar per dygn ersätts fram till 8 timmar genom att en ersättning för mertidsarbete som motsvarar en enkel timlön betalas för 0,5 timmar
      •   utförda arbetstimmar som i genomsnitt under ett dygn överskrider 8 timmar ersätts fram till 10 timmar med lön förhöjd med 50 %
      •      arbete som i genomsnitt utförts över 10 timmar ersätts med lön förhöjd med 100 %.  
    10.  Arbetstidsbokföring 

    Arbetsgivaren ska utöver den arbetstidsbokföring som avses i arbetstidslagen föra bok över varje arbetstagares arbetstid som har överförts till utjämningsschemat och dess grunder.

    4.   Regelbundet nattarbete

      1.  De som är berättigade till arbetstidsförkortning 

      Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 90 timmar per tre veckor utan att den fulla månadslönen sänks, om:

    • mer än hälften av arbetstiden infaller mellan kl. 01.00 och 06.00 eller
    • mer än hälften av arbetsskiften under en treveckorsperiod inleds mellan kl. 24.00 och 05.00.  
    • 2.  Mertids- och övertidsarbete 

      Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, övertids- och söndagsarbete är 127. 

      Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 90 timmar upp till 120 timmar.  

      3.  Lön 

      Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 127. 

      Kvälls- och nattarbetstillägg betalas inte till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation enligt detta system.  

      4.    Utjämningssystem för arbetstid som ska avtalas lokalt med en nattarbetare 

      Med en heltidsanställd nattarbetare med månadslön kan man enligt § 30 i kollektivavtalet lokalt avtala om att arbetstiden utjämnas till 90 timmar under en tidsperiod på två på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod). 

      Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka. 

      En extra ledig dag X kan beviljas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet under treveckorsperioden.

      Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Utjämningsledigheterna antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester samt när lön för en del av en månad betalas. Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester. 

      Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 6 timmar per arbetsdag (30 timmar/vecka) in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt (6 timmar) på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 6 timmar. 

      Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden (180 timmar), kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i form av enkel timlön. 

      Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras ett eventuellt underskott inte av från lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts enligt bestämmelserna om utjämningssystemet i 12 § 1 punkten i kollektivavtalet. 

      Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 120 timmar ersätts som övertidsarbete enligt följande: 18 timmar med lön förhöjd med 50 % och resterande timmar med lön förhöjd med 100 %. 

      Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. När utjämningsperioden löper ut ersätts de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden (180 timmar) under utjämningsperioden enligt följande: de 18 första timmarna med lön förhöjd med 50 % och de resterande timmarna med lön förhöjd med 100 %. 

      Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.

    5.   Arbete som likställs med treskiftsarbete

       1.  De som är berättigade till arbetstidsförkortning 

      Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 105 timmar per en treveckorsperiod utan att den fulla månadslönen sänks, om arbetstagaren arbetar på ett arbetsställe som har öppet:

    • under alla dygnets tider och
    • alla veckodagar. 
    • Arbetsskiften ska också förläggas till alla dygnets tider och alla veckodagar. 

      Förkortningen gäller inte tillfälliga arrangemang, om vikariatarrangemangen inte är regelbundna. 

      Om en arbetstagare som annars är i ett normalt arbetstidssystem (112,5 timmar) utför nattskift som hör till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation för nattarbetet (system med 90 timmar) åtminstone sex skift under tre veckor, får han eller hon rätt till arbetstidsförkortning enligt detta system, dvs. hans eller hennes arbetstid är 105 timmar per tre veckor. 

      Den ovan nämnda arbetstidsförkortningen tillämpas inte på en arbetstagare som arbetar på en sådan service- eller trafikstation som har en dagligvaruhandel med ett sortiment på minst 2000 artiklar, om
      •   anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
      •   arbetstidsformen ändras efter 1.5.2010.  

       2.  Genomförandet av förkortningen

      Förkortningen genomförs så att arbetstiden är 105 timmar per tre veckor. En del av arbetstidsförkortningen ges som 8 utjämningsdagar under året. 

      Årsledigheter intjänas inte i denna arbetstidsform. 

      Utjämningsledigheterna likställs i sin helhet med arbetade dagar och de får inte överlappa intjänade lediga dagar eller semester.
       

      3.  Mertids- och övertidsarbete

      Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, övertids- och söndagsarbete är 149.

      Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 105 timmar upp till 120 timmar.

      4.  Lön

       Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 149.

       Vid betalning av lön för sjukdomstid likställs utjämningsledigheterna med arbetade dagar.

    4. Lön

    § 13  Löneform

    En heltidsanställd arbetstagare betalas månadslön. 

    En deltidanställd arbetstagare betalas timlön. Timlönen beräknas genom att månadslönen divideras med talet 159.   

    § 14  Hur lönen fastställs

    1. Erfarenhetsår

      Vid fastställandet av den årsnivå som avses i lönetabellen beaktas arbetad tid i motsvarande arbetsuppgifter. 

      Arbetad tid i andra arbetsuppgifter beaktas i skälig omfattning om arbetet delvis motsvarar den förutsatta yrkeserfarenheten. 

      Vid sidan om den arbetade tiden beaktas den tid som är likställd med arbetad tid enligt § 7 i semesterlagen. 

      För att kunna uppnå ett erfarenhetsår krävs:

    • 1 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden är 60 timmar per tre veckor eller mera 
    • 2 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden understiger 60 timmar per tre veckor. 
    • Övergången till nästa årsnivå sker från början av den lönebetalningsperiod som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts. 

      Om arbetsgivaren har frågat om arbetstagarens tidigare arbetslivserfarenhet och arbetstagaren inte har gett en godtagbar redogörelse över sin tidigare arbetslivserfarenhet när arbetsavtalet ingås och senast före den första lönebetalningen, ger en senare redogörelse inte rätt att hänsyn tas till den tidigare arbetslivserfarenheten.

      Erfarenhetstid intjänas även under praktiktiden enligt punkt 2. 

      När arbetstagaren under sitt anställningsförhållande förflyttas till en ny arbetsuppgift i en mer krävande lönegrupp eller övergår till ett arbete som omfattas av kollektivavtalet för chefer, bestäms den nya tabellönen enligt den årsnivå som är högre än men närmast den föregående tabellönen.

    EXEMPEL

    En arbetstagare som tidigare arbetat som servitör i heltidsarbete 1.1.2019–
    30.6.2023 anställs som servitör 1.10.2023. Arbetstagaren har en sammanlagd
    arbetserfarenhet på 4 år 6 månader. Arbetstagarens minimilön fastställs enligt
    lönetabellen för över 2 år. Arbetstagaren övergår till lönetabellen över 5 år
    1.4.2024.

    2.   Praktiktid 

    I början av anställningsförhållandet finns en praktiktid. Praktiktiden är sex månader. Om arbetstagaren har den yrkesutbildning som arbetsuppgiften förutsätter är praktiktiden 2 månader. 

    Praktiktiden förkortas av i punkt 1 definierad arbetserfarenhet. 

    Praktikantens lön är 80 % av tabellönen år 0–2 inom respektive arbetsuppgift. 

    Praktiktiden räknas på samma sätt som tiden som berättigar till erfarenhetstillägg (punkt 1), dock så att för frånvarotid intjänas praktiktid endast för frånvarotid med lön.

    3.   Lönegruppering  

    Lön betalas till arbetstagaren enligt den lönegrupp vars uppgifter han utför största delen av arbetstiden. 

