Arbetsbelastningen kan vara skadlig

Dåliga arbetsförhållanden ökar belastningen. Den skadliga belastningen kan vara fysisk, psykisk eller social. 

När arbetet är för lätt och enkelt kan det betraktas som kvalitativt underbelastande. Finns det för mycket att göra eller en tidspress och stress kopplad till arbetet är det kvantitativt överbelastande. Förändringar i arbetet eller organisationen, konkurrensutsättning och osäkerhet om fortsatt anställning belastar arbetstagarna socialt. 

Efter att ha fått kännedom om arbetstagarens belastning ska arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagen utreda belastningsfaktorerna och minska den fara för hälsan som dessa orsakar. 

Psykisk belastning 

Belastning i lagom mängd hör till arbetet utan att vara skadlig. Det avgörande är belastningsgraden och hur länge belastningen fortsätter.  

Långvarig stress i arbetet kan bland annat leda till psykisk utmattning. Den avspeglas exempelvis som ständig trötthet, cynism och sämre självförtroende i yrkesrollen. En stressad arbetstagare har tappat sin funktionsförmåga och arbetsglädje. I värsta fall kan stressen leda till depression och förlorad arbetsförmåga. 

Fysisk belastning 

Fysisk belastning är en nödvändighet för att må bra som människa men i övermått är den skadlig för hälsan och denna inverkan ska förhindras. (Arbetarskyddslagen 24 §). 

Typiskt för servicebranscherna är 

• att lyfta och bära saker 
• svåra och ansträngande arbetsställningar 
• upprepade rörelser 
• fysiskt tungt arbete 
• snabbt tempo och tidspress. 

Den fysiska belastningen kontrolleras med ergonomiska åtgärder i syfte att minska skadlig belastning på rörelseorganen från bl.a. dåliga arbetsställningar och arbetsrörelser. 

Ergonomiska principer ska tillämpas vid planeringen av arbetslokaler och när säkerheten i lyftarbete och belastningen från manuell hantering bedöms. Korrekta arbetsställningar och -rörelser ska tas upp redan i arbetshandledningen och tillräckliga pauser för arbetet avtalas.  

Social belastning 

I servicebranscherna orsakas social- och psykosocial belastning typiskt av  

• stress 
• utmanande kundsituationer 
• mycket att komma ihåg utantill 
• stort ansvar 
• upplevd orätt 

Källan till belastningen kan vara utökade arbetsuppgifter, bristfällig kompetens, olösta konflikter på arbetsplatsen eller segregerande ledarskap. Arbetsgivaren ska regelbundet bedöma arbetstagarnas belastning och reagera på en arbetstagares anmälan om belastning.  

Utredning av arbetsbelastning 

Enligt lagen om företagshälsovård har en arbetstagare av grundad anledning rätt att få en utredning om sin arbetsbelastning (lagen om företagshälsovård 3 kap. 12 § 4 punkten). Med grundad anledning avses att arbetstagaren har haft fysiska eller psykiska symtom som försämrar arbetsförmågan och som enligt arbetstagarens bedömning är arbetsrelaterade. Grundad anledning finns, om symtomen lett till vårdbehov eller sjukfrånvaro. 

En utredning om arbetsbelastningen kan gälla flera individer eller en ännu större del av arbetsgemenskapen.  

Användbara länkar 

• Lagen om företagshälsovård 
• Arbetarskyddscentralen: Psykososiaalinen kuormitus (på finska) 
• Arbetarskyddscentralen: kuormitusvaaka.ttk.fi 

Läs också 

• Ergonomin regleras i arbetarskyddslagen 
• Företagshälsovård – arbetsgivarens lagstadgade skyldighet