Företagshälsovård – arbetsgivarens lagstadgade skyldighet

Arbetsgivaren ska ordna lagstadgad företagshälsovård. Sommarjobbare ska erbjudas likadana förebyggande tjänster som övrig personal. 

Arbetsgivare som vill kan utvidga den lagstadgade företagshälsovården genom att erbjuda de anställda sjukvård och andra hälso- och sjukvårdstjänster såsom tandvård. Tjänsterna kan erbjudas skattefritt under förutsättning att de avgiftsfria förmånerna är tillgängliga på samma nivå för alla anställda och personalgrupper.  

Syftet med lagstadgad förebyggande företagshälsovård är att 

• förebygga sjukdomar och olycksfall i anslutning till eller som följd av arbetet 
• främja hälsa i arbetet och i arbetsmiljön 
• främja arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika arbetslivsskeden 
• utveckla arbetsgemenskapens funktion. 

FPA ersätter arbetsgivaren för en del av företagshälsovårdskostnaderna. Genomförandet av företagshälsovården och kostnadsutfallet gås igenom inom samarbetet varje år. Arbetsgivaren och en företrädare för arbetstagarna skriver tillsammans under FPA-ersättningsansökan.  

Arbetsgivaren kan ordna företagshälsovården på olika sätt 

Arbetsgivaren kan ordna företagshälsovårds- och sjukvårdstjänsterna själv eller anlita en kommunal hälsocentral eller privat tjänsteproducent. 

Arbetsplatsen ska ha framlagd information om 

• vem som tillhandahåller företagshälsovården 
• var den tillhandahålls och vad den innehåller 
• företagshälsovårdsläkarens och -vårdarens namn 
• företagshälsovårdens senaste arbetsplatsutredning (kopia). 

Skyldigheten att ordna företagshälsovård omfattar arbetsgivare som hyr ut arbetstagare. Användarföretagets och bemanningsföretagets företagshälsovård ska samarbeta i tillräcklig grad så att hyrpersonalens arbetsförhållanden kan beaktas i företagshälsovårdstjänsterna.  

Arbetsgivaren och arbetstagarna planerar företagshälsovården tillsammans 

Företagshälsovården planeras och bereds inom samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetsgivaren ska i tillräckligt god tid ge arbetstagarnas företrädare de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen. 

I arbetarskyddskommissionen eller med arbetarskyddsfullmäktigen (om det inte finns någon kommission) behandlas varje år  

• de allmänna riktlinjerna för företagshälsovården samt dess innehåll och omfattning 
• verksamhetsplanen för företagshälsovården 
• genomförandet av företagshälsovården och utvärderingen av dess effekter 
• innehållet i frivilliga hälso- och sjukvårdstjänster 
• arbetstagarnas förslag till utveckling av verksamheten 
• arbetsgivarens ansökan till FPA avseende kostnaderna för ordnande av företagshälsovård. 

Företagshälsovården planeras i samarbete så att även tillhandahållaren av tjänsten (företagshälsovårdsläkaren, -vårdaren) deltar i planeringen. Arbetsgivaren ska ge den som tillhandahåller företagshälsovården all nödvändig information om sådant som kan påverka arbetstagarnas hälsa. Exempel på detta är arbetstidsformer, övertidstimmar, åldersstruktur, anställningsformer och allt som rör själva arbetet, såsom uppgifter om vilka kemikalier och maskiner som används.  

Arbetsgivaren ska ge företagshälsovården tillträde till arbetsplatsen under arbetstid. 

En del av företagshälsovårdstjänsterna kan ordnas som distansservice. Arbetsplatsbesöket i samband med en grundläggande eller riktad arbetsplatsutredning är dock i princip fysiskt. 

Avtalet med tillhandahållaren av företagshälsovård ska alltid ingås skriftligt. Om arbetsgivaren frivilligt bekostar sjukvård ska det fastställas vilka vårdåtgärder och undersökningar som arbetsgivaren betalar helt eller delvis. 

Företagshälsovårdens innehåll 

Företagshälsovårdens åtgärder berör individer men också arbetet, arbetsmiljön, arbetsgemenskapen och alla anställda. Innehållet bestäms utifrån arbetsplatsens specifika behov. 

Lagstadgad företagshälsovård omfattar bland annat 

• arbetsplatsutredningar 
• hälsoundersökningar (placering i arbete och uppföljning) 
• verksamhet för bevarande av arbetsförmågan 
• råd och vägledning till arbetstagare om arbetsplatsens hälsorisker 
• uppföljning av arbetstagares arbetsförmåga, tidigt stöd och hänvisning till rehabilitering
• stöd för att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga ska klara sig i arbetet 
• hänvisning till vård för användare av berusningsmedel 
• uppföljning av arbetsförhållandenas hälsoeffekter och läget på arbetsplatsen (antalet yrkessjukdomar och arbetsolycksfall) 
• upprätthållande av första hjälpen-beredskap 
• eftervård vid kriser (t.ex. våld och allvarliga arbetsolycksfall). 

Arbetsplatsutredning 

Arbetsplatsutredningen är grunden för företagshälsovårdens verksamhet. I arbetsplatsutredningen kartläggs  

• kemiska, biologiska och fysikaliska agenser på arbetsplatsen 
• arbetets fysiska, psykiska och sociala belastningsfaktorer 
• arbetsorganisation, bl.a. arbetstidsformer, övertidsarbete och anställningsformer
• risk för olycksfall och våld. 

