Permitteringens inverkan på intjäningen av semester

En arbetstagare tjänar in semester för varje månad som innehåller minst 14 arbetsdagar. Den som arbetar så sällan att inga eller bara en del månader innehåller 14 arbetsdagar tjänar in semester för de månader som innehåller minst 35 arbetstimmar. 

Arbetstagaren permitteras helt 

Enligt semesterlagen intjänas semester även för vissa frånvarodagar.  

Permitteringsdagar är exempel på just sådana semestergrundande dagar som likställs med arbetad tid, dock upp till högst 30 arbetsdagar. Om permitteringstiden är högst 30 arbetsdagar påverkas inte intjäningen av semester. Om permitteringstiden är längre intjänas ingen semester efter 30 arbetsdagar som permitterad. 

Om arbetstagaren arbetar i perioder mellan permitteringar startar räkningen av de 30 dagarna från början vid varje ny permittering. Övergången till ett nytt kvalifikationsår (1.4–31.3) avbryter inte räkningen av de 30 dagarna, om permitteringen löper över detta årsskifte utan avbrott. 

Exempel: Arbetstagaren omfattas av 14-dagarsregeln för intjäning och arbetar regelbundet från måndag till fredag. Arbetstagaren är permitterad under fyra kalenderveckor i följd i juni 2014. Efter återgången till arbetet kommer det en ny permittering 1.9.2014–17.10.2014. Permitteringen i juni omfattar 20 dagar som hade varit arbetsdagar. Normalt antal semesterdagar intjänas i juni eftersom permitteringsdagarna är färre än 30. Eftersom arbetstagaren arbetar mellan permitteringarna startar räkningen av de 30 dagarna från början vid den andra permitteringen, som inleds 1.9.2014 och varar i sju veckor eller 35 permitteringsdagar. De första 30 dagarna likställs med arbetad tid i semesterberäkningen, vilket betyder mån-fre under tiden 1.9–10.10. De fem sista permitteringsdagarna (13–17.10) beaktas inte när intjäningen av semester beräknas. Normalt antal semesterdagar intjänas dock i oktober eftersom arbetstagaren har åtta semestergrundande permitteringsdagar och tio normala arbetsdagar. Därmed uppfylls kravet på 14 arbetsdagar. 

Arbetstagaren permitteras genom förkortad arbetsvecka (s.k. permittering på deltid) 

Arbetstagare kan även permitteras så att arbetsveckan förkortas på olika sätt. Särskilda intjäningsregler för semester gäller i dessa situationer. Arbetstagaren tjänar in normalt antal semesterdagar under de sex första kalendermånaderna efter permitteringens början, permitteringsdagarna är med andra ord semestergrundande. Permitteringsdagarna eller -timmarna avräknas alltså inte.  

Om arbetstagaren gör en hel arbetsvecka mellan två permitteringsperioder startar räkningen av de sex månaderna från början. Om permitteringen har fortsatt utan avbrott i sex månader kommer semestern att intjänas enligt grundreglerna i semesterlagen, antingen enligt 14-dagarsregeln eller 35-timmarsregeln och permitteringsdagarna (eller -timmarna) räknas inte till arbetsdagarna. 

Läs också 

• Semester intjänas med arbetade månader 
• Semesterplanering, semesteruttag och meddelande om tidpunkten 
• Semester för visstidsanställda