VägandeSkäl strejker

Med en politisk strejk vill man påverka en samhällelig fråga, inte anställningsvillkoren. En politisk strejk är laglig och strejkrätten är tryggad i grundlagen och genom internationella konventioner. Till skillnad från så kallade vanliga strejker i samband med kollektivavtalsförhandlingar finns det inte någon tidsfrist för att anmäla politiska strejker vare sig i lagen eller i de kollektivavtal PAM avtalat om. 

Vi är inte emot arbetsgivarna eller regeringen. Genom de här strejkerna motsätter sig arbetstagarna de beslut som regeringen Orpo-Purra har fattat och som på ett oskäligt sätt försämrar anställningstryggheten, kraftigt försvagar den sociala tryggheten och begränsar strejkrätten.  

Politiska strejker innebär att arbetstagarna tillfälligt lämnar sina arbetsplatser, vilket leder till avbrott i företagens verksamhet. Sådana avbrott hör också till politiska stridsåtgärder. Rätten till politiska stridsåtgärder tryggas i Finlands grundlag och internationella fördrag.

Med politiska strejker kräver vi att regeringen avstår från åtgärderna som riktas mot arbetstagare. Regeringen Orpo-Purra har beslutat betala notan för sin ekonomiska politik och belöna sina uppbackare genom att försämra arbetstagarnas ställning.

Regeringen Orpo-Purra har redan inlett beredningen av många lagförslag som försämrar anställningsvillkoren, försvagar den sociala tryggheten och begränsar strejkrätten. Regeringen strävar efter att en stor del av försämringarna och nedskärningarna ska träda i kraft redan inom ett år. Till exempel vill regeringen att en del av nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa ska träda i kraft redan i början av år 2024.

Läs mera om regeringens planer

Vi är tvungna att göra så här eftersom regeringen Orpo-Purra inte lyssnat när arbetstagarna uttryckt sin oro. De trepartsarbetsgrupper som regeringen har tillsatt sammanträder i praktiken bara för syns skull, för regeringen har redan slagit fast slutresultaten i förväg. På samma sätt har ingen annan regering agerat på årtionden.

PAM:s styrelse beslutar om tidpunkten samt i vilka företag och verksamhetsställen det är strejk och vilket arbete strejken gäller. Du får information om strejken av förtroendemannen på din arbetsplats och PAM:s regionkontor. Strejkobjekten offentliggörs även på PAM:s webbplats före strejken börjar. 

Strejkobjekten

Ja, det får du. För att få strejkbidrag måste du dock vara medlem i ett facket när strejken inleds.

Läs mera om strejkbidrag

Nej, det behöver du inte. Arbetstagare har en laglig rätt att delta i en politisk strejk. PAM meddelar arbetsgivaren om strejken. Arbetstagare behöver inte meddela om strejken till arbetsgivaren på förhand. Arbetsgivaren får inte heller fråga om du tänker delta i strejken eller om du är medlem i facket.

Nej. Strejkrätten är en mänsklig rättighet. Meddela genast förtroendemannen eller PAM:s regionkontor om arbetsgivaren utövar påtryckningar på dig eller en arbetskompis. 

Strejker är kollektiva åtgärder som fackförbund beslutar om. Som enskild arbetstagare på en arbetsplats kan du inte besluta att gå i strejk.

PAM-medlemmar kan dock undantagsvis delta i stordemonstrationen den 1 februari 2024 utan rädsla för problem på arbetsplatsen även om arbetsplatsen inte är ett strejkobjekt. PAM har meddelat arbetsgivarna att arbetsfred inte kan garanteras i PAM:s avtalsbranscher den dagen.

Du ansöker om strejkbidrag genom att fylla i en blankett på webben.  

Du kan söka strejkbidrag om du haft ett minst 4 timmars arbetsskift på ett strejkbelagt verksamhetsställe på strejkdagen. Utbetalning av strejkbidrag förutsätter att du är betalande medlem i PAM eller nåt annat FFC-anslutet fackförbund (OBS! YTK är inte ett fackförbund) och medlemskapet börjat senast på strejkdagen. 

Du kan söka strejkbidrag tidigast den första strekdagen.

 
Läs mera om strejkbidrag

Du behöver inte på förhand meddela att du deltar i strejken. Efter strejken kan du söka om strejkbidrag, vilket är bekräftelse på att du deltagit i strejken. 

Läs mera om strejkbidrag

Du lämnar arbetsskiftet då strejken börjar. 

Utför de avslutande arbetena, såsom stängning, innan strejken börjar genom att sakligt till exempel se till att dörrarna låses, precis som annars då du avslutar ditt arbete. Innan strejken börjar är det bra att på arbetsplatsen komma överens om hur de avslutande arbetena görs, så att det går smidigt att avlägsna sig från arbetsplatsen. Vid behov kan du till exempel lämna in nycklarna mot kvitto eller liknande bevis. 

Man lämnar sitt arbetsskift då strejken börjar. Man återgår inte till arbetet mitt i skiftet, om strejken tar slut under arbetsskiftet.