Arbetsplatsutredningen upprättas skriftligt och ska vara framlagd på arbetsplatsen. Utredningen är också underlag för hälsoundersökningsplanen. 

När företagshälsovård ordnas ska särdrag för servicebranscherna som hyrt arbete, deltidsarbete och visstidsanställningar beaktas, framförallt på PAM-medlemmars arbetsplatser. Arbetstidsmodeller med hälsoeffekter, såsom skift- och nattarbete, ska också beaktas liksom tillräckliga pauser för arbetet. 

Nyanställningsundersökningar och andra hälsoundersökningar  

Hälsoundersökningar ingår i företagshälsovårdens förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. Målet med undersökningarna är att skydda arbetstagare mot arbetets hälsorisker men också att främja deras egna kapacitet och hälsa så att arbetsförmågan upprätthålls.  

Hälsoundersökningar görs också i situationer som kräver att arbetsförmågan bedöms och stöds. Målinriktade hälsoundersökningar är ett viktigt element i det dagliga företagshälsovårdssamarbetet som stöd för arbetskarriärerna. 

Om hälsoundersökningen görs på grund av en särskild fara för ohälsa eller särskilda krav på hälsotillståndet som följer av arbetet ges alltid ett lämplighetsutlåtande efter undersökningen. Är det fråga om frivilliga nyanställningsundersökningar eller hälsoundersökningar för att bedöma och främja hälsan och arbetsförmågan ges ett utlåtande, om företagshälsovården har avtalat detta med arbetsgivaren.  

I undersökningen är det inte arbetstagarens lämplighet för arbetet som bedöms utan den aktuella arbetsförmågan sett till arbetet. Avtalad praxis skrivs in i företagshälsovårdens verksamhetsplan. 

Arbetstagaren kan inte avstå från hälsoundersökningen när den görs för att utreda arbetstagarens arbetsförmåga. Detta gäller framförallt arbete som medför särskild fara för ohälsa. Uppgifterna om arbetstagarens hälsa omfattas dock av sekretess, liksom uppgifter om en liten grupp arbetstagare. 

Faktorer som medför särskild fara för ohälsa  

Arbetstagaren ska genomgå en hälsoundersökning till exempel då arbetsuppgifterna medför en särskild fara för ohälsa eller olycksfall. Andra faktorer som kan medföra fara för ohälsa är arbetstagarens ålder, kön, fysiologiska tillstånd, nattarbete, risk för våld eller införande av nya ämnen eller arbetsmetoder.  

Vad gäller nyanställda ska undersökningen helst göras innan den första arbetsdagen men senast inom en månad från den dagen. Periodiska undersökningar ska göras med 1–3 års mellanrum. 

Faktorer som medför särskild fara för ohälsa på PAM-medlemmars arbetsplatser är exempelvis 

• buller (restauranger, kök) 
• handvibrationer (lager) 
• kallt och hett arbete (restaurangkök, kylrum och -lager, ”dörrjobb”, skidcenter, fastighetsskötsel) 
• kemiska ämnen (städning, fastighetsskötsel) 
• asbest (städning, fastighetsskötsel) 
• damm (städning, fastighetsskötsel, lager, butiker) 
• svamp, mögel, bakterier (städning, fastighetsskötsel, lager, butiker, restaurangkök) 
• nattarbete (restauranger, väktare, handel) 
• risk för våld (butiker, kiosker, restauranger, väktare, fastighetsskötsel) 

Behandling av hälsouppgifter och sekretess 

På arbetsplatsen får arbetsgivaren endast behandla personuppgifter med direkt relevans för anställningsförhållandet. Detta kan inte frångås med arbetstagarens samtycke. Uppgifterna ska i första hand samlas in från arbetstagaren själv. 

Hälsouppgifter är klassificerade som känsliga. De ska förvaras åtskilda från andra personuppgifter som arbetsgivaren har samlat in. De personer eller arbetsuppgifter som har att göra med behandling av uppgifter om hälsotillstånd ska anges. 

Den enda upplysning företagshälsovården får ge arbetsgivaren om arbetstagarens lämplighet för uppgiften är lämplig, olämplig eller lämplig med vissa begränsningar. 

Sekretessen får endast frångås vid arbete som medför särskild fara för ohälsa, om slutsatserna från hälsoundersökningarna har att göra med arbetarskydd och företagshälsovård. Likaså får uppgifter lämnas till myndigheterna för arbetarskyddstillsyn och till en annan företagshälsovård, om arbetstagaren övergår till en annan arbetsgivare för ett liknande arbete som inbegriper särskild fara för ohälsa. 

Den enskilda arbetstagaren har rätt till sina hälsouppgifter. Lagarna om patientens rättigheter och dataskyddslagstiftningen ska iakttas i all företagshälsovårdsverksamhet. 

Användbara länkar 

• Lag: Lagen om företagshälsovård (1383/2001) 
• Förordning: Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013) 
• Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001) 

Läs också 

• Arbetarskydd på arbetsplatsen – samarbete och samverkan 
• Arbetsbelastningen kan vara skadlig 
• Tidigt stöd hjälper till att bevara arbetsförmågan