    Om arbetstagaren regelbundet utför arbete som är mindre krävande än hans lönegrupp förutsätter, minskar detta inte hans lön. 

    När arbetstagaren utför en mer krävande lönegrupps arbeten under mindre än hälften av sin arbetstid, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om den proportionella andelen som höjer lönen.

    EXEMPEL

    Ett köksbiträde arbetar regelbundet cirka 30 % av sin arbetstid som kock. I
    restaurangen serveras alkoholdrycker med över 5,5 volymprocent. Om
    höjning av biträdets tabellön ska man avtala följande:

    En kocks tabellön 1.6.2023 (0–2 år) 2 031 €
    Ett köksbiträdes tabellön 1 774 €
    Skillnad i lön 257 €

    Köksbiträdets lön höjs: 257 € x 30 % = 77,10 €
    Lönen minst 1 774 € + 77,10 € = 1 851,10 €.

    § 15 Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever 

    1.  Läroavtal 

    Till elev med läroavtal betalas 1 året 80 % och 2 året 90 % av lönen i motsvarande yrkesarbetares lönegrupp med beaktande av erfarenhetstillägget enligt kollektivavtalets 14 §. Efter två år betalas till lärling full tabellön. 

    Praktikantens och lärlingens arbete ska ordnas så att man beaktar syftet med praktiken och arbetarskyddssynpunkter.  

    2.  Arbetstagare under 18 år 

    Till arbetstagare under 18 år betalas 80 % av lönen i lönegruppen ifall han eller hon inte har den yrkeskunskap och kompetens som arbetet kräver.  

    3.  Skolelever 

    Lön till skolelev betalas för högst två månader till en elev i grundskola eller gymnasium. Skolelevens lön är 70 % av lönen i lönegruppen i fråga.

    § 16 Faktorer som höjer lönen 

    1.  Tillägg för företrädare för tillståndshavaren (tidigare viceansvarigs tillägg) 

    EXEMPEL 1

    Till en servitör som varit anställd över fem år betalas för de timmar han är
    ansvarig tillägg till tillståndshavarens företrädare enligt följande:

    Hovmästare 1.6.2023   över 5 år          15,35 €
    Servitör 1.6.2023          över 5 år       – 13,52 €
    Tillståndshavarens företrädares tillägg i exempelfallet 1,83 €

    EXEMPEL 2

    Man bedömer att 30 % av arbetsskiften är sådana arbetstagaren är ansvarig
    för, varvid tillståndshavarens företrädares tillägg betalas enligt följande:

    Hovmästare 1.6.2023    över 5 år      2441 €
    Servitör 1.6.2023           över 5 år  – 2 150 €
    = 291 €
    x 30 % = 87,30 €

    2150 €
    + 87,30 €
    Servitörens lön är sammanlagt minst 2 237,30 €.

    2.  Tillägg för kvälls- och nattarbete 

    För arbete som utförs mellan 18.00 och 24.00 betalas tillägg för kvällsarbete enligt lönebilagan. 

    För arbete som utförs mellan 24.00 och 06.00 betalas tillägg för nattarbete enligt lönebilagan.  

    3.  Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer 

    § 17 Söndagsarbete och arbete som utförs på heldagar och helgaftnar

    § 18  Mer- och övertidsarbete

    1.  Mertidsarbete

    Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utöver den arbetsavtalsenliga arbetstid som antecknats i arbetstidsförteckningen utförs fram till 120 timmar. 

    För mertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.

    Mertidstimmarna ersätts med grundtimlön.

    2.  Övertidsarbete 

    Övertidsarbete är arbete som överskrider 120 timmar under en treveckorsperiod.

    För övertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.

    Som ersättning för övertidsarbete betalas för de 18 första timmarna som överstiger 120 timmar lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %. 

    När man beräknar mertids- och övertidsersättningen räknas inte de timmar som arbetats under V- och X- dagar eller årsledighet som en del av periodens arbetstimmar, då de ersätts separat enligt § 19 i kollektivavtalet. 

    Längden på en granskningsperiod enligt 18 § i arbetstidslagen (1.1.2020) är tolv månader.  

    3.  Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod 

    EXEMPEL

    94,5 tim : 11 arbetsdagar = 8,59 tim/arbetsdag

    Andelen mertidsarbete upp till 8 timmar: 8 h – 7,5 h = i snitt 0,5 h
    mertidsarbete x 11 arbetsdagar = 5,5 h

    Övertidsarbete då 8 timmar överskrids: 8,59 h – 8 h = i snitt 0,59 h
    övertidsarbete x 11 arbetsdagar = 6,49 h

    Ersättningar:
    5,5 timmar enkel timlön
    6,49 timmar med 50 % höjd lön

    Beräkningsregeln för en ofullständig period tillämpas dock inte på en arbetsperiod som på grund av semester blir ofullständig, i dessa fall går man till väga såsom bestäms i 27 § 8 punkten.

    § 19 Arbete som utförs på en ledig dag

    § 20 Byte av förhöjd lön mot ledighet

    Man kan avtala om att delvis eller helt byta lönen för mertids- och övertidsarbete eller för arbete som har utförts på en V-dag, X-dag eller årsledighet mot en motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden. 

    Bestämmelsen ovan om förhöjd lön ska även iakttas vid beräkning av längden på en ledighet som motsvarar övertidsarbetet. 

    Ledig tid ska ges inom sex månader från och med att mertids- eller övertidsarbetet utförts, om inte annat avtalas.

    Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om tidpunkten för ledigheten. Om man inte kommer överens bestämmer arbetsgivaren tidpunkten för ledigheten, om arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.

    EXEMPEL

    Arbetstagaren har arbetat 6 timmer på sin X-dag. Eftersom man för arbete
    på X-dag ska betala med 50 % förhöjd lön ska den lediga tid som ges vara 9
    timmar.

    § 21  Betalning av lön 

    1.  Lönebetalning

    Lönen ska betalas arbetstagaren till den penninginrättning som han eller hon anvisat. Arbetsgivaren ansvarar för de kostnader som lönebetalningen medför. 

    För löneräkningsperioden betalas grundlönen för kalendermånaden, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för treveckorsperioder som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas en gång per månad senast den 10 följande månad. 

    Lönen ska stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Om lönen förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller helgfri lördag, är förfallodagen föregående vardag.

    1.  Löneutbetalning (gäller t.o.m. den 31 december 2022) 

    2.  Lön för en del av månaden

    EXEMPEL

    En arbetstagare med månadslön arbetar regelbundet tre dagar per vecka.
    Divisorn för månadslönen bestäms enligt följande: 3/5×21

    När den oavlönade frånvaron är högst tre dagar avdras frånvarotimmarna.

    3.   Löneutbetalning när anställningen upphör

    Lönen ska betalas senast den dag som följer efter den dag då anställningsförhållandet upphör. Är detta på grund av orsaker som har med löneadministrationen att göra inte möjligt, ska lönen betalas senast den 10:e kalenderdagen efter att anställningsförhållandet upphörde.  

    4.   Innehållning av lön

    Från lönen kan avdras lön eller ersättning som betalats för mycket, och de innehållningar som tillåts av lag eller detta avtal kan göras.

