Tidigt stöd hjälper till att bevara arbetsförmågan

Arbetsplatserna bör ha en modell för tidigt stöd/ingripande som anger vad som är arbetsgivarens och företagshälsovårdens ansvar i hanteringen av frågor som rör arbetsförmåga och sjukfrånvaro. I modellen enas man om varningssignalerna för nedsatt arbetsförmåga och eventuell praxis för hur frågan ska tas upp. 

Åtgärderna för tidigt stöd syftar till att stödja arbetsförmågan och förebygga arbetsoförmåga. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården enas om åtgärderna för tidigt stöd på arbetsplatsen.  

Samtal om arbetsförmågan mellan chefen och arbetstagaren 

I modellen för tidigt stöd har chefen och arbetstagaren vanligtvis ett samtal om arbetsförmågan i stödets inledningsskede. Initiativet till samtalet kan komma från chefen, arbetstagaren själv, arbetarskyddsfullmäktigen eller företagshälsovården. Om arbetstagaren önskar kan även arbetarskyddsfullmäktigen eller förtroendemannen delta i samtalet. 

Där går man igenom arbetstagarens kapacitet och begränsningar och hur problemen med arbetsförmågan syns i arbetet. Samtalet ska fokusera på det arbetsrelaterade, såsom arbetstagarens kunnande, belastningsfaktorer, arbetsförhållanden, ergonomi, arbetsredskap, ledning och arbetsklimat. 

En arbetstagare som känner behov av det kan självmant ta upp belastningsfaktorer som rör privatlivet, men det är inte arbetsgivarens uppgift att efterforska dessa. Det är inte heller befogat att gå igenom arbetstagarens sjukdomshistoria under samtalet. 

Man enas om hur arbetsförmågan kan stödjas och vilka förändringar i arbetet eller arbetsförhållandena som eventuellt ska göras. Avtalade åtgärder genomförs och effekterna följs upp. 

Nätverksmöte mellan arbetstagaren, chefen och företagshälsovården 

Kommer det fram hälsoproblem i chefens och arbetstagarens samtal om arbetsförmågan eller om samtalet inte lett till önskat resultat ombeds företagshälsovården att ordna ett nätverksmöte. Ofta hålls ett nätverksmöte även när en arbetstagare återgår i arbete efter en lång sjukledighet.  

I nätverksmötet deltar arbetstagaren, chefen och en företrädare för företagshälsovården. Om arbetstagaren vill kan också en arbetarskyddsfullmäktig, förtroendeman eller annan stödperson från arbetsplatsen delta i diskussionen. 

Den deltagande läkaren ska ha en vårdrelation till arbetstagaren och känna till arbetstagarens sjukdomshistoria samt vilka begränsningar i arbetet sjukdomen medför. Ett nätverksmöte föregås ofta av att arbetstagaren går till en läkarmottagning ensam. 

På mötet letar man efter möjligheter att underlätta eller anpassa arbetet så att arbetstagaren kan fortsätta arbeta. Arbetsförmågan tas upp på mötet. Läkaren berättar om vilka begränsningar eventuella sjukdomar eller återhämtning från sjukdomar kan sätta för arbetet och vilka arbetsuppgifter som främjar återhämtningen eller kan äventyra den.  

Vilka sjukdomarna är berättar läkaren bara med arbetstagarens uttryckliga tillstånd. 

Nätverksmötet söker en bra lösning för alla parter 

Mötet handlar om att söka en lösning som är bra för alla parter och att planera de förenklingar och anpassningar i arbetet som behövs för en återgång i arbete inbegripet möjligheten av partiell sjukfrånvaro. Ibland kan lösningen vara en omplacering till andra uppgifter för viss tid eller permanent, om de är lämpligare med tanke på arbetsförmågan. Är det inte möjligt kan yrkesinriktad rehabilitering eller omskolning vara en lösning. Då är också pensionsförsäkringsbolaget med och täcker en del av kostnaderna. 

Ifall arbetsuppgifterna ändras för viss tid eller permanent vid återgången i arbete är det bra om arbetstagaren och chefen enas om hur de andra på arbetsplatsen informeras om ändringarna. Då undviks eventuell osämja som misstankar om särbehandling kan orsaka. Öppenhet ökar förståelsen och tilliten på arbetsplatsen. 

Användbara länkar 

• Arbetshälsoinstitutet: Tidigt stöd för arbetsförmågan 
• Arbetarskyddscentralen: Upprätthållande, uppföljning och ett tidigt stödjande av arbetsförmågan 
• FPA: Partiell sjukadagpenning

Läs också 

• Företagshälsovård – arbetsgivarens lagstadgade skyldighet 
• KIILA-rehabilitering – må bättre i arbetslivet 
• Äldre arbetstagares uthållighet – arbetsorganisation, rehabilitering, stöd