Skip to content
Framsida » PAM-utlåtande: Slopandet av avdragsrätten för medlemsavgifter försvårar ytterligare situationen för dem med svagast ställning i arbetslivet
Pressmeddelanden

19.08.2025 13:20

PAM-utlåtande: Slopandet av avdragsrätten för medlemsavgifter försvårar ytterligare situationen för dem med svagast ställning i arbetslivet

Servicefacket PAM motsätter sig regeringens förslag att avskaffa avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Om det genomförs, skulle det sannolikt minska organisationsgraden, försvaga läget särskilt för de med svagast ställning på arbetsmarknaden och undergräva den finländska modellen med förhandlingar.

Regeringen konstaterar i sitt förslag att slopandet av avdragsrätten kan minska viljan att vara fackligt ansluten. PAM hänvisar i sitt utlåtande till erfarenheterna från Sverige, där avdragsrätten slopades år 2007. Där minskade särskilt organiseringen bland unga under 30 år och personer med invandrarbakgrund. Organisationsgraden sjönk också inom lågavlönade servicebranscher där deltidsarbete är vanligt.

— En bidragande orsak kan vara en knapp utkomst, vilket gör att man att inte ansluter sig. Det innebär att unga, invandrare och personer inom låglönebranscher i framtiden allt oftare skulle stå utan det stöd som fackförbunden erbjuder, säger PAM-ordförande Annika Rönni-Sällinen.

PAM övervakar efterlevnaden av de kollektivavtal som förbundet har förhandlat fram och ger sina medlemmar rådgivning i frågor som gäller kollektivavtal samt arbets- och social lagstiftning. I fjol besvarade PAM över 54 000 medlemskontakter om frågor som rörde anställningar och arbetslivet. Därtill ger förtroendemän råd på arbetsplatserna. Arbetsgivarorganisationerna ser i sin tur till att deras medlemsföretag följer kollektivavtalen.

Vissa blir utan stöd

Kollektivavtalen innehåller också en överenskommen förhandlingsordning för att lösa tvister på arbetsplatsen. Om man inte når en lösning på arbetsplatsen, går ärendet vidare till facket, som förhandlar med arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen. PAM hanterar nästan 1 000 sådana ärenden årligen. De flesta löses genom förhandling och överenskommelse – varje år går färre än 100 fall vidare till domstol.

— Det är uppenbart att tillsynsmyndigheterna – såsom regionförvaltningsverket och polisen – inte heller skulle klara av att hantera dessa ärenden effektivt, om många nu lämnar fackförbunden. Då blir personer med svag ställning i arbetslivet utan det stöd de behöver, påpekar Rönni-Sällinen.

Allmängiltigheten skulle hotas

Facklig utarmning skulle också hota kollektivavtalens allmänt bindande verkan. Ett kollektivavtal kan konstateras vara allmänt bindande när cirka 50 procent av alla anställda inom avtalsområdet arbetar för arbetsgivare som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation, det vill säga är bundna av avtalet genom så kallad normalt bindande verkan.

— Det är viktigt att komma ihåg att om kollektivavtalens allmängiltighet skotas, skulle företagen inte längre ha likvärdiga konkurrensvillkor och arbetstagare inte längre det skydd de har idag, påpekar Rönni-Sällinen.

I strid med EU-direktiv

EU:s direktiv om minimilöner förutsätter att medlemsstaterna främjar kollektivavtalsförhandlingar och strävar efter att öka kollektivavtalstäckningsgraden. Finland har också förbundit sig att stödja facklig organisering genom att ratificera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om föreningsfrihet.

— Avdragsrätten för medlemsavgifter har varit ett av de centrala verktygen för att uppfylla dessa åtaganden. Därför agerar regeringen nu direkt i strid med dessa, säger Rönni-Sällinen.

Om kollektivavtalens täckning sjunker under 80 procent, måste staten enligt direktivet regelbundet ta fram en handlingsplan för att främja kollektivavtalsförhandlingar tillsammans med arbetsmarknadsparterna.

— Regeringen borde agera så att Finland inte hamnar på EU-kommissionens observationsklass även i detta hänseende.

Beskattningsprinciper skulle kränkas

PAM hänvisar också i sitt utlåtande till ett yttrande från docenten i skatterätt Timo Viherkenttä, som menar att medlemsavgifter ur skatterättsligt perspektiv huvudsakligen bör betraktas som utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Därför vore det mycket ovanligt att göra sådana kostnader icke-avdragsgilla – och enligt honom skulle ett slopande av avdragsrätten i praktiken vara en mycket avvikande beskattningssanktion.

Arbetsgivare skulle gynnas

Enligt Rönni-Sällinen finns det inga rationella grunder för att slopa avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer.

— De inkomster staten eventuellt får in på kort sikt går snabbt åt när myndigheterna måste få mer resurser. Om tillsynen över anställningsvillkoren försvagas, går man också miste om skatteintäkter och försämrar arbetslivets kvalitet samt konkurrensvillkoren mellan företag.

— Det här handlar enbart om regeringens korståg mot fackföreningsrörelsen. Det är tydligt i hur arbetstagare och företag behandlas olika, säger Rönni-Sällinen.

Regeringen föreslår att arbetstagarnas rätt till skatteavdrag slopas helt, medan arbetsgivare och företag fortsatt skulle kunna dra av kostnader för intressebevakning genom att betala för specificerade tjänster som formellt sett inte är medlemsavgifter. Dessutom kan arbetsgivare i företagsvisa förhandlingar även i fortsättningen dra av sina kostnader för förhandlingar och avtal. Även avgifter för näringslivets mer omfattande lobbying och intressebevakning kan fortfarande vara avdragsgilla.

Keywords:

avtalssystemet beskattning lagstiftning likabehandling

Vad tyckte du om detta innehåll?

Läs nästa

Sök