Olägenheter och risker i ensamarbete ska minimeras

Ensamarbete förekommer på många arbetsplatser inom servicebranscherna. Om man inte har kontakt med andra arbetstagare på arbetsplatsen räknas det också som ensamarbete. Andra som befinner sig på arbetsplatsen, såsom butikskunder eller sjukhuspatienter, ersätter inte medarbetarna.  

Att arbeta ensam är inte skadligt i sig men kan medföra olägenheter eller risker. Ensamarbete belastar psykosocialt och kan även öka risken för olycksfall eller våld. Möjligheten att ta pauser är också en relevant utmaning vid ensamarbete. 

Psykosocial belastning i ensamarbete 

Den som arbetar ensam kan bli mer belastad psykosocialt, vilket tar sig olika uttryck, exempelvis som rädsla för våld. Om det inträffat störningar på arbetsplatsen eller i dess närhet kan arbetstagarna lätt känna sig otrygga där.  

Den som är oerfaren kan vara rädd för misstag i arbetet när det inte finns arbetskamrater att fråga. 

Arbetsgivaren ska bedöma belastningen vid ensamarbete individuellt. Arbetet kan orsaka stor belastning, exempelvis om det nyligen inträffat en våldssituation.   

Olycksfallsrisken i ensamarbete 

Den som arbetar ensam kan utsättas för en risk eller olägenhet exempelvis därför att farliga maskiner eller en farlig arbetsmetod används i förhållanden där sannolikheten för en allvarlig olycka är större än normalt. Möjligheterna att få snabb hjälp är då begränsade på grund av ensamarbetet. 

Risk för våld i ensamarbete 

I vissa jobb anses ensamarbete öka risken att bli utsatt för våld. Risken är högre särskilt vid arbete  

• kvälls- eller nattetid 
• i lokaler med fritt tillträde 
• hemma hos en kund  
• i områden med statistiskt hög nivå av våld och brott 
• då kunder är berusade 
• då läkemedel, pengar eller värdefull egendom hanteras eller bevakas. 

Att kalla på hjälp vid ensamarbete 

I ensamarbete ska det säkerställas att arbetstagaren vid behov kan larma hjälp. Arbetsgivaren ska ordna möjlighet att larma hjälp med ändamålsenlig utrustning från platsen för arbetet. Arbetstagarens privata telefon räcker inte för detta ändamål.  

Pauser i ensamarbete 

På vissa arbetsplatser möjliggör kollektivavtalet att pauserna kan tas i samband med arbetet. Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagaren har faktiska möjligheter att hålla både mat- och kafferaster. Vid en så strid ström av kunder att arbetstagaren inte kan hålla rast på grund av avbrotten ska detta lösas på annat sätt, till exempel med ersättare eller avbrott i servicen. 

Förutseende av olägenheter i ensamarbete 

När arbetet planeras ska arbetsgivaren beakta att arbetstagarna inte utsätts för olägenheter eller risker i ensamarbetet. Risker ska bedömas regelbundet inom ramen för samarbetet.  

Olägenheterna kan bland annat minskas genom att tiden i ensamarbete begränsas. Tryggt ensamarbete kan förutsätta ändringar i den fysiska arbetsmiljön, arbetsorganisationen och -redskapen. Bevakning under de mest riskfyllda timmarna kan minska den belastning risken för våld medför.  

Arbetstagarna ska ges introduktion i ensamarbete. Belastningen minskar om arbetstagaren upplever sig kunna de säkra arbetssätten och anvisningarna även vid störningar.  

Arbetarskyddsmyndigheten kan besluta om att förbjuda ensamarbete när det medför uppenbar och direkt risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Möjligheten till ensamarbete ska bedömas särskilt om arbetsplatsen inom en kort tid drabbats av flera hot eller rån och arbetstagarnas säkerhet inte kan garanteras med andra åtgärder.  

En ung arbetstagare (under 18 år) får inte arbeta ensam, om en uppenbar risk för olycksfall eller våld är förknippad med arbetet. 

Användbara länkar 

• Arbetarskyddslagen (738/2002) 
• Arbetarskyddsförvaltningen – Ensamarbete 

Läs också 

• Att identifiera faror och bedöma risker 
• Risk för våld – var förberedd på våldssituationer 
• Arbetstagarna ska försäkras för arbetsolycksfall