    5.   Lönespecifikation 

    Arbetsgivaren ska i löneräkningen specificera grunderna för bestämning av lönen. Av specifikationen ska framgå grundlönen, tillägg och ersättningar och för vilken tid de har betalats samt beloppet av uppburen fackmedlemsavgift.

    5.   Frånvaro

    § 22  Insjuknande 

    1.  Förutsättningar för lönebetalning

    2.  Anmälningsskyldighet och utredning över arbetsoförmågan

    2 a  Lokalt avtal om anmälan om sjukfrånvaro 

    3.  Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden 

    Lön för sjukdomstid betalas utifrån anställningsförhållandets längd enligt följande: 

    Om arbetstagaren på grund av ett arbetsolycksfall som inträffat vid utförandet av arbetsuppgifter är oförmögen att utföra sitt arbete, betalas åt honom eller henne, avvikande från tabellen ovan, lön för sjukdomstiden under den frånvarotid som beror på arbetsoförmågan i enlighet med nedan nämnda bestämmelser för en tidsperiod på minst fyra veckor (28 kalenderdagar), oberoende av anställningsförhållandets längd. Den dagpenning som enligt lagen hör till arbetstagaren för denna tid ska betalas till arbetsgivaren så att den högst motsvarar det lönebelopp som arbetsgivaren betalar.

    4.  Beloppet av lön för sjukdomstiden 

    1.  Arbetstagare med månadslön

    En arbetstagare med månadslön får sin grundmånadslön för den avlönade sjukdomstiden.

    Om lönebetalningen under sjukdomstiden avbryts räknas lönen för en del av månaden enligt § 21 punkt 2 i kollektivavtalet. 

    2.  Timavlönade arbetstagare

    Timavlönade arbetstagare betalas grundtimlön för de arbetstimmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

    Om det inte har utarbetats någon arbetsskiftsförteckning över sjukdomstiden betalas lönen utifrån den förverkligade genomsnittliga arbetstiden under de tre hela treveckorsperioder som föregick insjuknandet, dock för högst 7,5 timmar per arbetsdag. 

    5.  Utbetalning av lön för sjukdomstid

    6.   Återfall av sjukdom 

    EXEMPEL 

    En månadsavlönad arbetstagare har varit sjuk 3–18.10, dvs. 16 dagar. Han blir på nytt sjuk den 31.10 och är sjuk till 17.11. Till arbetstagaren betalas lön för 28 sjukdagar. Arbetstagaren insjuknar på nytt 24.11 och är sjuk till 27.11. 

    Lön för sjuktid                     28 dagar
    Föregående sjukperiod   – 16 dagar
    Lön betalas för den nya
    sjukperioden för                 12 dagar = 31.10–11.11

    FPA betalar dagpenning för perioden 12.11–17.11 direkt till arbetstagaren.

    För den period då sjukdomen upprepas, 24.11 –27.11, har arbetsgivarens
    betalningsperiod redan upphört, men till arbetstagaren betalas dock lön för den
    nya sjukdagen 24.11 då karenstiden enligt sjukförsäkringslagen i detta fall är
    en dag.

    Ifall den tidigare perioden av arbetsoförmåga var kortare tid än karenstiden
    enligt sjukförsäkringslagen eller arbetstagaren inte annars har fått
    sjukdagpenning, är karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, också då
    sjukdomen upprepas, 1 + 9 vardagar, för vilken period arbetsgivaren betalar
    lön.

    § 23  Läkarkontroller 

    1.  Läkarkontroller och -undersökningar 

    2.  Lagstadgade undersökningar 

    § 24  Tillfällig frånvaro

    1.  Plötslig sjukdom i familjen 

    2.  Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar

    Om arbetstagarens vigseldag är en arbetsdag ska den vara en avlönad ledig dag. 

    Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är en avlönad ledig dag då anställningsförhållandet fortgått minst ett år och dagen infaller på en arbetsdag. 

    3.  En nära anhörigs död och begravning

    Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kortvarig ledighet på 1–3 dagar med anledning av en nära anhörigs död eller begravning. 

    Med kortvarig ledighet avses den tid som behövs för arrangemang som föranleds av dödsfallet och begravningen samt för begravningen. Nära anhöriga är make/maka eller sambo, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, syster och bror. 

    Vid frånvaro som varar längre än en dag ska arbetstagaren på begäran lägga fram en redogörelse för tidsbehovet. 

    4.  Uppbåd och repetitionsövningar

    Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbådet för de värnpliktiga och den tillhörande läkarundersökningen. I fråga om läkarundersökningen ska bestämmelserna i § 23 i kollektivavtalet iakttas. 

    För dagar i obligatoriska repetitionsövningar eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i civiltjänstlagen betalas arbetstagaren skillnaden mellan lönen och reservistlönen. 

    5.  Samhällelig verksamhet 

    6.  PAMs förvaltningsorgans möten 

    Medlemmar i Servicefacket PAM:s avtalsutskott, utskott, styrelse och fullmäktige bereds möjlighet att delta i dessa förvaltningsorgans möten samt i förbundskongressen, om inte speciella arbetsarrangemang utgör vägande hinder. Arbetstagaren ska meddela om deltagande i mötet om möjligt innan den arbetsskiftförteckning där tidpunkten för mötet görs upp eller så snabbt som möjligt samt förete en saklig utredning över den tid som behövs för deltagandet.  

    7.  Svårt sjukt barn 

    Om barnet är svårt sjukt är arbetstagaren vid överenskommelse berättigad till oavlönad frånvaro (statsrådets beslut 93/1987).  

    8.  Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner 

    Om sådan frånvaro som avses i 2–7 punkterna i denna paragraf ska arbetstagaren komma överens med arbetsgivaren. 

    Sådan frånvaro som avses i 1–6 punkterna i denna paragraf minskar inte på semesterförmånerna.

    § 25  Familjeledigheter (träder i kraft 1.1.2024) 

    1.   Lagstadgade rättigheter 

    Arbetstagarens rätt till ledighet för särskild graviditet och graviditet samt föräldraledighet och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen. 

    När kollektivavtalet görs upp är bestämmelserna:

    2.   Särskild graviditetsledighet

    Utgångspunkten är att rätten till särskild graviditetsledighet uppstår när en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden riskerar arbetstagarens eller fostrets hälsa och annat arbete inte kan ordnas åt arbetstagaren och arbetstagaren på grund av detta måste frånvara från arbetet.  

    3.   Graviditetsledighet

    Graviditetsledigheten inleds 30 dagar före beräknad förlossningstidpunkt. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att skjuta upp starten av graviditetsledigheten till minst 14 arbetsdagar före det beräknade förlossningsdatumet.  

    4.   Föräldraledighet 

    Arbetstagaren har rätt att ta ut föräldraledighet i högst fyra perioder, som vardera ska omfatta minst 12 vardagar. Även om en arbetstagare också har rätt till föräldrapenning på grund av ett eller flera barn, får arbetstagaren ta ut upp till fyra perioder av föräldraledighet under samma kalenderår. Om perioden fortsätter efter kalenderårets slut anses den ingå i kvoten för det kalenderår då den påbörjades. 

    Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren tar ut föräldraledigheten på deltid och om villkoren för deltidsarbete.  

    5.   Anmälningstider 

    Graviditets- och föräldraledighet samt vårdledighet ska anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är anmälningstiden dock en månad. Vid anmälan föräldraledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt ovan föreskrivna anmälningstid iakttas. 

    Arbetstagaren ska lägga fram ett förslag om partiell vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten inleds.