1. Exempel: Arbetsskiftet börjar kl. 04 och strejken kl. 06.
Man går normalt till arbetet kl. 04 och arbetet avslutas kl. 06 då strejken börjar.

2. Exempel: Arbetsskift kl. 22–06. Strejken avslutas kl. 23.59.
Man återgår inte till arbetet vid midnatt mitt under ett arbetsskift, utan man återgår till arbetet först när nästa arbetsskift börjar.

Ja. Som uthyrd arbetstagare behöver och ska du inte utföra strejkbelagt arbete. 

Som uthyrd arbetstagare kan du gå i strejk:      

• om du arbetar vid ett objekt som omfattas av strejken eller     
• om du via personaluthyrningsföretaget kallas på arbete under strejkdagen till strejkobjekt.  

Även om du kallas på arbete kan du vägra. Du kan ansöka om strejkbidrag om du hade haft åtminstone ett 4 timmars arbetsskift under tiden arbetet är nedlagt och om du av den orsaken drabbas av inkomstbortfall.   

Läs mera om strejkbidrag

Arbetsgivaren kan inte förplikta dig att arbeta vid ett verksamhetsställe där det är strejk. Strejken gäller det arbete som utförs vid strejkobjektet.
 
Om du i ditt arbetsavtal har kommit överens om att du ska cirkulera på flera arbetsplatser och inte har någon fast arbetsplats ska du bara utföra ditt normala arbete. En ändring får inte göras utanför dina vanliga platser. Arbetsgivaren kan inte i strejksituationer åberopa att du enligt arbetsavtalet är skyldig att utföra arbete också på andra verksamhetsställen inom företaget.
 
Om du är inhoppare kan du ta emot gig för andra arbetsuppgifter än de som är satta i strejk. Vid strejk ska man vägra ta emot arbete vid strejkobjekt.
 
Om du blir utsatt för repressalier av arbetsgivarens ska du genast kontakta den egna förtroendemannen eller PAMs regionkontor.

Gå inte till jobbet. Strejken gäller också deltidsanställda. Arbetet vid de angivna verksamhetsställena är strejkbelagt och ska inte utföras.   

Du kan ansöka om strejkbidrag om   

• du är betalande medlem i PAM eller ett annat fackförbund 
• det uppstår inkomstbortfall för dig och arbetsskiftets längd hade varit minst 4 timmar.   

 
Läs mera om strejkbidrag

Om du gör obligatorisk praktik vid ett strejkobjekt ska du kolla med förtroendemannen hur du ska göra ifall deltagande i strejken kunde förlänga studierna. I regel ska ingen utföra strejkbelagt arbete.

Du behöver inte och skall inte utföra arbete som hör till en arbetstagare som är i strejk. PAM:s styrelse fastställer de arbetsplatser och verksamhetsställen där strejken ordnas. Du kan alltså vägra.  

Om du jobbar inom en av PAM:s avtalsbranscher, till exempel som fastighetsskötare, städare eller i personalrestaurangen, och ett annat fackförbund utlyst strejk på din arbetsplats, så omfattas du inte av strejken.

Om du däremot till exempel jobbar som barnskötare och JHL ordnar strejk på din arbetsplats, så blir du i strejk med de andra arbetstagarna och söker strejkbidrag från det fackförbund som utlyst strejken, i detta fall JHL. Mera information på hemsidan eller via telefontjänster för det fackförbund som utlyst strejken.

PAM har i strejkvarslet meddelat att strejkerna förverkligas på ett sådant sätt att förhandsröstningsställen i kommersiella utrymmen kan fungera normalt då det är strejk. Vad innebär det?

• Strejkgränsen i handelsbranschen går vid kassorna. Även om hela butiken är stängd så är det möjligt att förhandsrösta eftersom röstningsstället inte finns innanför kassalinjen utan i fastighetens allmänna utrymmen.

• Valförrättarna vid förhandsomröstningsstället är personer som kommunen förordnat och utbildat. Kommunen betalar valförrättarnas arvoden. Anställda som omfattas av handelns kollektivavtal arbetar inte med förhandsröstningen och därmed orsakar inte strejken frånvaro bland valförrättarna.

• Strejken hindrar inte att allmänna utrymmen och förhandsröstningsställen hålls öppna, eftersom butikslokalerna kan stängas med portar eller andra hinder under strejken, även om fastighetens allmänna utrymmen hålls öppna.

• Ifall att det i normalläge krävs till exempel en väktare eller arbetstagare inom fastighetsskötsel för att öppna eller stänga de allmänna utrymmena så omfattas det arbetet inte av strejken och är tillåtet under strejken för att möjliggöra förhandsröstning. Ifall det för att trygga den allmänna ordningen i utrymmet även i normalläge finns bevakningstjänster så omfattas dessa funktioner inte av strejken. Ifall en arbetstagare inom handeln sköter om postens funktioner på verksamhetsstället och Postis serviceställe har till uppgift att transportera förhandsröstningskuvert så omfattas inte heller dylikt arbete av strejken.

