Skip to content
Artiklar

07.09.2026 10:40

Varför håller PAM låda om plattformsarbete? ”Det rör inte bara matbuden”

PAM har varit mycket i media gällande matbuden. Vi frågade PAM-ordförande Annika Rönni-Sällinen varför PAM håller låda om plattformsarbete och hur det är till förmån för vanliga arbetstagare.

Syftet med EU:s plattformsdirektiv är att förbättra villkoren och rättsskyddet för dem som arbetar via plattformar, öka transparensen i algoritmbaserad styrning och säkerställa att den yrkesmässiga ställningen motsvarar de faktiska arbetsförhållandena. Direktivet borde införlivas i den nationella lagstiftningen senast 2.12.2026.

Varför är plattformsarbete ett problem?

”Arbete via plattformar är inte i sig problemet, utan att plattformsarbetare ofta felaktigt klassificeras som egenföretagare. Det stänger ute dem från den lagstiftning som skyddar arbetstagare. I Finland arbetar de bud vi företräder under oskäliga villkor och bär själva riskerna vid sjukdom, olyckor och dåliga arbetsförhållanden. Det är inte rätt.”

Vad är plattformsarbete?

I plattformsarbete organiseras arbetet via en digital plattform, som en webbplats eller mobilapp. Plattformen använder teknik för att fördela uppgifter, styra arbetet eller övervaka arbetsinsatser. Plattformsarbete kan till exempel vara att arbeta som matbud, köra taxi, tolka, utföra vård- och hemservice eller annat gigarbete där organiseringen till stor del sker via en digital plattform.

Varför använder PAM sina resurser på frågan om matbuden, när de bara utgör en liten del av PAM:s medlemskår?

”Fackföreningsrörelsen kan helt enkelt inte bara se på när arbetstagare behandlas illa. Förutom att det är fel, så påverkar det även hur andra behandlas. Arbetslivet försämras i takt med de svagaste länkarna – om vi låter det hända.”

I plattformsarbete organiseras arbete på ett nytt sätt. På plattformar världen över prövas just nu hur långt arbetstagares ställning kan töjas. Därför är det viktigt att få praxis och lagstiftningen kring plattformsarbete i skick.

PAM kritiserar förslaget till plattformsarbetslag, som ska införa direktivet i finsk lagstiftning. Varför?

”Lagförslaget var dåligt. Det löser i praktiken inte problemen med plattformsarbete. Det verkar som att lagberedningen haft som mål att skydda plattformsföretagen snarare än de faktiska arbetstagarna.”

Till exempel skulle det fortfarande vara möjligt att felaktigt klassificera ett matbud som egenföretagare. Plattformsarbetaren måste väcka talan mot bolaget i domstol för att få saken rättad. Och om arbetstagaren vinner sin process, vilken ta många år och kosta tiotusentals euro, gäller domen bara just det här budet. Lagen erbjuder ingen lösning på de strukturella problemen.

Hur skulle en bra lagstiftning om plattformsarbete gynna PAM:s övriga medlemmar?

”Falskt egenföretagande sprider sig redan till andra sektorer. Till exempel försöker man få sommararbetare i glasskiosker att skriva företagarkontrakt, trots att det i verkligheten är vanliga anställningar. Samma gäller städare. På så sätt försöker man kringgå arbetsgivarens skyldigheter. Bättre lagstiftning och effektivare tillsyn skyddar alla.”

Algoritmstyrningen är långt utvecklad inom plattformsarbete, men den används redan i många andra PAM-medlemmars arbete. Algoritmstyrning handlar om arbetsledning. Vanligtvis fördelar chefen arbetet eller bestämmer arbetstakten, men nu är det en ansiktslös algoritm som gör det och det sker i en app. Arbetstagaren måste ha rätt att få veta på vilka grunder algoritmen fattar beslut. Genom plattformsdirektivet kan vi få de första lagparagraferna om algoritmstyrning i finsk lagstiftning.

Wolts grundare har fört in stora mängder kapital till Finland. Varför är PAM kritiskt mot Wolt? Borde man inte vara tacksam.

”Jag är naturligtvis glad över att ett finländskt grundat företag har lyckats. Men Wolt, liksom andra företag, måste följa reglerna och myndigheterna måste övervaka dem.”

Vad säger du till dem som menar att det är bättre att det finns plattformsjobb än inga jobb alls?

”Alla har rätt till anständigt arbete och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Vi tänker inte heller i andra delar av livet att en utsatt position ger rätt att behandla någon sämre. Tvärtom. Och om ett företag inte kan betala en skälig lön till dem som utför arbetet, står dess affärsverksamhet inte på stabil grund. Det är viktigt att praxis för plattformsarbete formas så att arbetarnas rättigheter är tryggade. Den finska politiken har en avgörande roll i det.”

Text: Hildur Boldt
Bild: Eeva Anundi

Keywords:

Plattformsekonomi

Vad tyckte du om detta innehåll?

Sök