    § 25  Familjeledigheter (gäller fram till 31.12.2023) 

    1.  Lagstadgade rättigheter 

    Arbetstagarens rätt till särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen. 

    När kollektivavtalet görs upp är bestämmelserna:  

    2.  Särskild moderskapsledighet 

    Utgångspunkten är att rätten till särskild moderskapsledighet uppstår när en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden riskerar arbetstagarens eller fostrets hälsa och annat arbete inte kan ordnas åt arbetstagaren och arbetstagaren på grund av detta måste frånvara från arbetet.  

    3.  Moderskapsledighet 

    Moderskapsledigheten varar 105 vardagar, av vilka 50–30 vardagar placeras före den beräknade förlossningstiden. Arbetsgivaren ska meddelas om moderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds.  

    4.  Faderskapsledighet 

    Faderskapsledigheten är 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- eller föräldraledighet kan hållas i 1–4 perioder om högst 18 vardagar. Faderskapsledighet som tas ut utanför moderskaps- och föräldraledigheten kan delas upp i högst två perioder. 

    Arbetsgivaren ska meddelas om faderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.

    5.  Föräldraledighet 

    Föräldraledigheten varar 158 vardagar och den kan tas ut i två avsnitt på minst 12 vardagar. Arbetsgivaren ska meddelas om föräldraledigheten och dess längd senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad. 

    Om anmälningstiden på 2 månader inte kan iakttas på grund av att maken eller makan börjar arbeta eller att man därför ska ordna med vård av barnet, har arbetstagaren rätt att bli föräldraledig en månad efter anmälan, om detta inte orsakar arbetsplatsens produktionsmässiga verksamhet eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter.  

    6.  Vårdledighet 

    Arbetsgivaren ska meddelas om vårdledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.  

    7.  Partiell vårdledighet 

    Arbetstagaren ska lägga fram ett förslag om partiell vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten inleds.

    § 26  Lön under graviditets- och föräldraledighet
    (träder i kraft den 1 januari 2024)

    § 26 Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet
    (gäller till och med 31.12.2023)

    6.   Semester 

    § 27  Semester 

    1.  Semester 

    Semesterförmånerna bestäms utifrån semesterlagen och kollektivavtalet.  

    2.  Intjänande av semester 

    3.  Dagar likställda med arbetade dagar 

    I fråga om intjäning av semester ska även dagar likställda med arbetade dagar beaktas. 

    Vid fastställande av semester betraktas de dagar under vilka arbetstagaren har varit på semester och de dagar under vilka arbetstagaren enligt arbetstidsschemat har varit ledig i syfte att jämna ut arbetstiden per period till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet (utjämningsledighet) som dagar likställda med arbetade dagar. 

    För en arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per månad men minst 35 timmar per månad tas för semesterns del enbart i beaktande de timmar som arbetstagaren enligt avtalet skulle ha arbetat utan semester. 

    När längden på semestern som ges utgående från kvalifikationsåret bestäms, betraktas som likställda med arbetsdagar även de dagar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet fortgår har varit förhindrad från att arbeta av följande orsaker: 

    a.     repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i § 37 i civiltjänstlagen 

    b.  sjukdom eller olycksfall, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott fortsätter efter utgången av kvalifikationsåret betraktas i fråga om denna sjukdom eller detta olycksfall sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar 

    c.    medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott pågår efter utgången av kvalifikationsåret betraktas sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar 

    d.  läkarundersökning som avses i arbetarskyddslagen eller som har förordnats av arbetsgivaren eller som beror på en sjukdom eller ett olycksfall

    e.  ledighet för graviditet, särskild graviditet eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen under den tid som fastställs i semesterlagen, tillfällig vårdledighet enligt 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 7 § i arbetsavtalslagen. 

    f.      på grund av ett sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller på grund av att han eller hon hörs som vittne, vilket han eller hon enligt lagen inte har haft rätt att avsäga sig eller vilket man endast kunde ha avsagt sig av ett särskilt skäl som anges i lagen 

    g.    på grund av ett myndighetsförordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids 

    h.  resor på grund av arbete, om dylika resdagar inte annars betraktas som hans eller hennes arbetsdagar 

    i.     av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet har varit skyldig att trots frånvaron betala lön för dylika dagar (t.ex. årsledigheter) 

    j.      permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder 

    k.    förkortning av arbetsveckor motsvarande permitteringen eller ett annat motsvarande arbetsarrangemang, dock högst för sex månader åt gången. När ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortsätter efter utgången av kvalifikationsåret räknas en ny period på sex månader från ingången av följande kvalifikationsår 

    l.     en studieledighet enligt lagen om studieledighet (237/79), om arbetstagaren omedelbart efter studieledigheten återgått till arbetet, dock högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår 

    m.   deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal 

    n.    deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt samtycke till, dock så att endast 30 arbetsdagar i sänder kan betraktas som dagar likställda med arbetade dagar 

    o.  deltagande i PAMs fullmäktige-, styrelse-, utskotts- eller kommittémöten.

    I fall som avses i punkt b) och c) betraktas högst 105 kalenderdagar per kvalifikationsår och i fall som avses i punkt j) betraktas 42 kalenderdagar i sänder samt i fall som avses i punkt l) betraktas 42 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar likställda med arbetade dagar för arbetstagare som arbetar mindre än 14 dagar men minst 35 timmar per månad. 

    Vid beräknandet av frånvarotiden anses frånvaron ha börjat den första dagen för frånvaro från arbetet och upphört den dag frånvarogrunden upphört att gälla, om det på förhand har avtalats eller beslutats om denna dag, och i annat fall den frånvarodag som föregick återgången till arbetet. Som likställda med arbetade timmar betraktas härvid de timmar under vilka arbetstagaren enligt avtal utan frånvaron skulle ha varit i arbete.  

    4.  Sparande av semester 

    Arbetstagarens rätt till sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen (162/2005).  

    5.  Hur semester ges och antecknas i arbetsskiftsförteckningen 

    EXEMPEL

    Semesterns sista dag är en lördag. Då är den söndag som följer därpå en ledig
    dag.

    6.  Semester och lediga dagar 

    Om arbetstagaren har arbetat under fem arbetsdagar per vecka (måndag-fredag) får semestern inte antecknas att börja på en lördag utan lördagen och söndagen ska antecknas som V- och X-dagar. Den första semesterdagen är en måndag. 

    Om semestern börjar senast på en fredag har inga lediga dagars intjänats. 

    Om arbetstagarens sista semesterdag är en måndag, intjänar han eller hon två lediga dagar under den veckan. 

    Om arbetstagarens sista semesterdag är en tisdag, intjänar han eller hon en ledig dag för den veckan.

    Om den sista semesterdagen infaller på en onsdag eller någon annan dag senare under veckan intjänar arbetstagaren inga lediga dagar denna vecka.

    7.  Semesters inverkan på arbetstiden 

    EXEMPEL 1

    En sommarsemester på 6 dagar och en ordinarie arbetstid på 112,5 t/3 veckor. 

    Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 5 x 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 37,5 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5-37,5) = 75 timmar.  

    EXEMPEL 2

    En sommarsemester på 12 dagar och en ordinarie arbetstid på 112,5 t/3 veckor. 

    Perioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 10 x 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 75 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5-75) = 37,5 timmar.  

