Skip to content
Senast uppdaterad: 26.06.2023

Semesterplanering, semesteruttag och meddelande om tidpunkten

Arbetsgivaren ska följa alla lagstadgade förfaranden när semester ges, till exempel meddela arbetstagaren i förväg om tidpunkten för semestern.

I semesterplaneringen iakttas dessa förfaranden: 

  • Arbetsgivaren ska för arbetstagarna eller deras företrädare redogöra för de allmänna principer som iakttas på arbetsplatsen när semester ges. 
  • Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna tillfälle att framföra sina önskemål om semesterns tidpunkt innan den bestäms. 
  • Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas önskemål. 
  • Arbetsgivaren ska bemöta arbetstagarna jämlikt. 
  • Bestämmandet av tidpunkten för semestern inom lagstadgade gränser hör till arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet. 

När och hur ska semestern tas ut? 

Sommarsemestern (högst 24 vardagar dvs 4 veckor) ska ges under sommarperioden mellan 2 maj och 30 september. Vintersemestern (semester utöver 24 vardagar, oftast 6 vardagar) ges övrig tid. 

Alla vardagar är semesterdagar, inklusive lördagar. Helgdagar, självständighetsdagen, julafton, midsommarafton, påskafton och första maj är inte semesterdagar. Om semester tas ut runt första maj hoppar man alltså över den dagen när veckans semesterdagar räknas. 

Sommarsemestern och vintersemestern ska ges oavbruten. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan dock avtala att den del av sommarsemestern som överstiger 12 vardagar delas upp för att tas ut i en eller flera delar. Arbetsgivaren får inte ensidigt dela upp semestern, om det inte är nödvändigt för undvikande av avbrott i arbetet. Situationer där arbetsgivaren har rätt att dela upp semestern är i praktiken sällsynta inom servicebranscherna. 

Semestern får inte börja på en dag som är ledig för arbetstagaren, om detta medför en minskning av antalet semesterdagar. Semestern får inte förläggas till tiden för moderskaps- eller faderskapsledighet utan arbetstagarens samtycke. Däremot får semestern förläggas till tiden för föräldraledighet. Kollektivavtalen har bestämmelser om förläggning och intjäning av lediga dagar under semesterveckorna. 

Enligt semesterlagen kan det också avtalas att intjänade semesterdagar som man ännu inte har rätt att ta ut får tas ut innan anställningsförhållandet upphör. Då tas den intjänade semestern ut som avlönad ledighet under anställningsförhållandet i stället för utbetald semesterersättning vid anställningens slut. 

När ska tidpunkten för semestern meddelas? 

Arbetsgivaren ska meddela semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. 

Om denna meddelandetidsgräns på 1 månad inte iakttas ska arbetsgivaren i förekommande fall motivera varför det varit omöjligt att iaktta den. Skälen ska avse ordnandet av arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet och dess inverkan på förläggningen av arbetstagarnas semestrar. Exempel på sådana skäl är 

  • en större order som säkerställs precis före semesterperioden och påverkar arbetsorganisationen eller 
  • en arbetstagares oväntade frånvaro som påverkar tidpunkten för de andras semester. 

Om arbetsgivaren inte har möjlighet att ge besked om semestern en månad innan, kan meddelandet lämnas senare, dock senast två veckor innan semestern börjar. Även då ska tidpunkten för semestern meddelas så fort som möjligt. 

Meddelandetidsgränsen behövs för att arbetstagaren ska kunna planera sin semester i tid. Om en arbetsgivare beordrar ett uttag av semester utan att iaktta den obligatoriska meddelandetidsgränsen på två veckor och inget annat avtalas om tidpunkten i samband med detta har arbetsgivaren inte rätt att kräva att arbetstagaren tar semester.  

Arbetsgivaren ska i stället flytta fram semestern så att den börjar tidigast två veckor efter meddelandet. 

Arbetsgivaren är bunden av sitt meddelande om tidpunkten för semestern 

Meddelandets bindande verkan är inte beroende av om arbetsgivaren lämnat meddelandet i god tid innan tidsgränsen nås. Arbetstagaren ska kunna lita på att meddelandet stämmer. 

En arbetsgivare kan inte ändra sitt meddelande genom ett nytt meddelande, även om tidsgränsen på en månad ännu inte har nåtts. Det som har bindande verkan är arbetsgivarens (bekräftade) meddelande med avsikt att vara bindande men exempelvis inte preliminära förslag till semestertider, där arbetstagaren kan framföra egna synpunkter, eller villkorade förhandsmeddelanden. Om ett förhandsmeddelande lämnas ska arbetsgivaren även se till att det egentliga meddelandet om tidpunkten för semestern lämnas enligt den lagstadgade tidsgränsen.     

När en tidpunkt för semestern har meddelats kan den bara ändras med arbetstagarens samtycke. 

Arbetsgivaren är ansvarig för eventuella skador gentemot arbetstagaren  

En arbetsgivare som ändrar den meddelade semestertidpunkten är ansvarig för eventuell skada, t.ex. kostnader vid avbokning av en resa eller upphävning av ett avtal om hyra av semesterbostad. 

Arbetstagaren är skyldig att påvisa den orsakade förlusten, så det är bra att spara kvitton, verifikationer och andra dokument. 

Tidpunkten ändrades i strid med semesterlagen – hur ska man göra? 

Ifall arbetsgivaren ändrar tidpunkten för semestern i strid med semesterlagen ska arbetstagaren ändå följa arbetsgivarens direktiv om den nya tidpunkten. 

Om arbetstagaren i dessa fall håller fast vid det ursprungliga meddelandet och går på semester anses det som ogiltig frånvaro och dess följder bedöms enligt arbetsavtalslagens bestämmelser. När handlingens allvarlighet bedöms ska naturligtvis även arbetsgivarens lagstridiga handlande beaktas. 

Om arbetstagaren hunnit gå på semester innan arbetsgivarens meddelande om ändrad tidpunkt för semestern har arbetsgivaren inte rätt att avbryta en påbörjad semester (AR 955-1973.37). 

Framflyttning av semester vid sjukdom 

Om arbetstagaren blir sjuk innan sommarsemestern börjar ska semestern flyttas fram på arbetstagarens begäran.  

Om arbetstagaren blir sjuk under semestern kan semesterdagarna flyttas fram men först efter en eventuell självrisktid. Självrisktiden är högst sex dagar. Semesterlagen garanterar alla minst fyra veckors semester som friska. Semestrar som är kortare än 24 dagar berörs alltså inte alls av självrisktiden. 

Läs mer om Insjuknande före eller under semestern

Läs också 

Användbara länkar 

Vad tyckte du om detta innehåll?

Sök