• Servicefacket PAM rf och de anställda som är medlemmar i PAM har inte ansvar för att öppna, stänga eller trygga den allmänna ordningen i kommersiella fastigheter, utan det är fastighetsägarna och företagen i fastigheten som i alla lägen har ansvaret för att de allmänna utrymmena kan användas.

Ifall det i andra än tidigare nämnda situationer förekommer oförutsedda situationer som kan försätta i fara förverkligandet av förhandsröstningen, så kan frågor sändas per e-post till lakko@pam.fi eller jarjesto@pam.fi.

Om det rör sig om en utbildning som sker utanför arbetsplatsen kan du delta i den.  

Om du insjuknar före strejken börjar ska lön för sjukdomstiden utbetalas normalt till dig under sjukdomstiden, också under strejken. Lämna genast in läkarintygen till arbetsgivaren och information om att du tillfrisknat.  

Om du insjuknar medan du är i strejk, behöver man enligt rättspraxis inte betala ut lön för sjukdomstiden för strejkdagen. Du har dock rätt till sjukförsäkringens dagpenning.  

Arbetsgivaren får inte försätta en arbetstagare i ojämlik ställning på grund av facklig verksamhet. Arbetstagaren har alltså rätt att använda arbetshälsovårdens tjänster på strejkdagen. Även andra personalförmåner så som kultur- och motionsförmåner får användas.

En strejkvakt representerar de strejkande arbetstagarna och PAM utanför en arbetsplats som omfattas av strejk. Om du är medlem i PAM kan du bli strejkvakt. Det är rent utsagt önskvärt.  

En strejkvakt upprätthåller ordningen framför den arbetsplats där det är strejk, delar ut information om strejken och dess orsaker till dem som kommer till arbetsplatsen och till kunderna, följer med arbetsgivarens eventuella åtgärder och informerar strejkkommittén om den allmänna stämningen och om eventuella arbetstagare som inte deltar i strejken. Strejkvakterna har inte rätt att hindra någon från att komma in på arbetsplatsen eller att olovligen samlas inne på arbetsplatsen.   

Du kan också fungera som strejkvakt utanför ett sådant verksamhetsställe där du inte själv arbetar. Du kan anmäla dig som strejkvakt via e-post till ditt regionkontor. Vaktskiften organiseras på förhand och längden på arbetsplatsskiften fastställs med hänsyn till arbetstiderna och förhållandena på arbetsplatsen. Strejkvakterna har alltid med sig PAM:s identifiering.  

Lön betalas inte ut för de dagar du är i strejk och inte heller t.ex. lunchförmån. PAM betalar strejkbidrag till fackmedlemmar som deltar i strejken.

Läs mera om strejkbidrag

I princip är anställda skyldiga att på alla vettiga sätt försöka ta sig till sin arbetsplats. Finns ingen ersättande kollektivtrafik eller har du inte en egen bil, ingen du kan samåka med eller kan till exempel inte cykla till arbetet på grund av avståndet kan en strejk anses vara en legitim orsak till att vara frånvarande från arbetet. Då kan frånvaron inte anses vara ogrundad och därför kan den inte leda till en varning eller någon annan påföljd. Arbetsgivaren har dock inte skyldighet att betala lön för frånvaron.

Berätta om situationen för arbetsgivaren helst på förhand och försök komma överens om arrangemang.

Nej. Strejkrätten är en grundlagsenlig rättighet. Var och en har rätt att delta i en strejk. Strafflagen förbjuder diskriminering i arbetet, dvs. arbetsgivaren får inte försätta arbetstagarna i en ojämlik position på grund av att de deltar i en strejk.  

Arbetsgivaren har således inte rätt att häva eller säga upp anställningsförhållandet eller avsluta ett tidsbundet arbetsförhållande under prövotiden på grund av att arbetstagaren har deltagit i en strejk.  Arbetsgivaren får inte heller diskriminera en arbetstagare som deltar i en strejk till exempel vid fastställandet av arbetstimmar, arbetstider, löneförhöjningar m.m. (Strafflagen 47 kap, 3 §).  

Om din arbetsgivare hotar dig ska du kontakta din egen förtroendeman eller PAM:s regionkontor. PAM tar varje hot som kommit till dess kännedom på allvar och reder ut det.  

Inledandet av en strejk avbryter inte en redan påbörjad semester. Arbetsgivaren måste betala semesterlön och semesterpenning normalt före semestern börjar. 

Om din strejk slutar under en strejk ska du kontakta förtroendemannen på arbetsplatsen. Förutsättningen för utbetalning av semesterpremie är att man återgår till jobb efter semestern. Avtala med hjälp av förtroendemannen om eventuella arrangemang. 

Om strejken inleds före den avtalade semestern är arbetstagaren i strejk och semestern flyttas fram. Om strejken och den på förhand meddelade semestern börjar samma dag, är arbetstagaren på semester, eftersom semestern börjar klockan 00.00 och strejken först därefter (dvs. då arbetsskiftet skulle börja).  

Om arbetslösheten har börjat före strejken, inverkar strejken inte på utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning. Strejken inverkar inte heller på utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning i en permitteringssituation, om permitteringsmeddelandet har getts före strejkvarningen och permitteringen börjar innan strejken inleds.