    EXEMPEL 3  (OAVBRUTEN SEMESTER UNDER FLERA PERIODER)

    En sommarsemester på 18 dagar som infaller under två perioder. Ordinarie arbetstid 112,5 tim./3 veckor.

    Den första treveckorsperioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden
    under denna period med 5 × 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 37,5 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5 – 37,5) = 75 timmar. 

    Den andra treveckorsperioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 10 × 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 75 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5–75) = 37,5 timmar.  

    EXEMPEL 4  (PÅSK)

    Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 45 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden långfredag och annan dag påsk, vars förkortande inverkan på arbetstiden under denna period är 2 x 7,5 timmar, dvs. sammanlagt 15 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5–60) är sammanlagt 52,5 timmar.  

    EXEMPEL 5  (KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG)

    Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 5 x 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 37,5 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden Kristi himmelsfärdsdag, vars förkortande inverkan på arbetstiden är 7,5 tim. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5-45) är sammanlagt 67,5 timmar. 

    EXEMPEL 6  (MIDSOMMAR) 

    Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,5 timmar, dvs. med sammanlagt 45 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden midsommarafton, vars förkortande inverkan på arbetstiden är 7,5 tim. Den resterande arbetstiden under perioden (112,5-52,5) är sammanlagt 60 timmar.

    8.  Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern

    9.  Förflyttning av semester 

    10.  Semesterlön 

    1.  Bestämning av beräkningssätt 

    Semesterlönens beräkningssätt bestäms enligt semesterlagen enligt den löneform som tillämpades på arbetstagaren då kvalifikationsåret tog slut (31.3). 

    Om arbetstagarens arbetstid och löneform (från timlön till månadslön eller tvärtom) har ändrats under semesterkvalifikationsåret, beräknas semesterlönen procentuellt enligt punkt 3.B. Då genomförs ingen utjämning av semesterlönen. Detta beräkningssätt tillämpas dock inte om arbetstagaren delvis varit permitterad.  

    2.  Betalning av semesterlön

    Semesterlönen betalas ut innan semestern börjar. 

    Alternativt kan semesterlönen betalas också på företagets normala lönedag om arbetstagaren inte begär att få semesterlönen innan semestern börjar.  

    3.  Beloppet av semesterlönen  

    A.  Arbetstagare med månadslön 

    Dagslönen för semestertiden till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att den månadslön som gäller när semestern inleds divideras med talet 25. Dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar. 

    En semesterlön som har beräknats utifrån grundmånadslönen jämnas ut följande lönedag.

    Till semesterlönen för en arbetstagare med månadslön läggs en viss andel av det sammanlagda beloppet av de kvälls- och nattillägg och tillståndshavarens företrädares tillägg samt söndagsersättningar som har betalats ut under kvalifikationsåret:

    EXEMPEL PÅ HUR SEMESTERLÖNEN BERÄKNAS

      Månadslönen är när semestern börjar 1810 € + kvalifikationsårets timbaserade
      tillägg 1200 € (11,5 %).

      När sommarsemestern om 24 dagar börjar betalas:
      Grundlön 1 810 €/25 x 24 = 1 737,60 €
      Tilläggens andel 11,5 % x 1 200 € = 138 €
      Semesterlönen 1 810 € + 24/30 x 138 € = 1 920,40 €

      När vintersemestern om 6 dagar börjar betalas:
      Grundlön 1 810 €/25 x 6 = 434,40 €
      Tilläggens andel 138 €
      Semesterlönen 434,40 € + 6/30 x 138 € = 462 €


    ·    tillägg för kvällsarbete·    tillägg för nattarbete9 %                                   11,5 %·    ersättning för söndagsarbete·    tillägg för företrädare för tillståndshavaren

    B.  Arbetstagare med timlön 

    Semesterlönens andel av semesterkvalifikationsårets (1.4 –31.3) inkomster är:

  • 9 % då anställningen fortgått under ett år vid kvalifikationsårets slut
  • 11,5 % då anställningen fortgått minst ett år vid kvalifikationsårets slut. 
  • Semesterlönen beräknas procentuellt på lönen för kvalifikationsåret som består av: 

    a.    lönen för den arbetade tiden (exklusive den förhöjda delen för övertids- och nödarbete) samt 

    b.    följande kalkylerade löneposter som beräknas för de frånvarotider som berättigar till semester:

  • för sjuktid den uteblivna lönen, dock för högst 75 arbetsdagar totalt den redan betalda lönen medräknad
  • för tid för medicinsk rehabilitering som en följd av yrkessjukdom eller olycksfall enligt läkares ordination för att återställa eller bevara arbetsförmågan, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar
  • för tid då arbetet förhindrats på grund av myndigheters order för att hindra spridning av sjukdom
  • för ledighet för graviditet, särskild graviditet eller föräldraledighet under den tid som närmare fastställs i semesterlagen samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl
  • för permittering i högst 30 arbetsdagar per permittering och
  • för tillfällig frånvaro och läkarundersökning enligt kollektivavtalet.
  • för den lön som betalats under tiden för uttagen årsledighet. 
  • För en arbetstagare som arbetar färre än 14 dagar, men minst 35 timmar i månaden, läggs den kalkylerade lönen till den lön som redan betalats för sjuk- eller rehabiliteringstiden för tillsammans högst 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret samt för permitteringstid högst 42 kalenderdagar åt gången.

    Den kalkylerade lönen bestäms utifrån den timlön som gäller när frånvaron börjar och det avtalade genomsnittliga antalet timmar per tre veckor eller om det saknas utifrån den förverkligade arbetstiden under de tre fulla treveckorsperioder som föregick frånvaron. Dessutom beaktas löneförhöjningar som har genomförts under frånvarotiden.

    EXEMPEL

    En deltidsanställd, vars timlön är 12 € och genomsnittliga minimiarbetstid 90
    timmar/3 veckor.

    Semesterrätt 2,5 dagar x 12 månader

    Under kvalifikationsåret har 19 000 € betalts i lön för arbete inklusive arbetstidstillägg
    Lön för sjukdomstid, 1 440 €, har betalts i 4 veckor och därtill har arbetstagaren varit sjukledig i 7 arbetsdagar utan lön.

    Lönen under kvalifikationsåret
    19000 €
    +1440 €
    + 504 € (kalkylerad lön för 7 oavlönade sjukfrånvarodagar)
    = 20944 €

    Semesterlönen är 20 944 € x 11,5 % = 2 408,56 €

    11.  Semesterersättning 

    a.    Semesterersättning när ett anställningsförhållande fortsätter 

    En arbetstagare som enligt sitt avtal under ett kvalifikationsår arbetar så få dagar eller en så kort tid att han eller hon därför inte intjänar fulla kvalifikationsmånader är berättigad till en semesterersättning som motsvarar semesterlönen. 

    Om arbetstagaren inte är berättigad till semester är han eller hon berättigad att få en semesterersättning senast före 30.9. 

    När en arbetstagare inleder sin militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst får han eller hon en semesterersättning som motsvarar de intjänade semesterdagarna.

    b.  Semesterersättning när anställningsförhållandet avslutas 

    Arbetstagaren är berättigad att när hans eller hennes anställningsförhållande upphör i stället för semesterlönen få semesterersättning. 

    Om arbetstagaren under de månader under vilka anställningsförhållandet började och slutade har arbetat sammanlagt minst 14 dagar eller 35 timmar och fått varken semester eller semesterersättning för den tiden, räknas dessa ihop till en full kvalifikationsmånad. 

    En arbetstagare som vid anställningsförhållandets slut inte har intjänat rätt till semester på grund av någondera intjäningsregeln får en semesterersättning på9 % av inkomsterna för den arbetade tiden (exklusive förhöjningsdelen för övertids- eller nödarbete). Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år är ersättningen 11,5 % från och med början av det aktuella kvalifikationsåret.  

    12.  Semesterbokföring 

    § 28  Semesterpremie 

    1.  Förutsättningar för utbetalning

    2.  Belopp 

    Semesterpremien är 50 % av semesterlön som har beräknats enligt kollektivavtalet. 

    Semesterpremien räknas på penninglönen för semestertiden, inklusive eventuella naturaförmåner som betalas i pengar, såsom kostförmånen. Andra naturaförmåner som betalas under semestern beaktas inte. 

    När arbetstagaren får en procentuell semesterlön är han eller hon berättigad till semesterpremie endast till den del av semesterlönen som motsvarar semesterdagarna.             

    EXEMPEL

    En arbetstagare som lyder under 35-timmars intjäningsregeln inledde sin
    anställning 5.4 föregående år. Under två månader har han arbetat färre än 35
    timmar. Arbetstagarens semesterrätt är då 10 x 2, dvs. 20 dagar. Den utbetalade
    lönen under kvalifikationsåret är 6 000 euro. Semesterlönen är 9 % av 6 000
    euro, dvs. 540 euro.

    Semesterpremien är
    50 % x 540 € x 20 (semesterdagar) / 24 (maximalt antal semesterdagar) = 225 €

    3.  Tidpunkt för utbetalning 

    Semesterpremien betalas på den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad semester. 

    Om det då semestern delas upp är svårt att dela upp semesterpremien kan semesterpremien betalas på en gång efter att huvuddelen av semestern har upphört. Om förutsättningarna för utbetalningen inte uppfylls till alla delar avdras det semesterpremiebelopp som utbetalats för mycket från arbetstagarens lönetillgodohavande. 

    Genom lokalt avtal enligt § 30 i kollektivavtalet kan man avtala om utbetalning av semesterpremien vid en annan tidpunkt eller om att semesterpremien ges i form av en motsvarande avlönad ledighet. 

    Om man inte avtalat om annat, ges ledighet istället för semesterpremie i form av hela lediga dagar (den förkortande inverkan på arbetstiden är 112,5 timmar/3 veckor i arbetstidsformen 7,5 timmar/dag). En kalendervecka kan omfatta högst5 lediga dagar istället för semesterpremie. Lediga dagar istället för semesterpremie likställs med arbetsdagar i intjänandet av X- och V-dagar.

    EXEMPEL

    Arbetstagarens semesterpremie är 720 euro och timlön 12 euro.
    Arbetstagaren och arbetsgivaren har enligt § 30 i kollektivavtalet kommit
    överens om att hela EXEMPELbytts mot en ledighet. Arbetstagaren får
    60 timmar avlönad ledighet.

    7.   Resor

    § 29  Resekostnader 

    1.  Resekostnader 

    2.  Företagets resereglemente 

    8.    Avtal på de enskilda arbetsplatserna

      § 30  Lokala avtal

    9.   Särskilda bestämmelser 

     § 31  Uppbörd av medlemsavgifter

    § 32  Arbetsplatsmöten

    § 33 a  Förebyggande av våld 

    1.   Bedömning 

    2.   Avvärjning och eftervård

    § 33 b  Främjande av välbefinnande i arbetet

    § 33 c  Indrivning av kassabrist

    Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs enligt skadeståndslagen.   

    § 33 d  Den som håller i introduktionen i arbetets ställning

    När en arbetstagare tilldelas uppgifter i samband med introduktion i arbetet
    av en annan arbetstagare ska arbetsgivaren se till att den som håller i
    introduktionen får tillräckligt med tid för att fullfölja introduktionsuppgifterna på
    ett korrekt sätt.

    § 34  Besök på arbetsplatsen

    En anställd vid Servicefacket PAM rf kan, efter överenskommelse med företagets ledning, tillsammans med en representant för arbetsgivaren och med den förtroendeman som representerar arbetstagaren besöka arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal och bekanta sig med förhållandena där. 

    Om eventuella meningsskiljaktigheter som uppstått på arbetsplatsen kan under arbetsplatsbesöket endast förhandla om det vederbörande arbetsgivarförbundets representant deltar i förhandlingen.

    § 35  Grupplivförsäkring

    Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för sina arbetstagare enligt ett avtal mellan centralorganisationerna.

    § 36  Arbetsplatsmåltid

    § 37  Arbetsdräkt

    10.    Bestämmelser om procentavlönade vaktmästare, ordningsvakter och portierer

    På vaktmästare, ordningsvakter och portierer tillämpas kollektivavtalsbestämmelserna med nedan nämnda undantag. 

    För arbetstagare som får endast betjäningsavgifter utgörs lönen av de betjäningsavgifter kunderna betalar. Arbetsgivaren betalar dock lön för sjuktid, semesterlön och semesterpremie, ersättning för årsledighet och ersättning för tillfällig frånvaro nämnd i § 23 och 24 i kollektivavtalet.   

    § 38 Vaktmästare och ordningsvakter 

    1.   Betjäningsavgift 

    1. Frivilliga betjäningsavgifter eller s.k. dricks 

    Med frivillig betjäningsavgift avses betjäningsavgift som kunden betalar till arbetstagaren och vars betalning grundar sig på frivillighet. Det sedvanliga är att betjäningsavgiften ges kontant. Om denna betjäningsavgift betalas med kort eller via faktura ska arbetsgivaren förmedla den betjäningsavgift som kunden betalat oavkortad till arbetstagaren. 

    Arbetsgivaren är skyldig att betala från betjäningsavgiftens belopp betala arbetsgivarens lagstadgade sidoavgifter. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer sinsemellan överens om betalningssättet för de sidoavgifter som arbetstagaren ska betala. 

    Inkomsten som ligger till grund för sidoavgifterna kan beräknas på grund av det meddelande som arbetstagaren gör månatligen till arbetsgivaren. Också det belopp kan anses som tillförlitligt som arbetstagaren meddelar till skattemyndigheterna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens beslut som vunnit laga kraft. Inkomsten kan inte uppskattas som mindre, utom då det framgått tydliga förändringar i antalet kunder.

    2. På förhand prissatta betjäningsavgifter 

    Med på förhand prissatta betjäningsavgifter avses betjäningsavgift för garderobstjänst som uppbärs av kunder och vars belopp har prissatts på förhand. Betjäningsavgiften ska meddelas kunden på synlig plats i tamburen. 

    Parterna rekommenderar att man på arbetsplatsen kommer överens om betjäningsavgiftens belopp. Som huvudregel uppbärs betjäningsavgiften på förhand om arbetsplatsen karaktär det tillåter. 

    Arbetsgivaren och vaktmästaren konstaterar årligen om det eventuellt finns behov av att justera betjäningsavgiften. 

    Redovisning för på förhand prissatta betjäningsavgifter görs till arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren som lön för betjäningsavgifter de redovisade betjäningsavgifternas belopp utan omsättningsskatt efter förskottsinne-hållning och övriga belopp som innehålls från arbetstagarens lön. 

    Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens lagstadgade pensions-, socialskydds- mm. avgifter som beräknas från lönebeloppet för betjäningsavgifterna. 

    Arbetsgivaren och vaktmästaren kommer sinsemellan överens om betjäningsavgiften som uppbärs vid beställda tillställningar. Arbetsgivaren ska skilt meddela vaktmästaren om tillställningens praktiska arrangemang. Med beställd tillställning avses reservering som gjorts på förhand i vars sammanhang man kommit överens om att beställaren betalar betjäningsavgiften för sina gäster.  

    3. Vaktmästare med fast lön 

    Om garderobsavgiften betalas till arbetsgivaren betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön. 

    Om det är fråga om en s.k. fri garderob betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.  

    4. Tamburhyra 

    Av vaktmästaren uppbärs inte tamburhyra eller annan motsvarande hyra eller ersättning.

    2.   Telefon 

    Om vaktmästaren har en för kunderna avsedd avgiftsbelagd telefon till sitt förfogande har han rätt att ta betalt av kunden för de samtal han ringt för kundernas del.  

    3.  Ordningsmannakort 

    Om arbetsgivaren och vaktmästaren kommer överens om att skaffa ett ordningsmannakort betalar arbetsgivaren kostnaderna för kortet. 

    Om en vaktmästare, vars lön består av betjäningsavgifter vid sidan om sitt arbete sköter hotellportiers uppgifter, betalar arbetsgivaren för denna uppgift per timme då restaurangen är öppen 20 % av portierens timlön och när restaurangen är stängd minst timlönen för en portier eller motsvarande andel av betjäningsavgifterna från hotellsidan. Eventuella tidigare avtalade större löneförmåner minskas dock inte. 

    Om andelen betjäningsavgifter från hotellsidan inte motsvarar portierens fasta lön, betalar arbetsgivaren i garantilön skillnaden mellan influtna betjäningsavgifter och den fasta lönen. Granskning företas i perioder på två månader.  

    § 39  Portierer

    Man kan även komma överens om att portierens lön utgörs av de betjäningsavgifter som inflyter på hotellsidan, garderobsintäkter eller av fast ersättning per månad eller en kombination av dessa, varvid arbetsgivaren garanterar portieren en lön som motsvarar tabellönen för portier med månadslön. Granskning företas i perioder på två månader.

    § 40  Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare 

    1.   Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel 

    Om en procentavlönad arbetstagare får en fast lön som är mindre än tabellönen, höjs denna lön med lika många procent som motsvarande tabellön höjs vid samma tidpunkt.  

    2.   Lön för sjuktid 

    Till procentavlönad vaktmästare betalas för den sjuktid han är berättigad att få lön daglönen för arbetsdagar antecknade i arbetsskiftsförteckningen och då förteckning inte finns på basis av ett genomsnitt. 

    Daglönen fås så att inkomsterna för de två månader som föregår sjuktiden divideras med antalet arbetsdagar. 

    Lönen kan räknas ut på basis av det vaktmästaren uppger som inkomst. 

    Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna. De betjäningsavgifter vaktmästaren uppgett i sin skattedeklaration eller skattenämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter. 

     3.   Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter 

    Om arbetstagarens inkomst består dels av den månadslön arbetsgivaren betalar och dels av betjäningsavgifter, räknas daglönen för sjuktid ut så att månadslönen divideras med 21 och betjäningsavgifterna i enlighet med föregående punkt. 

    Om lönen dels består av timlön och dels av betjäningsavgifter, beräknas daglönen enligt följande schema:   

    Timlön + betjäningsavgifter / faktiska arbetsdagar      = Genomsnittlig dagslön

    4.   Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro 

    Enligt § 23 och 24 i kollektivavtalet bestäms ersättningen för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro i enlighet med uträkningsgrunderna för lönen för sjuktid.  

    5.   Ersättning för årsledighet 

    Ersättningen för en årsledighetsdag bestäms enligt timlönen för en procentavlönad förtroendeman (lönebilagan).  

    6.   Semesterlön 

    11.  Huvudförtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, förhandlingsordning och arbetsfred

    § 41  Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig

     1.  Ersättning och befrielse från arbetet 

    Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig arrangeras regelbunden befrielse från arbetet samt betalas ersättning för uppdrag som utförs utanför arbetstiden enligt följande: 

    Om förmännen har valt en egen förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig, får denna befrielsetid och ersättning enligt antalet förmän som han företräder.

    2.  Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 

    Ersättningen till procentavlönade huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige för inkomstbortfall enligt förtroendemannaavtalet och dess tillämpningsprotokoll är timlönerna i lönebilagan.  

    3.  Uträkning av antalet arbetstagare 

    När antalet arbetstagare räknas ut räknas arbetstagarna oberoende av om de är organiserade eller inte så som avtalats i förtroendemannaavtalet och avtalet om arbetarskyddssamarbete.  

    § 42  Förhandlingsordning

    Om meningsskiljaktigheterna i anknytning till kollektivavtalet ska enligt förtroendemannaavtalet först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. 

    Om enighet inte nås, rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktigheten ska utarbetas i två exemplar. 

    De lokala parterna ska föra ärendet dvs. meningsskiljaktigheten över till förbunden för avgörande. 

    Lokala förhandlingar ska inledas senast inom en vecka fr.o.m. att ärendet har anhängiggjorts och förbundsförhandlingar senast inom två veckor. 

    Om enighet inte nås vid förbundsförhandlingar kan ärendet överlämnas till arbetsdomstolen för avgörande.  

    § 43  Arbetsfred och avtalsbrott

    Alla stridsåtgärder mot kollektivavtalet är förbjudna.

    12.  Meddelande om avtalet och avtalets giltighet 

    Meddelande om avtalet 

    Kollektivavtalet ska hållas tillgängligt för arbetstagarna på arbetsplatsens anslagstavla eller annan motsvarande plats.

    Avtalets giltighet 

    BILAGOR

    Protokoll över återinförd våningsstädning

    § 1
    Protokoll över förhandlingar där representanter för Turismoch Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf var närvarande.

    § 2
    Om våningsstädarnas uppgifter igen ska bli en uppgift vilken hotellrörelsen själv utför, borde man följa sådana principer enligt vilka man i första hand erbjuder de personer arbete vilka varaktigt utfört dessa arbetsuppgifter. Man anser alltså att anställningen för sådana personer som så här övergått till ett annat företags tjänst fortsatt utan avbrott i fråga om förmåner som är bundna till anställningens längd och övriga förmåner.

    § 3
    Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för arbetstagare inom hotell-, restaurang- och fritidstjänster.

    Helsingfors den 5 januari 2012

    Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
    Servicefacket PAM rf

    Protokoll över service-, trafik- och distributionsstationer

    § 1   Tillämpningsområde 

    1.    Detta protokoll tillämpas på sådana service-, trafik- och distributionsstationer (i fortsättningen servicestation) som är medlemmar i Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och där man idkar inkvarterings- eller restaurangverksamhet. 

    2.    Bestämmelserna i kollektivavtalet tillämpas på arbetstagaren med undantag för vad som anförs nedan.  

    § 2   Hur lönen fastställs 

    3.    Arbetstagarens lönegrupp bestäms på basis av hurudant arbete han i huvudsak utför under sin arbetstid. Ifall arbetstagaren regelbundet under mindre än hälften av sin arbetstid utför arbete som är mera krävande än lönegruppen fordrar, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om en proportionellt högre lönedel.

    4.    Arbetstagare på servicestation
    Med arbetstagare på servicestation avses en arbetstagare som i huvudsak utför andra uppgifter än de uppgifter på servicestation som separat nämns i detta protokoll med undantag för egentliga service- och installationsarbeten av fordon.

    5.    Expedit på servicestation
    Med expedit på servicestation avses en arbetstagare vars arbetsuppgifter i huvudsak består av uppgifter i den dagligvaruaffär som finns i anslutning till servicestationen.

    6.    Kaféarbetstagare på service- och trafikstation
    Med kaféarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare vars uppgifter i huvudsak hänför sig till arbetsuppgifterna i ett kafé på servicestationen. Kaféarbetstagaren hör till lönegrupp 2. För de arbetstimmar arbetstagaren arbetar i restaurang som serverar alkoholdrycker som innehåller över 5,5 volymprocent etylalkohol i anslutning till service- och trafikstationen betalas lön för restaurangarbetstagare.

    7.    Restaurangarbetstagare på servicestation
    Med restaurangarbetare på servicestation avses en arbetstagare som i huvudsak arbetar på en restaurang på servicestation som serverar alkoholdrycker som innehåller över 5,5 volymprocent etylalkohol. Restaurangarbetstagaren hör till lönegrupp 4. Om servicestationen har utskänkning av alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent, hör arbetstagaren till lönegrupp 2. 

    § 3  Rast 

    8.   Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, ska det vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs. 

    § 4  Individuell lön 

    9.   Den individuella lönen till en arbetstagare som var anställd 1.5.2003 sjunker inte på grund av den reform som trädde i kraft 1.5.2003. 

    § 5  Avtalens allmänna bindande verkan 

    10.   Parterna förbinder sig att återgå till de kollektivavtalsbestämmelser som var i kraft före 1.5.2003 ifall reformen leder till att den allmänt bindande verkan för kollektivavtalsbestämmelserna gällande service-, trafik- och distributionsstationer går förlorad.

    § 6  Ikraftträdande 

    11.   Detta protokoll träder i kraft från och med 1.5.2003.  

    § 7  Förlängning av avtalet 

    12. Detta protokoll har förlängts av förbunden 15.3.2018.

    Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf
    Servicefacket PAM rf

    Protokoll över arbetsvillkoren för kontorsanställda

    Protokoll för oförutsebara och exceptionella situationer

    § 1 
    Som en oförutsebar och exceptionell situation betraktas en situation där ett myndighetsbeslut eller en myndighetsrekommendation förhindrar eller avsevärt försvårar möjligheterna för företag som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde att bedriva affärsverksamhet. 

    Om en sådan situation inträffar kan arbetsgivaren iaktta en anmälningstid för permittering på minst fem dagar. 

    Denna bestämmelse kan tillämpas om permitteringar är nödvändiga. 

    § 2 
    I sådana situationer är en eventuell förhandlingstid för omställningsförhandlingar enligt samarbetslagen fem dagar, om inget annat avtalas lokalt i omställningsförhandlingarna. Den förhandlingstid som avses i lagen börjar löpa efter att en förhandlingsframställning gjorts. 

    § 3
    Innan detta protokoll träder i kraft ska förbunden tillsammans konstatera förhållanden enligt 1 §.

    Protokoll för förnyande av kollektivavtalen för turism-, restaurang- och fritidstjänster 

    Datum
    07.6.2023 

    Plats 
    Servicefacket PAMs kontor 

    Närvarande
    Representanter från Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf.  

    § 1 

    Kollektivavtalsparterna har avtalat om att kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster för arbetstagare och tillhörande protokoll ska förnyas under perioden 1.4.2023–31.3.2025. 

    § 2 

    Avtalsperioden omfattar två tidpunkter för löneförhöjningar. 

    Den första löneuppgörelsen träder i kraft den 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. 

    Från och med 1.6.2023 eller från början av den löneperiod som inleds närmast därefter höjs de individuella lönerna med 96 euro (0,60 euro per timme). I samma sammanhang kommer förhöjda tabellöner för arbetstagarna att träda i kraft separat (bilaga 1). Övriga tabeller i kollektivavtalet kommer att höjas med 4,3 %. 

    Löneförhöjningen för det andra året av avtalsperioden träder i kraft den 1.9.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter och den genomförs som en allmän höjning på 1,7 %. 

    Det kommer inte att bli någon ökning av arbetstidstilläggen enligt någon av lösningarna. 

    § 3 

    Parterna har kommit överens om följande ändringar av texten i kollektivavtalet enligt bilaga 2 och dessa träder i kraft 1.4.2023.

    § 4  

    Ändringen gällande familjeledigheten träder i kraft den 1 januari 2024 (bilaga 3). 

    Ett särskilt protokoll över tolkningen av kollektivavtalet har utarbetats om bestämmelsens ikraftträdande (bilaga 4). 

    § 5 

    För förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige höjs de ersättningar som betalas för arbetsuppgifter utanför arbetstid med 6,1 procent fr.o.m. och med den 1 juni 2023. 

    § 6 

    Parterna bildar arbetsgrupper enligt bilaga 5.       

    Helsingfors 07.06.2023  

    Turism- och restaurangförbundet MARA rf
    Servicefacket PAM rf
     

    Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagares löner

     Månads- och timlöner 1.6.2023

    Arbetstagarnas tabellöner från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter.

    Arbetstagarna

    Kontorsanställda

    Expedit på servicestation

    Med expedit på servicestation avses en anställd vars arbetsuppgifter huvudsakligen hänför sig till arbetsuppgifterna i en dagligvaruhandel som verkar i samband med en service-, distributions- eller trafikstation.

    Arbetstagare på servicestation

    Med servicestationsarbetare avses annan arbetstagare än de som arbetar i kaféet på service-, distributions- eller trafikstation eller i butik som verkar i samband med stationen.

    Kvälls och nattillägg

    Kvällsarbetstillägg (kl. 18.00–24.00)     1,33 euro/timme
    Nattarbetstillägg (kl. 24.00–06.00)        2,25 euro/timme

    Tillägg för dagligvaruhandel

    vardagar kl. 18–24
    1,86 euro/timme

    söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen kl. 18–24
    3,72 euro/timme

    vardagar och helgdagar kl. 00–06
    3,72 euro/timme

    Hovmästarens tabellön som ligger som grund för tillståndshavarens företrädares tillägg 1.6.2023

    Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetarskyddsuppdrag.

    Ersättning för årsledighet för enprocentavlönad arbetstagare 1.6.2023             16,30

    Månads- och timlöner 1.9.2024

    Arbetstagarnas tabellöner från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.9.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter.

    Arbetstagarna

    Kontorsanställda

    Expedit på servicestation

    Arbetstagare på servicestation

    Hovmästarens tabellön som ligger som grund för tillståndshavarens företrädares tillägg 1.9.2024

    Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetarskyddsuppdrag.

    Ersättning för årsledighet för en procentavlönad arbetstagare 1.9.2024            16,58

    Arbetsavtal

    Avtal om ibruktagande av en arbetstidsbank 

    Avtal om arbetstidsbank 

    Mall för promemoria om en meningsskiljakstighet

    ← Tillbaka till innehållsförteckningen

    Sök